Studenter med siktet inställt på Bryssel
Kristin Lilieqvist är 23 år, läser fjärde terminen på Pol kand-programmet och är med i kårpartiet Gröna studenter. På Miljöpartiets EU-lista står hon på plats nio, och hennes chans att bli parlamentariker ligger i om hon lyckas plocka hem tillräckligt många personkryss. Något som talar till hennes fördel är att hon är en ung välutbildad kvinna i en medelstor stad - den gröna genomsnittsväljaren personifierad. Att hon är populär framgår genom att hon valdes in på listan av sina partikamrater.
- Miljöpartiet är det enda partiet där man har en beslutande medlemsomröstning om vilka som ska stå på EU-listan. De andra partierna verkar inte ha samma direktdemokratiska, platta beslutsstruktur.
Varje kandidat profilerar sig och presenterar vilka frågor som kommer att drivas om krysset faller på honom eller henne. Men kandidaterna förväntas också ställa sig bakom det gemensamma partiprogrammet.
- Det är ovanligt att någon får så många personkryss att personen ifråga hoppar uppåt på listan, och eftersom jag står på plats nio är chansen inte så stor, men jag vill vara med och kampanja, visa hur viktig miljöfrågan är. EU:s viktigaste uppgift är att göra något åt miljöproblemen nu - så att vi klarar två-graders-målet. Det finns redan tekniska lösningar, det finns metoder och det finns kunskap. Det som behövs nu är den politiska viljan.
Om Kristin Lilieqvist får en plats i Europaparlamentet är det särskilt tre frågor hon kommer att driva, och de rör klimatet, EU:s makt och mänskliga rättigheter.
- Jag tycker att det finns ett verkligt behov av överstatligt beslutsfattande i klimatfrågan. I det mesta övrigt går jag i motsatt riktning och vill minska EU:s makt över medlemsländerna. Ju längre bort från folket makten är desto sämre är möjligheterna för folket att påverka. Vi tycker att folkvalda parlamentariker ska kunna lägga fram egna förslag och vi vill ha folkomröstningar innan man ger EU makt. Vidare måste parlamentets ställning gentemot kommissionen och rådet stärkas. Vad gäller de mänskliga rättigheterna måste EU agera mer solidariskt. Vi måste få till stånd en bättre asyl- och migrationspolitik - se till att folk inte dör vid gränsen. Det är jätteviktigt att man går och röstar i juni
Europaparlamentets ledamöter väljs vart femte år. Valdeltagandet i EU-valet är betydligt lägre än i riksdagsvalet, lägre för yngre än för äldre, och det sammanlagda valdeltagandet har sedan det första valet 1979 sjunkit rejält. Varje medlemsland har ett bestämt antal platser i parlamentet (Sverige har 19 av totalt 785 platser) och dessa viktas efter folkmängd, med viss överrepresentation för de mindre länderna. Någon som trots detta hoppas gå segrande ur striden genom att kamma hem tillräckligt med partiröster och personkryss är nummer tre på listan för Piratpartiet. Mattias Bjärnemalm är 29 år, har läst statsvetenskap med inriktning mot intern politik, är medlem i kårpartiet Piratstudenter och har tidigare varit både förbundssekreterare i Ung pirat och vice ordförande med ansvar för studiesociala frågor på Uppsala studentkår. Piratpartiet fanns inte ens för fem år sedan, när man senast röstade i EU-valet, och nu satsar man hårt på att få de yngre att gå och rösta.
- Medan de andra partierna och deras ungdomsförbund tappar medlemmar så växer Piratpartiet med rekordfart. Idag har partiet över 12 000 medlemmar och är därmed det största partiet utanför riksdagen, och större än både Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Vårt ungdomsförbund Ung pirat har över 6 000 medlemmar och är därmed det näst största politiska ungdomsförbundet i Sverige.
