Populärt att hjälpa andra studenter

Det råder ingen brist på information om funktionsnedsättningar i dagens samhälle, menar Hanna Virhammar och Lars Österberg, nbsp; IKT-pedagog respektive informatör på Infoteket om funktionshinder hos region Uppsala.
– Problemet är snarare att det finns så mycket information att det kan vara svårt att sålla bland allt och hitta tillförlitliga källor. Men allt som finns på biblioteket här är kvalitetssäkrat utifrån forskning och beprövad erfarenhet, säger Hanna Virhammar, när de visar mig runt i Infotekets lokaler på S:t Johannesgatan 28 D.
Infoteket, som funnits i drygt tio år, har till uppgift att sprida kunskap om olika funktionsnedsättningar och kognitivt stöd, både till de som har en funktionsnedsättning och till deras anhöriga och andra i deras närhet.
– Men alla som är intresserade och vill veta mer är välkomna, säger Lars Österberg.
nbsp;
Sedan 2014 arrangerar Infoteket tillsammans med Uppsala universitet en mentorsutbildning för studenter som vill hjälpa andra studenter med funktionsnedsättningar att organisera sina studier.
– Även om man som student är högfungerande i många avseenden så kan man ha svårt för att hitta fungerande vardagsstrukturer. För den som exempelvis har neuropsykiatriska svårigheter kan det vara svårt eller ta mycket energi bara att ta bussen till föreläsningen, att hitta rätt på campus eller att få till ett bra studieschema, säger Hanna Virhammar.
Universitetet försöker, i den mån det är möjligt, matcha ihop de studenter som behöver stöd med mentorer som läser samma utbildning. Majoriteten av mentorerna är själva studenter, men ett fåtal är också pensionerade akademiker. Mentorerna får en inledande föreläsning på Infoteket där de får lära sig vad det innebär att ha neuropsykiatriska svårigheter och vilket stöd de personerna kan behöva när de studerar. De erbjuds också möjligheten till en frivillig föreläsning i studieteknik på Språkverkstaden. Mentorerna förväntas träffa sin tilldelade student ungefär en timme i veckan för att hjälpa dem med att bland annat strukturera upp sina studier och att förstå kursmål och kursplaner.
– För många med neuropsykiatriska svårigheter är det ofta avgörande att de får tydliga instruktioner för att de ska förstå vad de ska göra. Mentorerna brukar skratta lite när vi säger det, för de vet att många lärare på universitetet kan vara väldigt otydliga i sina instruktioner, säger Hanna Virhammar.
nbsp;
Att mentorsstödet fyller en viktig funktion är tydligt inte minst när man ser till hur mycket större gruppen studenter med neuropsykiatriska diagnoser har blivit de senaste åren. Enligt färska siffror som Svenska dagbladet (21/1) har tagit del av beviljades 5 115 studenter med neuropsykiatriska variationer och psykisk ohälsa vid Sveriges lärosäten stöd förra året (2017). Att jämföra med 2008 då gruppen bestod av 720 studenter.
Flera olika sorters stöd för studenter med funktionsnedsättningar finns vid Uppsala universitet. Av de drygt tusen studenter med funktionsnedsättningar som beviljades stöd via UU förra året, fick strax över 100 mentorsstöd.
– Intresset för att bli mentor har varit väldigt stort och vi har haft turen att få in fler som ansöker om att få bli mentor än studenter som behöver mentorsstöd, säger Guri Blomqvist som är samordnare för mentorsstödet vid Uppsala universitet.
Även om majoriteten av de som får mentorsstöd vid UU har neuropsykiatriska svårigheter understryker Guri Blomqvist att de inte fokuserar på diagnoser när de beslutar vilket typ av stöd studenterna har rätt till.
– För oss är det viktigast att främst se till de behov de enskilda studenterna har, säger hon.