Foto: Sigrid AskerÄven 1979 hade studenter klagomål angående studentrummen på Sernanders väg.

Tidigare Flogstabo: ”Okända män klev in i mitt rum”

Det stormar kring höghusen i Flogsta. Och om man ska tro Ergo nummer ett 1979 har det gjort det i många år. Men Satu Gröndahl trivdes utmärkt i området.

I måndags skrev Ergo om sabotage i Flogsta och allmänt missnöje med hyresvärden Heimstaden. Det är långt ifrån första gången tidningen rapporterar om problem med studentboendena på Sernanders väg. I nummer ett 1979 hittar vi en helsida med rubriken ”Äventyr i Flogsta”. Här uttrycker tre studenter sin besvikelse över Stiftelsen Studentstaden, som då ägde höghusen i Flogsta.

Leena Poutanen berättar i artikeln om hur hon när hon fick tillgång till sitt nya studentrum i hus 1 upptäckte att hela korridoren var sotig och smutsig. När Ergo ställde Stiftelsen Studentstadens biträdande intendent Nils Lundberg till svars visade det sig att det hade brunnit där.

– Det var en miss från vår sida att hyra ut ett rum där. Det borde inte ha skett. Men det rättades ju till i alla fall, lyder hans svar.

Efter många böner och förklaringar hade Leena Poutanen fått ett nytt rum i hus 3. Också där väntade dock en mindre angenäm upplevelse – halv åtta på morgonen kom en främmande man in i hennes rum med nyckel. Det visade sig att han var från Stiftelsen Studentstaden och skulle leverera gardiner (som på den tiden ingick i hyran), men Leena Poutanen var mycket kritisk till sättet det skedde på. Intendenten visade förståelse.

– Personalen får inte gå in i någons rum, utan att meddela först, försäkrade han Ergos reporter.

Dock råkade en annan student, Satu Gröndahl, ut för en liknande händelse samma termin. I artikeln berättar hon att tre okända män oanmälda klev in i hennes rum medan hon satt i korridoren och pratade i telefon. Utan att presentera sig krävde de att få se hennes hyreskontrakt. Ergo ringer upp Satu Gröndahl, som nu är högskolelektor i finsk-ugriska språk på institutionen för moderna språk. Trots vad som framgår av artikeln från 1979 minns hon åren i Flogsta som en fin tid.

– Det var ett fantastiskt ställe att bo på. Väldigt fint, nybyggt område med vacker natur. Där fanns en pizzeria och det mesta man behövde. Ica Väst låg nära. I synnerhet uppskattade vi bastun som var fri att använda, säger Satu Gröndahl.

Men det allra bästa med att bo i Flogsta höghus på 1970-talet var enligt Satu Gröndahl den fina sammanhållningen. Hon fick många nya vänner när de boende i korridoren nästan dagligen samlades och lagade mat tillsammans.

– Det var väldigt trevligt. Några grannar har jag kontakt med än i dag, berättar hon.

Klagomålet som framkom i Ergo då? Jo, Satu Gröndahl minns incidenten. Det rörde sig om kontroll från Stiftelsen Studentstadens sida med anledning av att en del studenter delade ett rum på två, vilket inte var tillåtet..

– Det var okej för min del för jag bodde ju ensam. Men de hade barska tag. Hyresvärdar får inte göra så, inte då heller, säger Satu Gröndahl.

Hon ser det dock som en engångsföreteelse och har i övrigt bara positiva minnen av sin forna hyresvärd. Genom Stiftelsen Studentstaden kunde studenterna få bostäder snabbt och standarden var för det mesta god. På kontoret på Rackarberget fick man som hyresgäst alltid ett bra bemötande. Och hyran väckte inga protester.

– Jag minns inte exakt vad jag fick betala, men det var inte många hundralappar, säger Satu Gröndahl.