Foto: Micke Sandström/Uppsala StadsteaterEva Melander som Shakespeares fulaste skurk, deformerad både på utsidan och insidan.

Shakespeares fulaste skurk

Berättelsen om en ond, maktgalen och lagom ful man i sina bästa år. Så kan Shakespeares klassiska pjäs Rickard III beskrivas. Beatrice Erkers har sett provföreställningen på Uppsala stadsteater.

Rickard är en ond och manipulativ person som inte skyr några medel för att nå sitt mål att en dag bli kung av England. För att lyckas med detta blir han tvungen att ta till en del fula tricks, som att mörda en och annan släkting eller gifta sig med en och annan änka. Men allt detta är värt det om han kan lyckas överta tronen.

I Uppsala stadsteaters moderniserade uppsättning av denna mastodont till teaterstycke, i Kjersti Holms regi, gestaltas Rickard mycket skickligt av skådespelaren Eva Melander. Det är en vanskapt och elak karaktär som hon porträtterar, med puckelrygg och en kropp som tycks vara lika deformerad på utsidan som på insidan. Redan under de första sekunderna lyckas Eva Melander utstråla det obehag som denna man symboliserar, och dramats absurda ton är satt.

Scenografin är en mycket spännande och viktig del av detta uppförande. Vad som i början är en tom, minimalistisk yta med vita golv och väggar täckta av papp blir mot slutet en kaosartad scen med resterna av det blod och smuts som brett ut sig i händelseförloppets spår. Likt handlingen blir scenografin alltså mer och mer detaljrik efterhand.

Allt som allt är det en mycket lyckad uppsättning, men den kräver en hel del av sin publik. Med många olika karaktärer i cirkulation och en ett intensivt händelseförlopp kan det bli lite svårt att hänga med i alla snabba svängar. Men något som lyser klart genom hela föreställningen är en skurk som är lika obehaglig, ond och ändå samtidigt lika underligt tilldragande som Jokern i Batman. Det är Shakespeares fulaste skurk i en mycket snygg scenografisk förpackning.