Foto: Sigrid AskerHeléne Andersson, lokaladministratör på byggnadsavdelningen, förevisar ett enskilt rum i universitetets specialanpassade tentamenslokal.

Utmaning när fler studenter behöver stöd

Allt fler studenter vill ha särskilt stöd. Mest ökar gruppen med neuropsykiatriska diagnoser. Ändå får inte lärosätena någon kompensation för den extra arbetsinsats det innebär för lärarna.

Studenter som får stöd

Antalet studenter som beviljats stöd har ökat från 4 906 år 2008 till 15 237 år 2017.

Stödet till studenter med fysiska nedsättningar på syn, hörsel eller rörelseförmåga har legat relativt stilla på ganska låga nivåer, sammanlagt runt 1 300 i alla tre grupper förra året.

Antalet som får stöd för dyslexi eller andra specifika läs- och skrivsvårigheter var 7 598 förra året och utgjorde hälften av alla studenter med stöd. Gruppen har mer än fördubblats jämfört med för tio år sedan.

Näst störst grupp, 5 115 studenter, utgör de med neuropsykiatriska variationer (där adhd och autism står för de vanligaste diagnoserna) och psykisk ohälsa. Gruppen har vuxit från 720 studenter år 2008.

Näst störst grupp, 5 115 studenter, utgör de med neuropsykiatriska variationer (där ADHD och autism står för de vanligaste diagnoserna) och psykisk ohälsa. Gruppen har vuxit från 720 studenter år 2008, en ökning på över 600 procent.

2008 var det knappt 5 000 studenter som beviljats särskilt stöd under utbildningen, 2017 var det över 15 000. I relation till det totala antalet studenter har andelen med stöd ökat från 1 procent till 4 procent. Stödet kan till exempel bestå i anteckningshjälp, mentorskap eller anpassad examination. En liten del av utbildningsanslaget ska kunna avsättas för den här typen av anpassningar, men lärosätena får inga extra anslag.

– Det kan bli tungt arbetsmässigt för en utbildning med många studenter som behöver anpassningar. Universitetslärarna har redan en trängd arbetssituation. De måste få pedagogisk utbildning i vad man kan göra och få arbetstid som möjliggör för dem att möta dessa studenter och erbjuda bra anpassningar, säger Karin Apelgren som är chef för studentavdelningen på Uppsala universitet, till Svenska Dagbladet.

Studenter med läs-och skrivsvårigheter utgör hälften av alla som får stöd. För den största ökningen står gruppen med neuropsykiatriska funktionshinder (i första hand ADHD och autism) och psykisk ohälsa, som har vuxit med 600 procent sedan 2008. Monica Svalfors, nationell handläggare för särskilt pedagogiskt stöd vid Stockholms universitet, ser två förklaringar. En är att fler får diagnoser idag, en annan att större andel av unga med funktionsnedsättning väljer att studera vidare.

– Jag tror att det kan spegla att man uppmärksammat dem under tidigare skolgång så att de har fått verktygen de behöver där, säger Monica Svalfors till Svenska Dagbladet.

Vid Uppsala universitet finns tre samordnare för studenter med funktionsnedsättning. Genom dem kan man beviljas exempelvis talböcker, anteckningsstöd och anpassad examination. I Uppsala finns också Sveriges första tentamenslokal för studenter som med särskilda behov.

– En del behöver sitta enskilt och tentera, eller få mer tid vid examinationen. Det kan finnas många olika anledningar. Dyslexi, en neuropsykiatriskt diagnos som medför koncentrationssvårigheter eller smärtproblematik som kräver att man tar pauser. Vi bedömer inte funktionsnedsättningen utan vilka konsekvenser den ger, säger Catrin Schulze, som är en av Uppsala universitets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Studenter som behöver hjälp att planera och strukturera sina studier kan få en mentor. Mentorn är i de flesta fall en annan student, gärna någon från samma utbildning som har studerat lite längre. Som mentor får man timersättning.

– Från vårt perspektiv fungerar stödet till studenter med funktionsnedsättning utmärkt. Vi har också blivit fler samordnare, säger Catrin Schulze.

Karin Apelgren vill även peka på en positiv effekt av att fler med funktionsnedsättning söker högre studier. Behovet av anpassningar har bidragit till att pedagogiken utvecklats, vilket kommer alla studenter till gagn.

– Alla nya tekniska möjligheter med internet innebär en mycket positiv utveckling inom undervisning. Det är tveksamt om den utvecklingen gått lika fort om vi haft en mer homogen studentgrupp. Lösningar man hittat för att möta olika behov har definitivt drivit på utvecklingen och spelat stor roll, säger Karin Apelgren till Svenska Dagbladet.