Sverige utbildade sig ur krisen

På finanskrisen för tio år sedan följde nedskärningar på de flesta lärosäten i Europa, och systemen lider fortfarande av sviterna. En rapport från European University Association (EUA) visar att återhämtningen är långsam och bräcklig. Har man en gång skurit ned på högre utbildning är det svårt att återuppstå ursprunglig nivå. Av 33 högre utbildningssystem som EUA har undersökt hade 19 mindre investeringar 2016 än 2008. Dessutom fortsätter nedskärningarna i flera länder. däribland Spanien, Italien och Lettland.
Sverige, Österrike och Tyskland uppvisar dock en betydande och hållbar finansieringstillväxt. Endast åtta utbildningssystem gör tillräckliga investeringar för att möta ökande studentkullar.
– Där kan man kommentera att den svenska regeringen gjorde rätt när man inte sparade sig ur krisen. När andra drog ner, drog vi upp. Att utbilda oss ur krisen var helt rätt. För när ekonomin tar fart har vi ett bättre utgångsläge och utbildningssystemet behöver inte hämta igen förlorad mark. Samtidigt kan man tycka att vi nu kunde vara mer offensiva än vad vi är, säger Karin Åmossa, SULF:s chefsutredare till Universitetsläraren.

Rapporten visar även att gapet har vuxit mellan länder som har ökat sina investeringar och de som har minskat dem. Forskare i Europa försöker i allt större utsträckning kompensera dålig nationell basfinansiering med att söka pengar från EU.
– Det kräver stabila miljöer och bra ansökningar för att man ska kunna få EU-pengar från programmen. Om du går på externa pengar och är pressad att publicera och måste använda din fritid till ansökningarna har du mycket sämre utgångsläge, säger Karin Åmossa till Universitetsläraren.
En slutsats i rapporten är att forskningssidan behöver mer finansiering på EU-nivå för att förbättra effektiviteten i EU:s ramprogram. För att bygga upp lärosätenas konkurrenskraft och göra dem attraktiva för internationell nätverk behövs även mer finansiering på nationell nivå, menar EUA.