Kårval 2011

nbsp;

”KONKURRENSUTSÄTT KAFÉERNA PÅ CAMPUS”

Centerstudenter är trötta på att betala dyrt för ljummen coca-cola på campus. De vill verka för bättre feedback på pm och tentor och tycker att alla som vill ska få bilda sin egen kår.

Ni vill att studenter alltid ska få feedback på uppsatser och tentor. Ska det ske inom ramen för lärarnas nuvarande arbetstid, eller bör det satsas extra resurser?
SH: – Förhoppningsvis har den betygsättande läraren motiverat betyget inuti sitt huvud. Att skriva ner den motiveringen behöver inte innebära en stor extra ansträngning.
Ni tycker att de studentföreningar som vill ska få bilda egna kårer. Som universitetet har tolkat bestämmelserna ska bara den studentsammanslutning med störst medlemstäckning inom sitt område få ställning som studentkår. Bör den tolkningen ändras?
SH: – Man får se över vad det är som behöver ändras. Det viktiga är att det inte ska finnas några särskilda krav för att få bilda en kår.
IC: – Vi ska inte ha kårer för deras egen skull, utan för att folk vill vara med i dem. Och just nu finns det studenter som vill bli företrädda, men inte av Uppsala studentkår.
Ni vill konkurrensutsätta kaféer och restauranger på universitetet. Hur då?
SH: – Vi vill påverka universitetets upphandlingar för att få in minst två aktörer på varje campus.
IC: – Idag betalar studenterna överpris för kaffe som knappt är varmt och coca-cola som är ljummen. Med konkurrens skulle kaféerna vara tvungna att bättra sig för att överleva. Det är så en fri marknad fungerar.
Vad händer om det ena stället konkurrerar ut det andra? På en fri marknad finns det väl ingen naturlag som säger att en ny aktör kommer att etablera sig?
SH: – Nej. Men det finns mycket som tyder på att priserna blir högre om ett företag har monopol. Det ser vi bevis på idag.
Är akademin tillräckligt jämställd?
IC: – Det är så lätt att debatten glider in på kvotering, eller att alla män är onda.
Vem är det som säger att alla män är onda?
– Jag menar att det är svårt att diskutera jämställdhet på ett allvarligt sätt. Man kan gnälla över att kurslitteraturen är skriven av män, att de flesta professorerna är män, eller att vi aldrig har haft en kvinnlig rektor. Eller också är bara man nöjd över att vi har några av de mest kompetenta lärarna och kursboksförfattarna, utan att bry sig om vad de har för kön. Det tycker jag är bättre.
Ni är emot medlemskap i SFS. Ska kåren ge upp möjligheten att påverka riksdag och regering, eller ska den göra jobbet själv?
– Uppsala studentkår ska göra det själv. nbsp;
Är ni säkra på att det blir billigare än att betala medlemsavgiften till SFS?
– Det tror vi absolut.
Lyssnar makthavarna lika mycket på Uppsala studentkår som på SFS?
– Ja, det tror vi.
Hur vill ni öka byggandet av studentbostäder?
IC: – På nationell nivå måste man göra det lättare, mindre krångligt, att bygga. Och som kommunalråd i Uppsala måste man våga säga till villaägarna: ”Ja, er utsikt kommer att förstöras men tusentals ungdomar kommer att slippa bo inneboende eller i andra hand.” Det handlar om politiskt mod.

nbsp;

”LAGSTIFTA OM STUDENTERS RÄTTIGHETER”

Gröna studenter kräver höjt studiemedel, vill föra in hållbar utveckling i utbildningen och tycker att studenters rättigheter bör in i högskolelagen.

