Kollage betyg
Betygen är viktiga för många studenter. Vi reder ut vad som gäller!
Foto: /kollage: Lina Svensk

Betyg – så funkar det


En liten siffra, bokstav eller bokstavskombination som i bästa fall bringar glädje och lättnad till mottagaren, i värsta fall besvikelse och kullkastade planer. Men hur är det nu? Kan man överklaga ett betyg man anser vara felaktigt? Eller höja ett man är missnöjd med? Betygsombudsman Sverker Scheutz hjälper oss att reda ut.

När jag pluggade florerade det bland studenterna diverse betygsrelaterade rykten – “Har examinatorn inte rättat tentan inom ett visst antal dagar får alla automatiskt godkänt”; “Är man missnöjd med sitt betyg kan man överklaga det”; “På vissa utbildningar kan man göra om tentan för att få bättre betyg trots att man redan blivit godkänd”; och så vidare. 

Sanningshalten i de olika påståendena blir man ofta varse en bit in i utbildningen, men vissa frågetecken kvarstår, i alla fall för egen del, även efter att man lämnat studierna bakom sig; vad är nu det där “plussning”? Visst finns det fortfarande? Eller?

Sverker Scheutz är jurist och en av två betygsombudsmän vid Uppsala universitet. Misstänker en student att bedömningsprocessen för ett betyg inte har gått rätt till kan Sverker Scheutz eller hans ombudskollega Maja Elmgren bli inblandade i ärendet i ett senare skede.

– Studenter kan göra en anmälan till oss om de anser att en examination gått felaktigt till. Vi kan inte ändra några betyg, men däremot kan vi utreda om examinationsförfarandet följer de regler som gäller, säger Sverker Scheutz.

Och hur ser då en korrekt bedömningsprocess ut? Vi tar det från början.

Vem får sätta betyg?


Lärare vid universitetet får inte automatiskt rätt att sätta betyg, även om de i realiteten ofta tilldelas den befogenheten (det har dock hänt att det blivit fel). Fakultetsnämnderna är de som formellt utser examinatorer inom sina respektive ansvarsområden.

– Vem som har examinerat en kurs ska framgå av Ladok. Det kan finnas flera examinatorer på en kurs och när det gäller examensarbete kan det vara väldigt många examinatorer inblandade, i alla fall på en del institutioner, även om det för en enskild student bara får vara en examinator, säger Sverker Scheutz.

Vid Uppsala universitet tillämpas en av fem olika betygsskalor beroende på vad man läser (se faktaruta längst ner). Ett satt betyg är ett myndighetsbeslut som fattas av ansvarig examinator.

"Som examinator måste man vara säker på att man gjort rätt bedömning, det är ett tjänsteansvar."

Sverker Scheutz är betygsombudsman vid UU. (Foto: UU)


Annons

Annons

Hur lång tid får det gå innan man får sitt betyg?


Enligt studenternas arbetsvillkor har man rätt att få alla typer av examinationer – sals- och hemtentor, uppsatser, inlämningsuppgifter, och så vidare – rättade inom högst 25 kalenderdagar, 14 för omexamination.

– Det rör sig alltså om lite drygt tre veckor. Finns det särskilda skäl – examinatorn kan ju ha blivit sjuk exempelvis – så kan man räkna med att det tar lite längre tid, säger Sverker Scheutz.

Han menar att det här är en ganska vanlig anledning till studentklagomål, att de inte fått sina betyg inom 25 dagar. 

– Dröjer det för lång tid innan examinatorn rapporterar in betyget i Ladok kan det påverka såväl studiemedlet som behörighet för fortsatta studier. Sedan kan man förstås välja att komma runt det där på vissa sätt, Säger Sverker Scheutz och fortsätter:

– Vid juridicum där jag jobbade brukade vi utgå från att studenten hade klarat examinationen om den inte var rättad inom utsatt tid och ett godkänt resultat var ett krav för att ta sig vidare. Skulle studenten inte fått godkänt så fick den i så fall göra om examinationen vid ett senare tillfälle. Men så gör man inte på alla institutioner och då kan ju studenten hamna i kläm.

Här kan man kanske ana hur det står till med det där ryktet, men för att få det svart på vitt en gång för alla – får alla studenter godkänt på examinationen om det tar för lång tid för examinatorn att rätta?

– Nej det där är helt fel! Jag vet att det går sådana rykten ibland, men det kan finnas många anledningar till att examinatorn helt enkelt inte har möjlighet att rätta inom 25 dagar. Det är till och med så att om examinatorn tappar bort examinationerna – det har hänt mer än en gång att en lärare tappat bort sin väska med tentaskrivningar i – så får man helt enkelt göra om examinationen. Som examinator måste man vara säker på att man gjort rätt bedömning, det är ett tjänsteansvar.

Kan man överklaga ett betyg man är missnöjd med?


Säg att man ligger precis på gränsen mellan ett U och ett G – nog måste man kunna se över tentan en extra gång och se om det inte går att vaska fram en ytterligare poäng? Har inte examinatorn rättat lite väl hårt? Det måste finnas utrymme för tolkning?

Nej, enligt högskoleförordningen kan du faktiskt inte överklaga ett betyg. Det finns ingen högre instans att klaga till som student vid svenska högskolor och universitet.

