Foto: Sigrid AskerModerator Frida Gunnarsson, Ann-Catrin Wells, Fredrik Leijerstam, Fredrik Ahlstedt, Eva Söderman och Stellan Sandler i panelsamtal om studenters psykiska hälsa.

Fler frågor än svar om psykisk ohälsa

Studentkårens rapport om studenternas psykosociala arbetsmiljö är ingen munter läsning– stress och ångest har ökat markant. Under torsdagens panelsamtal kring ämnet efterfrågades främst ökad samverkan, men även utegym och sex timmars arbetsdag.

Foto: Sigrid AskerPsykologstudenterna Karin Rask och Fredrik Pousette Falk uppskattade att panelsamtalet hade ett tydligt lösningsfokus. – Kraven på individen har ökat i samhället, för många är det svårt att få tillvaron att fungera, säger Karin Rask.

38 procent av studenterna vid Uppsala universitet uppger att psykisk ohälsa utgör ett hinder för att genomföra sin utbildning. Rapporten Studenternas psykosociala arbetsmiljö vid Uppsala universitet, som Uppsala studentkår presenterade i december 2017, är knappast upplyftande. Studenter ser ut att må betydligt sämre idag än 2013.

– Psykisk ohälsa är uppenbarligen ett stort problem för hela studentgruppen, säger Jakob Stone från Uppsala studentkårs styrelse.

Han står vid podiet i Eva Netzelius-salen på Blåsenhus och ger en översikt av rapporten. I panelen sitter Ann-Catrin Wells, vice ordförande i Uppsala studentkår, Fredrik Leijerstam (MP) från Region Uppsala, Fredrik Ahlstedt (M) från kommunstyrelsen, Eva Söderman, chef på Enheten för studenthälsa samt Stellan Sandler, vicerektor vid Uppsala universitet. Moderator Frida Gunnarsson klargör att ingången för samtalet är fokus på lösningar.

– Vi vill framåt, vända trenden uppåt.

Panelen tycks enig om att lösningar krävs, men också om att några enkla sådana inte finns. Fredrik Leijerstam säger att remisserna till vård för psykisk ohälsa har ökat generellt, långt ifrån bara bland studenter.

– Det som slår mig är att det inte enbart kan handla om ökade krav i studiesituationen. Människor överlag upplever mer stress och krav än för 30 år sedan, säger han.

Även Eva Söderman vittnar om att allt fler söker hjälp för psykisk ohälsa. Studenthälsan arbetar förebyggande och fungerar som ett komplement till övrig vård.

– Vi har ett högre söktryck än för två år sedan. Vi har inlett ett samarbete med regionen kring frågan, säger hon.

En preventiv åtgärd som Fredrik Ahlstedt vill se är bättre mottagande av nya studenter, där kommunen har ett ansvar. Dels handlar det om bostadskrisen– att inte veta var man ska bo är en stressfaktor. Men kommunen skulle också kunna bidra mer till att leda studenter till sociala sammanhang inom idrott och kultur. Att byta miljö innebär riskexponering, därför är det viktigt att snabbt finna sig till rätta socialt.

– Studenter borde ta sig över ån en gång i veckan, för att se Uppsala bortom studentlivet, säger Fredrik Ahlstedt och väcker en del munterhet i publiken.

Moderator Frida Gunnarsson berättar om ett danskt system där studenter som kommit en bit i studierna är mentorer åt nya, och frågar panelen hur de ser på en sådan lösning.

– På farmacevtiska fakulteten finns ett faddersystem. Det fungerar olika bra, faddrarna tipsar om olika bra saker, men överlag är det mycket uppskattat, säger Stellan Sandler.

Han måste därefter avvika, och lämnar plats åt Ingrid Nylander, professor vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Hon poängterar att även den kontinuerliga kontakten med studenterna under utbildningen är viktig.

– Vi har gjort försök där lärarna träffar varje student för sig för att se den enskildas behov, säger Ingrid Nylander.

Eva Söderman menar att studievägledarna har en nyckelroll när studenter drabbas av psykisk ohälsa. Inte sällan blir studierna lidande när man inte mår bra.

– Studievägledarna är ofta de första som ser när en student mår dåligt och fungerar som en länk mellan studenten och annat stöd hen kan få, säger hon.

Rapporten visar även att 13 procent av männen och 11 procent av kvinnorna har en psykisk funktionsnedsättning i form av exempelvis ADHD eller bipolaritet som försvårar studiesituationen. Ann-Catrin Wells är kritisk till vårdsystemet.

– Många delar av psykiatrin är ohållbar. När man tillhör gruppen unga vuxna får man god vård, men när man fyllt 25 får man köa i två år till behandling. Hur ska vi göra för att inte de här studenterna ska tappas?

Dessutom är det svårt att vara sjukskriven som student. Inte bara för att deltidssjukskrivning inte är möjlig.

– Du får fortfarande pengar från CSN när du är sjukskriven, men måste betala tillbaka. Alltså tar du lån för att vara sjukskriven, säger Ann-Catrin Wells.

– Det vi kan göra i regionen vad gäller CSN är att trycka på. Vad gäller väntetiderna håller jag helt med, vi behöver en bättre resursfördelning i psykiatrin. Den är styvmoderligt behandlad, svarar Fredrik Leijerstam.

Studenthälsan erbjuder telefonrådgivning där de kan bedöma studentens behov. I vissa fall måste de hänvisa hen vidare till primärvården eller psykakuten.

– Om vi bedömer att vi bör boka in en samtalskontakt har målsättningen varit att det ska ske inom två veckor, men för närvarande är det tre, fyra veckor. Ändå bättre än primärvården, säger Eva Söderman.

Ann-Catrin Wells uttrycker efterfrågan på ett samverkansforum, där olika aktörer ska arbeta för studenters hälsa. Övriga panelen tycker att idén är bra, men Ann-Catrin Wells har högre förväntningar än så.

– Min önskan är att vi ska gå härifrån med ett löfte om ett samverkansforum. Ni vill ha friska arbetstagare i framtiden. Friska studenter gynnar arbetsmarknaden, säger hon bestämt.

Något konkret löfte kommer inte till stånd, men Fredrik Ahlstedt och Fredrik Leijerstam lovar att ta med sig frågan.

Sist lämnas ordet till publiken. Sex timmars arbetsdag (vilket Fredrik Ahlstedt (M) inte tror på), centrum för forskning om psykisk ohälsa och utegym vid Campus 1477 är några av förslagen på åtgärder. Psykologstudenten Fredrik Pousette Falk ger ett tips.

– I väntan på sex timmars arbetsdag, vill jag påminna om att vår mottagning på Blåsenhus erbjuder kostnadsfri behandling, för fall som bedöms lämpliga för oss, säger han.

Frida Gunnarsson avslutar panelsamtalet med att konstatera att ett frö har såtts för fortsatt samarbete.

– Men vi får ligga på, annars kommer en ny inbjudan till panelsamtal om ett år, säger hon, till spridda skratt.