Foto: Tom StenströmFöreläsning. Mängden lärarledd undervisning varierar stort mellan olika utbildningar.

Sex eller arton timmar med lärare?

Hur mycket lärarledd tid du får som student varierar stort mellan olika utbildningar. Humanistiska sektionen vid Uppsala studentkår uppskattar att UKÄ lyfter frågan om vad som är tillräckligt mycket undervisning.

Situationen var i mångt och mycket densamma för tio år sedan:

Upprop: mer lärarledd tid

Tvärtemot vad som ibland hävdas i debatten har mängden lärarledd tid vid svenska lärosäten inte minskat mellan 2007 och 2017. Däremot får svenska studenter minst lärarledd tid enligt den så kallade Eurostudentundersökningen, som jämför situationen för studenter i ett antal länder i Europa. Universitetskanslersämbetets (UKÄ) rapport Lärarledd tid i högskolan – en studie av scheman visar även på stor variation mellan olika ämnesområden.

– 64 procent av kurserna inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi hamnar under nio timmar i veckan. Med studien vill vi lyfta frågan om vad som är tillräckligt mycket undervisning på högskolan och den statliga ersättning som krävs för att lärosätena ska kunna erbjuda studenterna detta, säger Fredrik Svensson som har varit med och gjort studien i ett pressmeddelande.

Snittet för humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi är åtta timmar i veckan. För studenter inom naturvetenskap, teknik och farmakologi är däremot den lärarledda tiden femton timmar. Allra mest tid med lärare får civilingenjörsstudenterna – i genomsnitt 18 timmar i veckan, och sociologistudenterna med enbart sex timmar får minst.

Robin Pelgrom, ordförande i Humanistiska sektionen vid Uppsala studentkår, bekräftar bilden som ges i UKÄ:s studie.

– Jag har själv gått kurser där jag bara haft en timmes undervisning i veckan. Vi ställer oss bakom Uppsala studentkårs krav på minst tio timmars lärarledd tid i veckan för alla studenter, förutom under uppsatskurser.

Varför snedfördelningen har uppstått tror Robin Pelgrom beror på en rad olika faktorer. En viktig bakgrund tycks vara brist på ekonomiska incitament att satsa på humaniora.

– Det är en naturlig men tråkig förklaring att humaniorastudenter genererar mindre pengar än de som läser naturvetenskap och teknik. Vi måste se över hur vi värderar utbildning. Så länge man tror på humaniora som utbildningsområde bör man förespråka mer lärarledd tid, säger Robin Pelgrom.

Kurser inom humaniora är ofta litteraturtunga och kräver därmed självstudier. Men enligt Robin Pelgrom leder alltför mycket fri tid under utbildningen till sämre kvalitet och besvikna studenter.

– Det är svårt att se någon gedigen lösning på problemet, men det är viktigt att påtala att vi humaniorastudenter behöver mer lärarledd tid än vi har idag. Kravet på tio timmar i veckan är ganska lågt och borde gå att tillgodose, säger Robin Pelgrom.