Så väljs de svåra orden
I helgen som var skrevs högskoleprovet på 21 högskolor i Sverige och fem platser utomlands. En del av provet är ordförståelse. Utblottad, celiaki, patina, aladåb, grift, fullvärdig och hårdragen är några av de ord som flest har gått bet på under senare år.
– Ett ords svårighet beror delvis på svarsalternativen, man kan medvetet göra ord både svårare och lättare genom att ändra på svarsalternativen, säger provutvecklaren Maria Johansson till Aftonbladet.
Hon har under flera år varit med och utformat högskoleprovets orddel. För att bestämma vilka ord som ska ingå i kommande prov får deltagarna på provdagen fylla i ett extra häfte med testuppgifter för att se hur svåra de är och om det finns köns-eller åldersskillnader gällande vilka som kan orden. På så vis skapas en bank av utprövade ord.
– Vi får väldigt bra data på våra uppgifter och det är den data som vi sedan använder när vi bygger provet, säger Maria Johansson till Aftonbladet.
De försöker göra uppgifterna så varierade som möjligt med spridning i svårighetsgrad och med ord som förekommer i olika sammanhang, såsom vårdm samhällskunskap och teknik. Innan provet lanseras granskas det av språkvetare.
– Det är som ett pussel man lägger när man sätter ihop provet. Det får inte finnas ord som förekommer i något annat prov eller som förklaras i något av de andra delproven, förklarar Maria Johansson för Aftonbladet.
Det svåraste med att utforma högskoleprovet tycker hon är att försäkra sig om att ord inte har glidit iväg och börjat användas på nytt sätt.