Annons

Inför ett genusperspektiv värt namnet


Genus måste bli en självklar del i undervisningen utan att reduceras till ett ”kvinnoperspektiv”, skriver ledamöter i Genusföreningens styrelse.

Alla utbildningar ska idag genomsyras av ett genusperspektiv. Här finns chansen att problematisera samhälleliga strukturer och sociala konstruktioner av kategorier som kön, etnicitet, sexualiteter, funktionalitet och klass. Ett kritiskt perspektiv som har potential att berika undervisningen och öka studenternas förmåga att analysera olika maktstrukturer. Verkligheten i föreläsningssalar och seminarierum är dock långt ifrån detta.
Genusföreningens medlemmar berättar ofta om hur bristande genusperspektivet är på deras utbildningar. Suckande lärare som mest tar upp ämnet för att de måste, och därför pliktskyldigt har en föreläsning med “kvinnoperspektiv” eller går igenom olika grenar av feminism, ibland utan koppling till ämnet som studeras. Genusperspektivet ställs då vid sidan av, istället för att inkorporeras i undervisningen. Föreläsarnas attityd gentemot ett genusperspektiv sätter också agendan för studenternas inställning. Den nedvärderande tonen och det slappa förhållningssättet yttrar sig i icke-obligatorisk läsning och frivilliga föreläsningar, vilket gör att genusperspektivet blir minst sagt bristande och svårt för studenterna att tillgodogöra sig.

Ofta reduceras genusperspektivet till ett “kvinnoperspektiv”, där man på en kurs i freds- och konfliktkunskap kanske påpekar att kvinnor ofta är utsatta för våldtäkt i krig och på nationalekonomin tar upp att kvinnor och män har olika lön, men utan att problematisera detta vidare. Kvinnor införs alltså som ett undantag som tas upp först i separata sammanhang, vilket i kombination med den förmedlade känslan av att genus är något oviktigt skapar en diskurs där den manliga normen inte ifrågasätts och därmed befästs ytterligare. Istället för att ta studenternas kritik och förfrågan om ett bättre genusperspektiv på allvar så läggs ansvaret för att ha med detta i utbildningen på den enskilda studenten. Det är tydligt att det krävs bättre kunskap om genus hos många lärare. Det är trots allt inte elevens ansvar att planera undervisningen.

Vi skulle vilja se ett genusperspektiv som en självklar del av undervisningen, av den enkla anledningen att det skulle berika studierna istället för att begränsa dem. Genusanalys i undervisningen har så mycket större potential än vad det används till idag. Här finns utrymme för normkritik och att belysa hur det som ses som normalt och objektivt döljer underliggande maktordningar. Att den största delen av kurslitteraturen är skriven ur ett västerländskt manligt perspektiv är ett påtagligt exempel på vem som får förmedla kunskap och vems världsbild det är som upprätthålls.

Ett genusperspektiv handlar om så mycket mer än att införa ett “kvinnoperspektiv”. Inom genusvetenskapen finns utrymme för att belysa och kritisera maktordningar som rör konstruktioner av kön, ras, sexualiteter, klass och funktionalitet, och hur dessa hänger ihop och samverkar. Varför inte använda de resurser och all den forskning som faktiskt finns och införa ett genusperspektiv värt namnet?

Fanny Isaksson Lantto

Emma Åhman

Genusföreningens styrelse


Annons

Annons

Läs mer

2023-11-28 08:47
"Vi uppmanar universitetet att respektera oss nog för att ge alla humanistiska studenter en yta för kunskapsinlärning…
2023-11-13 09:32
"Många tvingas tacka nej för att det helt enkelt inte finns någonstans att bo", skriver Hannes Snabb, riksordförande…
2023-10-16 09:47
"Alla - inklusive Uppsala universitet och Uppsalas politiker - måste göra mer för att vårt ekonomiska system ska…