Hur vill ni arbeta för studenters rättigheter?
– Idag regleras studenters rättigheter till stor del i högskoleförordningen. Vi vill föra in vissa av rättigheterna i högskolelagen, exempelvis bestämmelserna om kursplanernas utformning. Kursplanerna är viktiga, eftersom lärarna utgår från dem när de bedömer studenter.
– Lokalt vill vi att vissa av riktlinjerna vid Uppsala universitet görs om till regler. Det har hänt att lärare och studierektorer har viftat bort riktlinjerna eftersom de är just riktlinjer och inte regler.
Hållbar utveckling är en annan viktig fråga för er. Vad har det med högskolan att göra?
– Väldigt mycket, främst vill vi se till att universitetet lever upp till högskolelagen och sina egna mål om en hållbar utveckling. Det handlar om att se till så att studenterna under sin studietid får kunskap om detta, att lärarna ges möjlighet till fortbildning samt att universitetet minskar sin egen klimat- och miljöpåverkan.
Hur får man in hållbar utveckling på exempelvis en kurs i latin?
– Jag tror att det är enklare på vissa utbildningar än på andra, men det handlar inte om att tvinga in ett perspektiv på varje enskild kurs.
Ni tycker att den kommande höjningen av studiemedlet är otillräcklig. Varför?
– Höjningen gäller bara lånedelen och det fattas dessutom 300 kronor för att studenternas ekonomi ska gå ihop enligt SFS studentbudget. Heltidsstudier är heltidsstudier, då ska man inte behöva jobba vid sidan av. Ett höjt studiemedel skulle även höja genomströmningen.
Hur vill ni motverka social snedrekrytering?
– Idag får man anta en tredjedel av studenterna vid en utbildning på andra urvalsgrunder än betyg och resultat på högskoleprovet. Det utrymmet skulle lärosätena kunna använda mycket mer än idag för att få in fler studenter från studieovana miljöer. Man skulle till exempel ha kunna ha specifika prov till en viss utbildning.
– Det viktigaste är ett tydligt politiskt mål om att vårt kommunala bostadsbolag bygger fler hyresrätter och studentbostäder. Att som idag lämna över ansvaret till marknaden fungerar inte.
Ni är emot långtidsutredningens förslag om att skriva av studielånen för studenter som tar examen när de är unga. Problemet som utredningen försöker lösa är ju att vi behöver arbeta mer för att bekosta välfärden på sikt. Hur vill ni lösa problemet istället?
– Jag ställer inte upp på själva grundproblemet. Jag är övertygad om att vi kan finansiera välfärden framöver utan att jobba mer. Vi har aldrig någonsin varit så rika som nu. Jag tror att vi tvärtom skulle må bra av att jobba lite mindre för att kunna minska belastningen på klimatet och miljön. Vi vill istället främja livslångt lärande. Alla ska ha rätt att studera när de vill i livet, det gynnar både individen och samhället.

”STOPPA LIKRIKTNINGEN”

Vänsterns studentförbund vill motarbeta de dolda strukturer som de menar gynnar män och begränsar kvinnors möjligheter att utvecklas inom akademin. De tycker att dagens högskolepolitik leder till ökad snedrekrytering och vill föra in alternativa teoretiska perspektiv i forskning och utbildning.

Vad menar ni med att jämställdhet inte bara är en fråga om kvantitativa mål?
– Jämställdhet handlar inte bara om att anställa lika många kvinnor som män, utan om att ge kvinnor samma möjligheter. Män får i större utsträckning än kvinnor följdfrågor i undervisningssituationer, vilket ger dem större möjligheter att utveckla sin kompetens. Män blir i större utsträckning inofficiellt rekryterade till forskartjänster. Det är två exempel på dolda strukturer som motverkar kvinnor.
Ni anser att breddad rekrytering är en viktig fråga och vill av den anledningen att kontakten mellan lärare och studenter ska utökas och fördjupas. Ska inte studenter kunna arbeta självständigt?
– Jo, absolut. Men många studenter känner att de inte har något som helst stöd, och det är inte samma sak som att arbeta självständigt. Att sitta själv och läsa en bok ger ofta inte lika mycket som att få diskutera med andra. Kommer man från en bakgrund där man står lite utanför den gängse normen är det särskilt viktigt att få feedback.
Hälften bidrag i studiemedlet är ett annat av era förslag för att främja breddad rekrytering. Det låter som en reform i mångmiljardklassen.
– Högre utbildning gynnar Sverige i stort. Därför är det inte orimligt att individen sätter in med hälften av pengarna och samhället bidrar med den andra halvan. För att knyta an till långtidsutredningens förslag: Problemet är inte att studenterna skulle sakna motivation att bli klara i tid, utan snarare att studiemedlet är så lågt att de måste jobba vid sidan av. Då tycker vi att man kan lägga pengarna på att höja bidragsdelen istället för att skriva av skulden för dem som blir klara fort.
Vad menar ni med likriktningen i högskolan?
– Utbildningarna lär oss att tänka och strukturera problem på ett liknande sätt på universitetet. Det är svårt att slå sig in med nya teorier på ett visst forsknings- och undervisningsområde. Det är till exempel viktigt att diskutera alternativ till dagens ekonomiska system där analyser av ekonomin kan göras med ett genusperspektiv eller med ett perspektiv på hållbar utveckling.
Bör kårens valsystem förändras?
– Ja, antagligen, men därmed inte sagt att partierna måste bort. De står för en kontinuitet som jag tror är viktig. Samtidigt har kåren har valt att bilda sektioner och de måste få inflytande på något sätt. Val av representanter ute på fakulteterna borde rimligtvis ligga på sektionerna och de måste också representeras uppåt i organisationen.
Både partier och sektioner, alltså?
– Ja. Sektionerna kan fånga upp de studenter som är intresserade av ren studiebevakning. Men kåren handlar också om påverkansarbete i utbildningspolitiska frågor. Där tror jag inte att man är överens inom varje sektion. Därför behövs partierna.

