Vem förnekar klimatförändringar?
Att universitetsadjunkt Kirsti Jylhä kom in på just området klimatförändringsförnekelse var något av en slump. Hon höll på att designa en studie om någonting helt annat och letade efter litteratur som berörde ångestkänslor inför klimatförändringar och hur klimatförändringsförnekelse relaterar till ”ideologiska attityder.”
– Då märkte jag att det inte fanns någon tidigare forskning på korrelationer mellan förnekelse och några centrala ideologiska variabler. I början skulle jag och min handledare bara göra en pilotstudie, för att se hur de här korrelationerna ser ut och till slut blev det så intressant att jag hoppade in på det området helt och hållet. Och det har jag inte ångrat, säger Kirsti Jylhä.
Hennes avhandling bygger i huvudsak på enkätstudier i vilka de flesta deltagarna har varit studenter. Av den anledningen har studiens medelvärden varit ganska låga – studenter är en förhållandevis homogen grupp och är vanligtvis införstådda med att klimatförändringarna utgör ett hot – men man har ändå kunnat utröna viss attitydvariation från resultaten som blir intressant i sammanhanget om man betänker att 97 procent av världens klimatforskare är överens om att klimatet ändras till följd av människors påverkan, menar Kirsti Jylhä.
– Vi har inte delat upp deltagarna i ”förnekare” och ”ickeförnekare”, utan vi har tittat på relativa skillnader. Alltså de som skattar fem på en femgradig skala är kanske inte så många, men däremot finns det många som skattar mellan två och fyra på de olika påståendena i skalan.
Utgångspunkten för studierna har varit att politisk högerorientering korrelerar med klimatförändringsförnekelse, vilket tidigare forskning har visat. Utifrån de premisserna har Kirsti Jylhä kunnat avgränsa de variabler hon har valt att undersöka.
– Man vet utifrån tidigare studier att det finns vissa typer av ideologiska attityder som korrelerar med politisk orientering och de kunde även förväntas korrelera med klimatförändringsförnekelse, så vi testade om alla dessa attityder har en unik effekt. Sedan testade vi även effekter på vissa personlighetsvariabler som korrelerar med de här ideologiska attityderna. Personlighetsvariablerna som vi har tittat på är empati, dominans, öppenhet för erfarenheter och ångestundvikande tendenser.
Resultaten visade att personer som är mindre empatiska, mindre öppna och mer dominanta är mer benägna att förneka klimatförändringar. Dessa personlighetsvariabler i sig är dock inte direkt kopplade till klimatförändringsförnekelse, däremot är personer med en kallhamrad (låg empati och hög dominans) och trångsynt (låg öppenhet för erfarenheter) personlighet mer benägna att acceptera hierarkiska maktstrukturer. Och det är den variabeln – kallad ”social dominansorientering” (SDO) som politiskt högerorienterade individer ofta har högre poäng på– som förklarar korrelationer mellan personlighetsvariablerna och klimatförändringsförnekelse.
– Individer som är höga i SDO accepterar att vissa sociala grupper är högre stående än andra grupper och det finns tidigare studier som visar att personer höga i SDO också brukar acceptera människans dominans över naturen. Vi testade om effekten av SDO blev kvar om man kontrollerar för naturdominans och vi upptäckte att båda förklarade en unik del av varians i klimatförändringsförnekelse. Så klimatförändringsförnekelse är kopplat både till tron att människor bör dominera naturen och att det är acceptabelt att vissa grupper har det bättre än andra, säger Kirsti Jylhä.
Men går det då att få personer som tror på en naturlig hierarkisk ordning att ändra ståndpunkt för att få igenom effektiva klimatåtgärder? Även om Kirsti Jylhä inte själv har forskat i ämnet menar hon att man i andra studier har sett att om man ramar in klimatfrågan så att den är mer i linje med de ideologiska och moraliska uppfattningar som brukar vara viktiga för individer som står mer till höger, till exempel patriotism, så är de mer benägna att minska sin förnekelse och stödja klimatåtgärder.
– Det är mycket möjligt att förnekelsen i sig har till syfte att skydda samhällsstrukturer och motverka förändring och därför behöver det inte nödvändigtvis alltid vara kopplat till huruvida man faktiskt tror på klimatförändringar eller inte. Och det finns forskning som visar på att trots att man förnekar klimatförändringar så kan man ändå komma att acceptera åtgärder mot förändringarna om man ser att åtgärderna i sig för med sig en positiv effekt.
Både media och forskare har uttryckt intresse för Kirsti Jylhäs avhandling, men den har även väckt en del negativa reaktioner.
– Några har missuppfattat studien och tror till exempel att vi försöker skapa någon slags profil över klimatförändringsförnekare, vilket vi inte försöker göra. Vi tittar bara på korrelationer och gör inte anspråk på att förklara tendenser hos specifika individer, vi är medvetna om att det finns stor variation på individnivå.
