Fortsatta satsningar på studentinflytande krävs
Ökningen av studentkårernas statsbidrag i höstens budgetförslag är en av denna mandatperiodens hittills viktigaste satsningar för högre utbildning. Studentkårerna har varit underfinansierade sedan kårobligatoriet avskaffades år 2010 och för många studentkårer har situationen blivit allt mer ansträngd under coronapandemin. En för låg statlig direktfinansiering riskerar att skapa en beroendeställning av studentkårer gentemot det lärosäte som granskas och därmed också göra det svårt för kåren att fylla sin funktion. De ökade resurserna kommer leda till starkare studentinflytande och på sikt en bättre tillvaro för alla studenter.
Det är ett steg i rätt riktning även om det inte motsvarar den tre eller fyrdubbling av bidraget som SFS velat se. Alla fyra partier i januariavtalet, samt Vänsterpartiet och Kristdemokraterna som också uppmärksammat frågan, ska ha en eloge för att ha lyssnat in studenterna i denna fråga. Nu gäller det att se till att de ökade resurser studentkårerna får kommer till användning och att vi fortsätter utveckla ett starkt studentinflytande.
"Vi ser dock stora brister på vissa områden. Framförallt då det gäller internationella studenter."
Med det sagt är inte vi på SFS klara med denna fråga. Studentinflytandet vilar inte bara på resurser utan även andra förutsättningar. I Sverige har vi starkt lagskydd för studentinflytande och överlag finns det en god kultur av att inkludera studenterna. Vi ser dock stora brister på vissa områden. Framförallt då det gäller internationella studenter.
Det behöver förtydligas att studentkårerna har som uppdrag att företräda även internationellt inresande studenter. Här finns färdiga förslag presenterade i internationaliseringsutredningen, men gehör från ansvariga politiker har hittills uteblivit. Idag ser vi problem med att internationella studenters röster ej blir hörda. Vi kan även se ett övergripande problem där studentrepresentanter inte alltid lyssnas på. Och i de fall lärosäten helt bortser från att inkludera studenterna sker ingen vidare påföljd än att Universitetskanslerämbetet i värsta fall ger en liten smäll på fingrarna. Strukturerna för studentinflytandet kan bli starkare. Internationellt kan vi inspireras av exempel som Storbritannien med betydligt starkare studentkårer än Sverige och nationella stödstrukturer vars syfte är att ge stöd till lokalt inflytande.
Studentinflytandet i Sverige är på relativt god fot. Utvecklingen går åt rätt håll och ansvariga politiker förstår värdet av ett starkt studentinflytande. De resurser som nu tillförts är ett tecken på detta. Nu gäller det att fortsätta arbeta med höga ambitioner för ett starkt studentinflytande på alla plan. För att ytterligare djupdyka i denna fråga anordnar vi på fredag den 12/2 webbinariet “Studentmedverkan för framtiden” och vi hoppas mötas där med er för att diskutera hur vi utvecklar ett studentinflytande i världsklass.
Simon Edström
Ordförande Sveriges förenade studentkårer
Linn Svärd
Vice ordförande Sveriges förenade studentkårer
Digitalt seminarium
Webbinariet "Studentmedverkan för framtiden" anordnas nu på fredag, 12 februari, klockan 12-15-13.
Medverkar i panelen gör bland andra UU: prorektor Coco Norén och ordförande för Uppsala studentkår och Uppsala teknolog- och naturvetarkår.
Seminariet arrangeras i ett samarbete mellan SFS, Uppsala studentkår och UTN.
