Foto: Veronika SkärlundTove Dahlström och Maria Svensson, som båda arbetar på Uppsala teknolog- och naturvetarkårs (UTN) kansli, är två av dem som går kursen i ledarskap. – Jag hoppas få en djupare inblick i hur saker jag gör påverkar andra, säger Maria Svensson innan kursen dragit igång.

”Ledarskap är någonting man gör”

Bästa sättet att bli en bra ledare är genom praktiska övningar. Så lyder resonemanget bakom kursen Ledarverkstan som just nu ges till studenter i Uppsala. Kursmaterialet – i form av beteendeexperiment – distribueras direkt till deltagarnas smarta telefoner.

Foto: Veronika SkärlundOskar Henrikson.

Det är en mörk kväll i mitten på februari. Ett femtiotal teknolog- och naturvetarstudenter har samlats i Häggsalen på Ångströmlaboratoriet. Oskar Henrikson – Psykologen Oskar – står vid katedern och pratar om ledarskap.
– Ledarskap är någonting man gör, säger han. 
Han anser att alla kan vara en bra ledare, bara man lär sig hur. Ett bra tips är att vara så konkret som möjligt när man ger feedback till andra. Det man säger ska vara greppbart för den som lyssnar. Att säga att någon är smart eller flitig är alltför vagt. 
– Två personer ska kunna veta vad som hände. Att till exempel säga att någon hade dålig attityd på ett möte kan vara att uttrycka en åsikt.
Under intervjun med Ergo någon timme tidigare hade han möjlighet att utveckla resonemanget ytterligare:
– Det är väldigt lätt att uttala sig om vad människor är. ”Hon är så flitig”, till exempel. Det är ganska trubbigt som feedback. Under den här utbildningen får deltagarna lära sig att uttrycka sig i beteendetermer istället.
Som ofta när Oskar förklarar något illustrerar han med ett exempel från den psykologiska forskningen: En skolklass delades in i två grupper. Alla elever fick lösa samma matteuppgifter, men när uppgifterna väl var lösta fick de olika typer av feedback. Den ena gruppen fick höra att de var så smarta som hade lyckats lösa uppgiften. Den andra gruppen fick istället beröm för att de jobbat så hårt att de klarat uppgiften. Resultatet blev att den andra gruppen valde svårare uppgifter i framtiden, medan den första valde att lösa enklare uppgifter. 
– Det är farligt att ge feedback på personlighetsdrag – om jag klarat uppgiften är jag smart, men det betyder ju också att jag inte är smart om jag inte klarat den, förklarar Oskar och fortsätter:
– Det gäller att gå bort från föreställningen att vissa människor är bra på att klara matteuppgifter. 
Istället handlar det om att se hur ett visst beteende påverkar utfallet. Detsamma gäller ledarskap – det är inte så att vissa personer kan vara bra ledare medan andra inte kan det, samtidigt som den insikten är en del av vägen till att bli en bra ledare. 

Föredraget på Ångströmlaboratoriet är upptakten – prologen – till en utbildning i ledarskap för alla som har verksamhetsledande positioner inom Uppsala teknolog- och naturvetarkår (UTN).
– Vi ordnar den här utbildningen för att det ska finnas ett mervärde i att engagera sig, säger Johan Wikander, ordförande för UTN. 
Tanken är att man ska få ut något av sitt engagemang, samtidigt som ledarskapet inom organisationen utvecklas. I förlängningen ger det ett mervärde både till de enskilda individerna och till organisationen. 
– Det diskuteras ofta att det är viktigt att vara en god ledare, men det är sällan man får chansen att lära sig vad det innebär, säger Johan, som själv är en av kursdeltagarna. 
Kursen är nästan helt internet-, eller snarare mobilapplikations-, baserad. Efter prologen träffas inte deltagarna igen förrän i mitten på april, nio veckor senare. Däremellan kommer de få ta del av kursmaterialet via sina smarta telefoner. Istället för att läsa och lyssna sig till hur man blir en bra ledare ska de delta aktivt. Kursmaterialet utgörs till stor del av olika beteendeexperiment som deltagarna får testa i sin egen vardag. Det kan handla om att kopiera andra, eller helt enkelt att ge feedback på rätt sätt. Deltagarna kommer också få hålla koll på hur ofta de ger positiv feedback och hur ofta de ger konstruktiv dito. 
– Forskning har visat att man bör ge tre gånger så mycket positiv feedback som konstruktiv feedback, berättar Oskar under intervjun.

Utbildningen är uppdelad i tre delar – att följa andra, att leda sig själv, och att leda andra – men beteendeperspektivet är viktigt genom hela kursen. Den första delen handlar om att hitta förebilder och därefter kopiera saker de gör. Lättare sagt än gjort kan det tyckas. Oskar förklarar närmare:  
– Ta Steve Jobs till exempel. Han är innovativ, men vad innebär det? Bryt ner egenskaperna till beteenden – vad är det han gör? Jo, han kombinerar teknik med humaniora.
Oskar menar att man kanske inte kan bli som sina förebilder på en gång, däremot kan man titta på vad de gör och fundera över om det är något man själv skulle kunna ta efter. 
– Det handlar inte om att kopiera någons personlighet, men att inspireras och ta efter de saker man tycker är bra, säger han. 
Och det behöver inte handla om framlidna it-ikoner, det kan lika gärna vara personer i ens närhet – en före detta arbetskamrat, en förälder, kompisar och kursare. 

Inte heller behöver man vara chef för att använda sig av de tekniker som kursen lär ut. Oskar har en metafor han ofta återkommer till. 
– Traditionell psykologi är lite som sjukgymnastik. Jag tycker att det borde vara mer som ett gym. 
Istället för att bara ta hjälp av psykologin när man mår dåligt bör den användas även i förebyggande syfte. Så när Oskar får frågan varför det är viktigt att bli en bättre ledare har han ett svar som inte enbart handlar om påverkan på individen. 
– Om folk mår bra eller dåligt beror mycket på hur deras arbetsmiljö ser ut. Studier har visat att bara mellan 15 och 20 procent av alla arbetsgrupper är riktigt effektiva och att de som arbetar där också generellt sett mår bättre. Om man kan öka den siffran så kanske färre trillar igenom till en klinisk diagnos. 
Genom att förbättra människors arbetsmiljö – vilken chefer och arbetskamrater utgör en viktig del av – skulle man alltså kunna minska behovet av psykologiska konsultationer. Precis på samma sätt som regelbundna besök på gymmet minskar behovet att uppsöka en sjukgymnast.