Foto: Ida NordenhemYlva Lindh spelade rollerderby i Göteborg innan hon flyttade till Uppsala. Nu har hon startat ett nytt lag här. Tillsammans med lagkamraten Sara Ax snör hon på sig rullskridskorna inför ett träningspass.

Målet är att tävla

Full fart fram och tillbaka, upp och ner på tå, ramla rätt och rulla baklänges. I rollerderby går det härligt fort och man får räkna med en öm rumpa, några blåmärken och kramp i tårna.

Foto: Ida NordenhemDorna Behdadi stretchar med rullskridskorna på.

Foto: Ida NordenhemMålet för Sara Ax, Nazli Shamsaee och Ylva Lindh är att tävla i den rullande sporten.

Foto: Ida NordenhemFarten är det som Dorna Behdadi gillar mest med sporten.

Söndagskväll i Brantingsskolans omklädningsrum. Uppsalas enda Rollerderbylag – Jackdaw City Rollers – har precis bytt om till träningsvänliga byxor och t-shirts. På plats i gympasalen snöras rullskridskorna på. 
– Jag har inte riktigt hittat balansen mellan för hårt eller för löst snörade rullskridskor än, säger Ditte Enhorn.
Ylva Lindh har tuggummirosa snören på sina rullskridskor och flera av tjejerna har silvertejp på tåpartiet för att det inte ska nötas ut. En spelare har pimpat sina med en tejp full av målade jordgubbar. När rullskridskorna är på plats åker handledsskydd, armbågsskydd, hjälm och tandskydd på. Tjejerna är redo för kvällens träningspass. 
– Det här är en fullkontaktssport, precis som hockey, så det gäller att skydda sig, säger Dorna Behdadi, och rullar in mot mitten av gympagolvet. 
– Man får bara tackla med höft och axel, allt annat är förbjudet, tillägger Ylva Lindh. 

Jackdaw City Rollers, som i nuläget består av 16 medlemmar, de flesta studenter, har inte funnits särskilt länge. När Ergo träffar halva styrkan har de alldeles nyligen fått sina rullskridskor, som de beställt från ett företag i USA – sportens hemland. Ylva Lindh var den som drog igång laget genom att starta en facebookgrupp där hon annonserade efter intresserade rollertjejer. Flera nappade. 
– Jag var med i ett derbylag när jag bodde i Göteborg. Så när jag flyttade till Uppsala för att plugga ville jag starta ett lag här, det märktes att det fanns en efterfrågan, säger Ylva Lindh och förklarar att hon upptäckte intresset för ett Uppsalabaserat derbylag på olika internetforum.
Men vad går då sporten rollerderby ut på?
Jo. 
En roller derby-match körs på en oval bana där utövarna är uppdelade i två lag om fem personer. I varje lag utses en så kallad jammer, som känns igen genom en stjärna på hjälmen. De övriga i lagen kallas för blockers. Lagen startar på en visselsignal och kör i en klunga, åt samma håll. Jammern, som börjar rulla på en andra visselsignal, har till uppgift att plocka poäng genom att försöka ta sig förbi varje blocker i motståndarlaget och sedan varva klungan. De som är blockers ska i sin tur försöka förhindra att motståndarlagets jammer lyckas med detta genom att blockera och tackla. Det lag som har flest poäng när domaren blåser av har vunnit.
– Det gäller att hela tiden ha koll bakåt och samtidigt hålla ihop gruppen, säger Dorna Behdadi. 

En match består av två 30-minutersperioder. Dessa är uppdelade i tvåminutersjam.
– Laget växlar oftast jammer efter två minuter, eftersom den spelaren tar ut sig rätt mycket. Det brukar vara tre jammers som turas om. Samma person kan spela som både blocker och jammer under en match, men inte samtidigt, säger Ylva Lindh. 
Rollerderby är en sport som har vuxit ordentligt på senare år, fast i Sverige finns hittills bara sex derbylag som tävlar. Målet för Uppsalalaget är att tävla, men för att överhuvudtaget få göra det finns vissa krav, vissa ”minimum skills”, som måste vara uppfyllda: 
– Det handlar till exempel om att man ska kunna ramla på ett visst sätt så man inte gör sig illa och att åka ett antal varv på en viss tid, förklarar Ylva Lindh.  

På kvällens träningspass övar de på dessa minimum skills, men först blir det uppvärmning: Tjejerna börjar rulla fram och tillbaka över gympagolvet. Fort går det. Det är en fördel att ha bra kondition, för det blir svettigt. Vattenflaskorna står redo på en bänk intill väggen. 
– Kom igen nu flickor, åk runt i en minut till! ropar Ylva Lindh till de andra. Hon håller i ett träningsschema som hon fått av sin kompis Tara, som är med i ett Stockholmsderbylag och som tävlat i USA i fem år. 
– Nu går vi på tårna! fortsätter Ylva och tjejerna växlar snabbt från rullande till att balansera på tåspetsarna med hjulen i vädret. 
Zelda Dehgahanian går bort mot bänken efter en stund, för att vila fötterna.
– Jag har fått kramp i tårna, säger hon.
Sådant hör sporten till. Även blåmärken blir det en hel del av. Ditte Enhorn berättar att hon fortfarande har ont sedan hon ramlade på rumpan vid ett tidigare träningstillfälle. 
Så blir det stretching i ring, följt av ett pass baklängesåkning. 
– Det som är roligt med den här sporten är att man inte måste vara i en viss ålder när man börjar med den. Jag är 31 år och hade aldrig åkt rullskridskor förut, men det går och det är kul, säger Sara Ax. 

Farten är det som tjejerna uppskattar mest
med sporten. Och gemenskapen. De märks att laget hunnit bli sammansvetsat: Så fort en rollertjej ramlar omkull är någon snabbt där för att hjälpa lagkamraten upp och kontrollera så att läget är okej.  
Rollerderby är känt som en sport för tjejer, manliga spelare är inte standard. 
– Det är najs att normen inte är en mans. Det heter inte dam- eller kvinnoderby, det heter rollerderby, säger Dorna Behdadi. 
– Förutom att derby är världens roligaste sport så är det skönt med ett rum där vi slipper  nedvärderande attityder, där vi slipper att alltid betraktas som sämre. Det är ett rum som vi själva utformar och där vi bestämmer, säger Ylva Lindh.

Klockan börjar närma sig 22.30, tjejerna har rullat i Brantingsskolans gymnastikhall i drygt en timme. I helgen ska Jackdaw City Rollers – namnet valde de för att kajor är ”sjukt fina, coola och typiska för Uppsala” – resa till Malmö för att titta på när två professionella derbylag tävlar.
– Det blir en slags inspirationsresa, säger Ylva Lindh.