nbsp;

”KRITISERA NORMEN VID UNIVERSITETET”

Feministiskt studentinitiativ vill att en normkritisk kunskapssyn ska genomsyra universitetet från föreläsningssalen till rektors arbetsrum.

Ni anser att lönediskriminering av kvinnor är ett problem vid universitetet. Vad ska kåren göra för att motverka den?
TK: – En start är att lyfta frågan, driva debatt och väcka opinion. Vi tror att vi kan vinna stort gehör eftersom lönen är en så konkret fråga.
JJ: – Vi ser frågan ur ett studentperspektiv. Vissa av oss inom grundutbildningen funderar på en akademisk karriär. Det är viktigt att tydliggöra hur viktigt det är för oss att det sker en förändring.
Vad innebär ett normkritiskt perspektiv i utbildningen?
TK: – Att se hur den vita, heterosexuella medelklassmannen gynnas i olika sammanhang. Inom medicinutbildningen utgår man till exempel ofta från en manskropp i undervisningen. Det har lett till att forskning om mäns sjukdomar har fått utvecklas mer. Det innebär att män får bättre vård på grund av brist på ett normkritiskt perspektiv.
JJ: – Inom nationalekonomin är det liberala perspektivet helt förgivettaget. Andra modeller ses som politik. Normkritik handlar om att visa att det dominerande perspektivet är just ett perspektiv, inte en neutral sanning.
Finns det en motsvarande norm på exempelvis sociologiska institutionen som skulle må bra av att ifrågasättas?
TK: – Självklart. Det viktiga är att erkänna att det egna synsättet är ett perspektiv bland andra. Det är grundläggande i högre utbildning.
Det förestående rektorsvalet är en annan viktig fråga för er. Varför?
JJ: – Rektor är en viktig symbol. Vi tror inte att allt blir bra bara för vi väljer en kvinna, men det finns väldigt många kvinnliga bra kandidater, bland vicerektorerna till exempel. Efter mer än 500 år av manliga rektorer är det dags att våga tillsätta en kvinna.
TK: – Det minsta universitetet kan göra är att ha en bred rekryteringsprocess där man går utanför de manliga informella nätverken.
Skulle ni tycka att det var helt okej med en vit manlig rektor om det har varit en öppen och bra rekryteringsprocess?
TK: – Ja då litar vi på att den bästa kandidaten blir vald. Det kan bli en man igen, men det kanske är mindre troligt.
Ni är emot långtidsutredningens förslag om avskrivna studieskulder för studenter som blir klara när de är unga. Men är det inte så att vi måste arbeta mer för att kunna behålla dagens välfärd på sikt?
TK: – Det de pratar om är att vi behöver en fortsatt hög tillväxt. Men vad är problemet med att stanna på 2011 års nivå? Vi har det extremt gott ställt här i landet. Varför måste vi springa ännu fortare i ekorrhjulet?

