Foto: Sandra GunnarssonOm rektor hade minskat sitt flygande, hade hon troligtvis inspirerat andra att göra samma sak, tror Martin Wetterstedt, forskare inom Klimatledarskapsnoden vid Uppsala universitet.

Rektors svar får låga poäng på tentan

I Ergos flyggranskning förra numret svarade rektor att det inte är någon skillnad ur klimatsynpunkt att ta båten i stället för flyget till Gotland. Men stämmer det? Forskaren Marin Wetterstedt menar att båten faktiskt är ett bättre alternativ.

Läs mer:

Artiklar från Ergos granskning av Uppsala universitets flygresor

Jorden runt 1630 gånger på 365 dagar

Vad gör storflygarna

"FOMO är väldigt stor bland akademiker"

I förra numret, Ergo #3, 2019 granskade vi universitetets flygresor. I en intervju med rektor Eva Åkesson frågade vi vad universitetet gör för att minska flygandet till Gotland. Rektor svarade: ”Båtresan påverkar tyvärr lika mycket som flyget.” Forskaren Martin Wetterstedt hör av sig efter att ha läst artikeln och menar att rektors resonemang kan diskuteras. Han skriver skämtsamt att hennes svar ”hade fått lågt betyg på en tenta för avsaknad av problematisering”. Martin Wetterstedt menar att man måste ta hänsyn till vad ens val, i detta fall färja kontra flyg, får för effekt på lite längre sikt. Färjan till Gotland upphandlas i tioårsperioder och kommer att gå även om vissa väljer att inte åka den eftersom den också transporterar mat och andra produkter till och från ön. Med flyget ser det dock annorlunda ut.

– Det behövs inte många färre flygande på en rutt för att avgångar ska ställa in, så om Uppsala universitet skulle sluta flyga till Gotland eller kraftigt minska sitt flygande skulle det sannolikt minska utsläppen från flygen redan på kort sikt. Det skulle däremot inte leda till ökade utsläpp från färjetrafiken de närmaste åtta, tio åren, säger Martin Wetterstedt forskare inom Klimatledarskapsnoden vid Uppsala universitet.

Han lyfter också fram ledarskapsaspekten – att en persons val och handlingar kan påverka andra att göra samma sak. Han tror att det skulle kunna ge stora effekter om rektor istället hade minskat sitt flygande och talat om det. Han ställer den retoriska frågan, ”vad hade hänt om rektor gått ut med att hon ska halvera sitt flygande inom en fyraårsperiod?”, istället?

– Det är ju få personer i samhället som sitter på en så inflytelserik och högmeriterad position som rektorn över ett av världens mest välrenommerade universitet. Hon är en person som andra lyssnar på. Därför borde hon visa klimatledarskap och inspirera andra även i denna fråga.