Självföraktets poesi
Jag ångrar att jag föddes
Oppenheim förlag
I 22-åriga Uppsalastudenten Adam Lundvalls debutdiktsamling ”Jag ångrar att jag föddes” möter vi ett diktjag som bubblar av självförakt, ångest och ensamhet. Diktjaget lever ett studentikost och dekadent liv med sena pubnätter, där spriten flödar och urholkar jaget. Därmed växer också självföraktet och äcklet över tillvaron.
Dikterna är klassiskt berättade, med ett enkelt och lättillgängligt språk. En av de största styrkorna med denna diktsamling är hur poeten med sådan enkelhet ger liv åt svåra känslor.
Här finns även en befriande självdistans som skapar en tragikomisk humor, vilket gör att dikterna går att ta till sig trots det tunga innehållet. En av samlingens kortaste dikter heter ”Röra” och beskriver tematiken i hela diktsamlingen. Den består av två rader:
ursäkta röran
här pågår jag
Dikten är drastisk och lekfull, i samma andetag som den är existentiell. Lundvall förmår balansera svärta med humor på ett beundransvärt sätt genom hela boken.
Vilsenheten och ångesten i att finnas och inte hitta sin plats i livet blir oerhört påtaglig i Lundvalls poesi. Då vi alla mer eller mindre brottas med sådana känslor är igenkänningsfaktorn stundtals hög och därmed fungerar den här boken i viss mån som en slags tröst i stil med: ”Jag är inte ensam om att känna mig missanpassad.”
Lundvall målar ofta upp vardagliga scener, för att sedan låta sista raden ge djup och liv åt hela dikten, som här, i ”Vissa kvällar”:
vissa kvällar brukar jag ligga i sängen
röka en cigg, lyssna på tom waits
och undra vad fan det innebär
att vara människa
kanske är det just det
En del av dikterna lutar sig dock för mycket mot bilden av den rödvinspimplande wannabe-poeten fylld av existentiell ångest, och de lyckas därmed inte nå under den konstlade ytan. Innehållet blir med jämna mellanrum en aning platt och klichéartat. En hårdare sållning av materialet skulle ha gett en mer tät och kvalitativ samling.
Men även om kvaliteten på dikterna skiftar så är helheten intressant och lovande i sin rättframma enkelhet. Jag ser fram emot att i framtiden läsa mer av denna unga Uppsalapoet.