”FOKUSERA PÅ BOSTADSPOLITIKEN”

Bostadssituationen i Uppsala engagerar S-studenter, som utöver fler bostäder även vill ha en bättre balans mellan arbetslivsanknytningen i utbildningen och den fria kunskapen.

Vad kan kåren göra åt bostadsproblemet?
– Det kåren kan göra är att trycka på kommunen, tala om vad vi vill ha för typ av bostäder genom att förmedla kunskap – som det ser ut nu är det vad kåren kan göra. På sikt handlar det om att kontinuerligt bygga studentbostäder som svarar mot studenternas behov.
Ni vill ha mer arbetslivsanknytning, men inte på bekostnad av kunskapskvaliteten. Hur tänker ni där?
– Studenterna vill ha bättre arbetslivsanknytning – en utbildning med mer praktik kan även bli mer attraktiv. Vi vill förbättra studievägledningen, studievägledarna på fakulteterna ska också bli lite av karriärrådgivare och hjälpa till med kontakter och praktikplatser. Men universitetet ska inte vara en fabrik för näringslivet, arbetslivsanknytningen får inte inkräkta på den fria kunskapen.
Snedrekryteringen till, och de ojämställda förhållandena inom, universitetet är frågor ni vill arbeta med. Hur?
– Den sociala snedrekryteringen är ett stort problem, något man måste arbeta med på ett långsiktigt plan. Esmeralda är ett bra exempel på den typen av projekt. Alla har inte samma möjligheter att skaffa sig en utbildning. Vad gäller jämställdheten så måste vi ta reda på vad det är som orsakar att fler män än kvinnor återfinns i toppen av hierarkin. Vi kan bland annat titta på institutioner där man löst problemet.
Bör studiemedlet höjas?
– Ja, dessutom anser vi att bidragsdelen ska utgöra hälften av studiemedlet. Sett till andra grupper i samhället har studenternas ekonomiska situation försämrats mer.
Bör kårens valsystem förändras?
– Vi är öppna för en förändring om det kommer ett rimligt förslag. Med tanke på att det är så få som röstar idag måste systemet ses över. Men det skulle vara problematiskt med ett fakultetsbaserat system eftersom kåren handlar om hela universitetet – en fördel med ett sammanhållet system är att partierna måste försöka attrahera alla studenter och inte bara en viss fakultet.
Vad tycker ni om kårens satsning på fler studiebevakare?
– Den är jättebra, men man måste utvärdera satsningen. Förbättrar studiebevakarna verkligen utbildningen, har de den makt som krävs för att förbättra – och utifrån det, ska vi satsa mer eller mindre eller ska vi ändra hur systemet ser ut?
Är 45 kronor en lagom hög terminsavgift?
– Ja, det är bra att kåren inte tvingar ut studenter på grund av ekonomin. Höga medlemsavgifter ökar antalet free-riders. Problemet är att kåren blir alltför beroende av universitetet – statsbidragen borde höjas åtminstone till utredningsnivån för att motverka detta. Att studenter betalar för kåren i form av försämrad utbildningskvalitet är viktigt att informera om.

”SATSA PÅ STUDIEBEVAKNINGEN”

Piratstudenterna sätter utbildningsbevakningen och studentinflytandet framför piratfrågorna i årets kårval. De vill framför allt stärka studiebevakningen och öka forskningsanknytningen på grundutbildningen.