I kölvattnet efter debatterna kring FRA, Ipred och datalagringsdirektivet är det kanske inte så underligt om Piratpartiet är populärt bland unga. Faktum är att det går att se en tydlig generationsklyfta, där gränsen går vid trettiofem någonstans.
- De som växer upp idag har ett annat sätt att se på internet. Jag tror att anledningen till att internet kunde växa sig så stort som det är idag var för att politikerna inte förstod hur stort det skulle bli. På den tiden hade man mer av ett sneakernet, där man tog på sig gympadojjorna, tog med sig filerna och gick hemifrån för att dela med sig till andra. Själv vill jag ha ett samhälle där man kan gå till biblioteket och få hjälp att ladda ner vilken musik, vilka filmer och vilka böcker man vill. Internet är den logiska följden av folkbiblioteken.
Mattias Bjärnemalm kommer att ägna all sin tid från och med april till sin personvalskampanj och tror att han kommer att känna sig redo att axla rollen som EU-parlamentariker i höst om valet skulle gå hans väg. Hans, och partiets fokusfrågor rör immaterialrätten på internet.
- Det stora problemet med upphovsrätten är att man skapat en lösning som ska passa alla sorters kulturverksamheter, istället för att anpassa upphovsrätten utifrån de olika behov som finns. I EU behandlas dessutom upphovsrätten idag som en näringsfråga och inte som en samhälls- och kulturpolitisk fråga, vilket den enligt mig är. Gamla politiker som inte förstår ny teknik vill styra internet. Företagen är intresserade av att ha en tydligare sändar- och mottagarkultur, en utveckling som vi i partiet vill vända. Ska man kunna kommunicera fritt på internet så måste man kunna dela filer. En legalisering av icke-kommersiell fildelning är ett måste för att fler ska kunna ta del av den kultur och den kunskap som finns. Värdet av detta är mycket större än den eventuella förlusten.
Tidigare Uppsalastudenten Ardalan Shekarabi avslutade sina studier på juris kand-programmet 2007, efter ett drygt fyraårigt studieuppehåll då han ägnat sig åt politiken. Just nu gör han sin notarietjänstgöring i Gävle ting, samtidigt som han kandiderar för Socialdemokraterna. Ardalan Shekarabi är trettio år och står på plats åtta.
- Det kändes viktigt för mig att avsluta studierna. Jag vill ha möjlighet att jobba inom juridiken, vill aldrig se politiken som ett yrke.
Under studietiden var han aktiv som ordförande i den socialdemokratiska studentföreningen Laboremus, och han arbetade som jämlikhetsansvarig på Uppsala studentkår under läsåret 1999-2000. I EU vill han slåss för låginkomsttagare genom att arbeta med skuldfrågan och förbjuda sms-lån som sätter folk i personlig konkurs. Han vill att EU ska ha en politik som står upp för mänskliga rättigheter, speciellt i Mellanöstern. Och han vill skydda etniska grupper från diskriminering genom lagstiftning.
Fredrik Hallor är pappaledig och har studieuppehåll från sina studier i ekonomi vid Uppsala universitet. Samtidigt står han som nummer 39 på Vänsterpartiets EU-lista. Vid 27 års ålder har han hunnit vara politiskt aktiv i tio år och intresset för EU-frågor har funnits med som en röd tråd hela vägen. Han tror inte att han har någon stor chans att få en plats i parlamentet, men ser kandidaturen som en bra möjlighet att nå ut och debattera. Vänsterpartiet är ett EU-kritiskt parti, men Fredrik Hallor framhåller hur viktigt det är att debatten inte bara står mellan ja eller nej till EU. Han menar att man måste titta på den konkreta politiken och hur den påverkar oss. Får han chansen i Europaparlamentet vill han klä av EU-vännernas språkbruk för att ta ner diskussionen på en konkret nivå. Viktiga frågor för Fredrik Hallor rör miljön och klimathotet, de militära upprustningarna i EU och de enskilda medlemsländernas makt.
För att bli invald genom personkryss krävs det att kandidaten får minst fem procent av partiets totala antal röster.