– Man är som student helt i händerna på examinatorn. Är du missnöjd med ett betyg finns det inte så mycket att göra om det inte är så att du misstänker att bedömningsprocessen gått felaktigt till, i så fall kan du begära omprövning.

Det finns flera anledningar till att man inte kan överklaga ett betyg, men det huvudsakliga argumentet, menar Sverker Scheutz, är att det sällan eller aldrig finns någon i en högre instans som skulle vara bättre lämpad att kvalitativt bedöma innehållet i en examinerande uppgift än den som är formellt utsedd till examinator.

– Det skulle krävas enorma resurser och en uppsjö experter om man skulle göra en helt ny bedömning av kunskaperna i en examination.

I extremt sällsynta fall kan man ansöka om resning, det vill säga begära att ett beslut om betyg prövas på nytt.

– Det enda fallet jag kan komma på där man beviljat resning var vid juridiska institutionen vid Stockholms universitet där en student fick U på en skrivning för att examinatorerna bedömde att det inte gick att läsa handstilen. Studenten ansökte om resning och kammarrätten bedömde att det visst gick att läsa och upphävde examinatorns beslut. Men det var ett exceptionellt fall. Man skulle också kunna tänka sig att det går att begära resning om man misstänker att det föreligger jäv i bedömningen. Att examinatorn sätter ett lågt betyg för att den tycker illa om en.

Vad innebär omprövning?


En omprövning av ditt betyg kan bli aktuellt om något i bedömningsprocessen verkar felaktigt – poäng som inte räknats ihop korrekt, oklara instruktioner, miss i kommunikation, med mera. 

En omprövning genomförs alltid av examinatorn själv, men man kan som student göra en anmälan till betygsombudsmännen, alltså Sverker Scheutz och hans kollega, som i sin tur kan utreda om bedömningsprocessen följt gällande regler och be om kommentarer från företrädare för institutionen i fråga. Ett betyg kan höjas, men aldrig sänkas, i en omprövning så länge examinatorn inte misstänker fusk.

– På vissa utbildningar, till exempel juristutbildningen, är det många studenter som begär omprövning. Förmodligen för att betygen är så himla viktiga för dem. 

De flesta begäran om omprövning bifalles inte för att det direkt blir uppenbart att bedömningen gått rätt till, men ibland händer det förstås. 

– När jag själv undervisade hände det då och då att jag kanske missade en sida studenten hade fortsatt sitt svar på eller räknat ihop poängen fel, då är det bara bra om man uppmärksammas på det så att det blir rätt.

Vissa lärare kan ibland uppfatta en omprövning som en personlig förolämpning, men Sverker Scheutz menar att det är viktigt att studenterna får ge uttryck för om de tycker att de har blivit orättvist bedömda. Även när bedömningen gått rätt till har studenten rätt att få sitt betyg motiverat.

– Åtminstone muntligt. Det händer att studenter inte får det trots att de efterfrågat. Vi får in en del sådana anmälningar till oss.

Kan man höja ett redan godkänt betyg?


Får du underkänt på ett examinerande moment har du alltid rätt att ta om det. På kurser och moment där du kan få mer än godkänt hör man ibland om studenter som väljer att medvetet kugga ett moment för att vid en omexamination kunna prestera bättre än ett G. Men om man genomfört ett examinerande moment, klarat godkäntgränsen, men vill höja betyget – går det?

Nej, inte längre vid Uppsala universitet i alla fall. Länge fanns så kallad “plussning”, alltså möjlighet att tentera upp ett redan godkänt betyg, vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, men det togs bort i juli 2021 efter ett rektorsbeslut.

– Anledningen var att TekNat-studenterna läste ihop med andra studenter som inte hade rätt till plussning, vilket ansåg orättvist.

Fram till 1993 var plussning förbjudet enligt högskolelagen, som numera dock tiger på den punkten. Men vid UU är det alltså åter förbjudet sedan förra året.

I ett nötskal


Så: examinatorn sätter ditt betyg, du har rätt att få din examination rättad inom 25 dagar men det kan ta längre tid om det finns särskilda skäl, du kan inte överklaga ett satt betyg men du kan begära omprövning, du har alltid rätt att få ditt betyg motiverat, du kan inte längre höja ett redan godkänt betyg vid Uppsala universitet.

Betygsskalor vid UU

– Underkänd (U) respektive godkänd (G)
– Underkänd (U), godkänd (G) respektive väl godkänd (VG)
– Underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) respektive med beröm godkänd (5)
– Underkänd (U), godkänd (B), icke utan beröm godkänd (Ba) respektive med beröm godkänd (AB)
– Underkänd (F), tillräcklig (E), tillfredsställande (E), bra (C), mycket bra (B) respektive utmärkt (A)

Läs mer

2024-12-05 09:28
KONSUMENTKOLLEN. Hur konsumerar man egentligen hållbart? Konsument Uppsala listar tre grundregler.
2024-11-28 16:14
Miniserier har ökat i popularitet sedan streaming-plattformarna slog igenom. Kategorin beskrivs som en serie där man…
2024-11-28 10:42
Studentpanelen från Psykologprogrammet på Uppsala universitet besvarar varannan torsdag vanliga studenthälsorelaterade…