Har ni helt släppt piratfrågorna?
– Nej, vi har piratfrågorna i vårt program och försöker få in dem även i kårens dokument, men vi utgår främst från vad som är genomförbart. En av våra fokusfrågor är att förbättra det digitala resursanvändandet vid universitetet. Det ska finnas god tillgång till e-bibliotek, forskning ska publiceras med open access och vi vill göra studentportalen mer användarvänlig.
Ni vill satsa ännu hårdare på studiebevakningen. Hur?
– Vi gillar sektionerna och vill stärka dem och garantera deras självgående även i framtiden – vi diskuterar möjligheten att ha en arbetsledare som ska leda studiebevakningsarbetet. Det är viktigt att studenterna känner att de är delaktiga i arbetet med att förbättra utbildningen och får ett bra stöd. Vi vill att det här ska bli ett framgångsrikt projekt.
Hur ser ni på kåren centralt?
– Den har en viktig roll att spela, bland annat i universitetets styrelse och som stödfunktion till sektionerna. Kåren ska representera alla studenter och vara en stark röst utåt och då är starkt lokalt engagemang det viktigaste.
Bör studiemedlet höjas?
– Det är inte självklart att höja studiemedlet för alla. Studiesituationen ser olika ut för olika studenter beroende på var man bor och studerar, och om man är förälder till exempel. Men det är en fråga som måste tas nationellt, det är inte en av våra prioriterade frågor.
Behövs det fler studentbostäder i Uppsala?
– Studentbostäder är viktigt, men det finns ett tydligt allmänt behov av bostäder i Uppsala – inte bara studentbostäder. Det behövs en mångfald. Vi vill att studenterna ska kunna stanna kvar i staden efter studierna. Vi arbetar redan idag mot kommunen och andra aktörer – att ha en bostad är grundläggande för att man ska klara sina studier och vi tycker att det är en fråga för kåren. Kåren har en viss makt gentemot kommunen och bostadsbristen är något som konkret drabbar studenterna på Uppsala universitet.
Bör kårens valsystem förändras?
– Vi driver inte frågan på den nivån, men vill få till en diskussion – framkommer det att det finns ett bättre alternativ så kommer vi inte att ställa oss negativa till det. Vi stödjer den projektgrupp som arbetar med frågan i år, och att det arbetet fortsätter under året som kommer. Det är en komplicerad fråga, och man ska inte förändra systemet bara för sakens skull, det är viktigt att ett sådant beslut är ordentligt genomtänkt.
Ni tycker att 45 kronor i kåravgift är en lagom stor summa, men vad händer om universitetet drar tillbaka sitt ekonomiska bidrag till kåren?
– Då kan medlemsavgiften absolut komma att behöva höjas – men det är viktigt att inte skrämma bort studenterna. Att pengarna från universitetet tas från grundutbildningen är klart negativt, och det är därför viktigt att använda pengarna effektivt så att de kommer grundutbildningen till gagn istället för att försvinna någon annanstans.

nbsp;

”SLOPA KÅRPARTIERNA”

Moderata studenter är kårpartiet som vill avskaffa alla kårpartier. Fler relevanta sommarkurser och satsningar på utbildningskvalitet där det behövs mest är två andra punkter på deras program.

På vilket sätt vill ni förbättra utbudet av sommarkurser?
– Framförallt handlar det om att erbjuda ett utbud som är relevant för studenterna. De som vill läsa på sommaren är idag ofta hänvisade till kurser som de inte är så intresserade av och som de inte kan tillgodoräkna sig i sin utbildning. nbsp; Frågan har funnits med i kårens verksamhetsplan men det har inte hänt så mycket. Nu är det dags att slå näven i bordet. Om studenterna kan läsa relevanta kurser blir de troligen klara med utbildning, vilket skulle bli en samhällsekonomisk vinst i förlängningen.
Vad menar ni med att förbättra utbildningskvaliteten där behoven är som störst?
– Vissa kårpartier ropar efter mer lärarledd tid. Och visst, många humaniorastudenter efterfrågar just det. Men för juriststudenter är ofta lokalfrågan ett större problem, och för andra utbildningar är det kanske fler biblioteksplatser som behövs.
Ni vill att kårpartierna ska avskaffas och ersättas av representanter som väljs av sektionerna. Är det inte ett problem att de ideologiska skillnader som finns bland studenterna inte får en naturlig kanal?
– Nej, i det praktiska arbetet i fullmäktige är det en så oerhört liten del där de partipolitiska skillnaderna är avgörande. Och även i ett system med sektionsval kommer studenterna att kunna hitta kandidater vars ståndpunkter de kan identifiera sig med ideologiskt.
– Tyvärr har kårvalsutredningen stannat av. Vi vill verka för att den kommer igång igen.
Ni tycker att 45 kronor är en lagom kåravgift. Är det bra att universitetet finansierar större delen av kårens verksamhet?
– Nej, kåren bör i första hand finansieras av medlemsavgifter. Vi måste därför se över våra utgifter. Att gå ner från heltid till halvtid på arvoderingen av många studiebevakare är en tänkbar besparing. Sedan får man titta på om det kan vara aktuellt med en höjning av kåravgiften.
Ni tycker inte att social snedrekrytering är något stort problem. Varför?
– Vi har ett skattefinansierat utbildningssystem, och studiemedlet går bevisligen att leva på. Det anser vi möjliggör för alla att studera.
Statistiskt sett är det tydligt att barn till högutbildade föräldrar läser vidare i högre utsträckning än andra. Hur ser ni på det?
– Det viktigt att individen har friheten att välja själv. Att jobba och starta företag är lika fint som att studera. Vi vill inte ha något femtioprocentsmål, folk ska inte läsa vidare för sakens skull. nbsp;
Ni anser att en genushysteri har drabbat akademin. Kan du förklara?
– Jag kan ta rektorsvalet som exempel. Inom kåren har det lyfts att en kvinna automatiskt skulle vara mer kvalificerad för posten. Jag reagerar väldigt starkt på att man ser människor som könskollektiv istället för individer. När man diskuterar utifrån ett genusperspektiv fokuserar man bara på könet. Det tycker inte vi är relevant.

