Våldsamt intressant
Det är lätt att tro att våldsskildringar i litteratur är ett relativt nytt påfund som vunnit mark i och med deckargenrens framfart. Faktum är dock att våld varit ett populärt tema under hela den västerländska litteraturhistorien.
– I de grekiska dramerna, hos Dostojevskij och inte minst i det finaste vi har, Shakespeares tragedier, dör folk som flugor. Men litteraturhistorien har inte riktigt tagit tag i våldet i västerländsk litteratur och det var det som fick mig att vid min institution föreslå en föreläsningsserie på temat, berättar Torsten Pettersson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.
Föreläsningsserien har nu omarbetats och släppts i bokform under titeln Jag gör med dig vad jag vill. Här ger ett tiotal forskare en fördjupad bild av våldsskildringar inom nyhetsmedier, litteratur, film och tv-serier.
Ett av bokens teman handlar om hur vi påverkas av att konsumera så mycket våld som vi gör. Torsten Pettersson har sammanställt antologin och är själv författare till ett av kapitlen som undersöker hur unga upplever våldsskildringar. Tillsammans med kollegan Olle Nordberg lät han fyra gymnasieklasser i Uppsala läsa ett våldsamt stycke ur Truman Capotes In Cold Blood. Hälften av deltagarna fick höra att stycket var på riktigt, hälften fick veta att det var fiktion. Det visade sig att läsarnas allmänna förväntning var att det som är på riktigt är mer spännande. Men när man frågade hur chockade de blivit av att läsa stycket visade det sig att båda grupperna upplevde det lika skrämmande.
– De som läser det som uppdiktat är i stort sett lika chockade som de som läser det som dokumentärt. Det betyder att deras föreställning om att fiktionen påverkar dem mindre är felaktig, säger Torsten Pettersson.
Han berättar vidare att den psykologiska forskningen kring fiktionsvåldets effekter är splittrad: en grupp forskare menar att vi blir mer våldsamma av att konsumera våld – en annan grupp säger att vi inte blir det. Han tycker dock det kan vara värt att fundera kring hur vi påverkas av att ständigt utsättas för chocker genom det vi läser eller tittar på.
– Vi har nog alla upplevt att det är svårt att sova efter att ha sett eller läst något riktigt rafflande. Samtidigt finns den ökande psykiska ohälsan som ingen riktigt kan förklara i ett samhälle där folk i alla fall materiellt sett får det bättre. Kan något av detta bero på att någonstans i vårt inre är vi mera skärrade av att se 150 mord per år än vi vill medge?
Oavsett om vi påverkas eller ej är skrämsel något som lockar och det är också något som de kommersiella aktörerna förstått. Torsten Pettersson menar att vår kropp har blivit ett av få teman som fortfarande kan dra en stor publik i en värld där gemensamma referensramar blivit allt mer sällsynta. Medierna appellerar till kroppen genom teman som rör sex, mat, sjukdomar och inte minst våld.
– Om någon kommer mot oss med en kniv eller upphöjda nävar då blir vi alla rädda, det är något vi har gemensamt. De kommersiella aktörerna har på jakt efter så stor publik som möjligt observerat att här har vi ingången.
Deckargenren är en av alla strömningar som dragit nytta av vår lust till spänning. Torsten Pettersson säger att man lätt hade kunnat tro att den skulle ha dött ut i mitten av 1900-talet då deckargenren tycktes förstenad, men att den lyckats överleva – och mer därtill – genom att hämta inspiration från andra genrer. Nuförtiden handlar de inte bara om att lösa en mordgåta.
– Deckargenren har sugit i sig drag från den psykologiska romanen och thriller- och skräckromanen. Förr var det till exempel regel att deckaren själv inte blev fysiskt utsatt, nu sedan cirka 25 år tillbaka är det nästan kutym att deckaren själv ska kidnappas och torteras. Det skrämmande ska komma oss ännu mer in på livet.
Torsten Petterson har själv gett ut ett antal brottsromaner och jag passar på att fråga honom vad han tror kommer bli nästa trendsättande bok inom krimgenren.
– Tja, vad ska genren suga i sig nästa gång? En deckare med kokboksinslag skulle inte förvåna mig eftersom matlagningen är så populär. Jag skulle tro på något i den stilen, en överraskande kombination. Ett annat förslag är deckare och självhjälpsbok. Den kanske skulle kunna handla om hur ”jag” blev friskare när jag tog reda på vem som hade mördat min far.
I boken Jag gör med dig vad jag vill (Makadam förlag) ger ett tiotal forskare vid Uppsala universitet en fördjupad bild av våldsskildringar inom nyhetsmedier, litteratur, film och tv-serier. (Bild: Makadam förlag)
