En ful värld gestaltad med avskalat bildspråk
Regi Manus: Jean-Pierre och Luc Dardenne
Fyrisbiografen
Jenny Davin (Adéle Haenel) är ensam vikarierande husläkare på en liten mottagning i Seraing, en smutsig och grå förstad till Liege. Vi befinner oss i Belgiens ståldistrikt, i sådan intetsägande urban miljö som vi lärt oss identifiera som bröderna Dardennes. Mottagningen tar mest hand om fattiga patienter subventionerade av offentliga medel, men Jenny har sökt och fått tjänst på en klinik med betydligt mer resurser. Ett steg uppåt i karriären.
Den näst sista kvällen på jobbet ringer det på dörren när hon är ensam kvar med sin praktiserande läkarkandidat. Han vill öppna men Jenny vägrar, mottagningen har ju stängt. Dagen efter visar övervakningskameran att den som ringt på var en ung afrikansk flicka som under natten hittats död i grannskapet. Den döda flickan saknar identitetshandlingar. Jenny tackar nej till sin nya tjänst och börjar istället ägna sin tid på att ta reda på vem den döda var. Samtidigt sköter hon som vanligt sina patienter. Hennes grävande blir impopulärt. Polisen ogillar att hon lägger sig i utredningen, de lokala kriminella ogillar att hon snokar. Och hon försöker finna kopplingar till den döda hos de patienter hon möter, inte heller det gör henne populär. Om hon hade öppnat dörren hade flickan kanske varit vid liv. Det är skulden och ansvaret som driver henne att söka den dödas identitet. Som så ofta hos bröderna Dardenne ges skuldproblematik en tät dramatisk form. Orsak och verkan. Brott och straff? Vems är felet? Alla söker övertyga Jenny om att hon inte bär något ansvar för det som skett. Ensam trotsar hon uppmaningarna och söker hon vidare.
Den okända flickan är uppbyggd som en thriller, men den ligger långt ifrån den samtida deckargenre som ibland brukar ges ett epitet som noir. Här finns ingen välorganiserad brottslighet, och inga översmarta snutar på ständig jakt efter dess utövare. Här finns bara en mängd trasiga och utnyttjade människor med försvinnande liten beredskap att bistå andra människor i nöd.
Om berättelsens motor är skuld, drivs den samtidigt av ett större socialt och filosofiskt problemkomplex. Har ett människoliv längre ett givet värde i vår värld? Det tycks som om detta är den fråga filmmakarna vill att vi ska ställa oss medan Jenny söker efter den okändas namn. Det är en ful värld där Jennys uppgift är att bidra med en strimma ljus. Estetiskt ramas den in av ett bildspråk som är stillsamt, avskalat och till synes enkelt, men som präglas av en extrem precision. I huvudrollen är imponerande Adéle Haenels register lika subtilt som kamerans och klippningens. Bröderna Dardenne arbetar med små medel, men de gör stora filmer.