”PRIORITERA MER LÄRARLEDD TID”

Uppsala universitets studenter vill ge sektionerna direkt inflytande i fullmäktige, samverka mer med nationerna och lobba för lärarledd tid.

På vilket sätt vill ni samarbeta med nationerna?
– Vi tror att vi kan samarbeta mer vad gäller inskrivningen av nya studenter, som det är nu vet inte de som skriver in nya studenter på nationerna vad kåren gör. De olika verksamheterna glider in i varandra, kåren har hand om studiebevakningen och nationerna den studiesociala biten, och vi tror att man kan bli bättre på att se olika problemområden och arbeta med dem.
Ni vill lobba för mer lärarledd tid. Det sa ni förra året också. Vad är det ni ska göra som ni inte redan gör?
– Det handlar om prioriteringar. Även om vi sitter i majoritetsställning är vi fortfarande fritidspolitiker och kan inte genomföra allt på en gång. Vi har satsat mycket på decentraliseringen i många år, och när man är klar med en fråga kan man fortsätta med nästa. Målet är att satsa mer på lärarledd tid nästa år.
På vilket sätt kommer ni att driva frågan?
– Att öka antalet undervisningstimmar kommer att kosta väldigt mycket och det är viktigt att man driver frågan även på nationell nivå i SFS. Det är viktigt att det går den vägen och att inte kåren kör sin egen variant, men om vi vinner valet kommer vi att sätta press på universitetet.
Bör studiemedlet höjas?
– Ja, och särskilt viktigt är det att höja det för särskilt utsatta grupper, framför allt studenter med barn.
Behövs det fler studentbostäder i Uppsala?
– Ja, vi har redan utvecklat ett gott samarbete med kommunen, universitetet och nationerna och vill skapa en bättre bostadssituation genom att fortsätta det samarbetet.
Varför vill ni förändra kårens valsystem?
– Det system vi har nu med politiska partier är skadligt. Kåren upplevs vara politisk åt ena eller andra hållet i betydligt högre utsträckning än man faktiskt är och det är inte så populärt. Den modell som diskuteras mest just nu är att sektionerna ska få utse representanter till fullmäktige direkt på plats, men man måste vara försiktig med en sådan lösning eftersom sektionerna är olika stora. Målet är ändå att makten ska komma från sektionerna och att man ska ha en stark verksamhet på lokal nivå, för då kommer studenterna att känna sig mer delaktiga.
Vad tycker ni om kårens satsning på fler studiebevakare?
– Den har fått bra respons, men självklart kommer vi att utvärdera den – det vore ansvarslöst att inte göra det. Huvudfrågan är om decentraliseringen har lett till att studentinflytandet har stärkts.
Är 45 kronor en lagom hög terminsavgift?
– Ja, för kåren klarar sig i dagsläget bra ekonomiskt. Problemet är att vi är beroende av universitetet, men staten vill inte gå in med pengar och tycker dessutom illa om att universitetet går in och stödjer så mycket. Det är svårt att säga hur vi ska klara oss utan universitetets bidrag i framtiden, men det är något vi får lösa då.

nbsp;

Rädda Carolina har inte ställt upp på en intervju med Ergo.