Psykologstudenten svarar: Hur blir jag mindre svartsjuk?

Veckans fråga:

Hej Psykologstudenterna!

Hjälp! Jag och min kille har varit ihop i några månader nu efter att ha varit i ett situationship några månader innan det. Jag vet att han träffade andra under tiden, men eftersom det inte var något vi pratat om så kändes det okej. Sen uppstod känslor och vi blev till slut ett par och bestämde att vi inte skulle träffa andra. Men vi har båda märkt sen dess att jag har väldigt lätt att bli svartsjuk, t.ex när min kille umgås med sina vänner utan mig eller går ut på nation. Det är inte som att jag tror att han skulle vara otrogen, rent logiskt så litar jag på honom, men jag behöver liksom ha kontakt med honom hela tiden och veta vad han gör för att känna mig säker. Jag får sån ångest när han inte svarar, om jag inte får tag på honom eller kan veta var han är. Han säger att jag är kontrollerande och att han måste få ha sin egen tid utan att ge honom dåligt samvete, och jag håller med om att han behöver få ha sitt eget utrymme i vår relation. Jag fattar att problemet liksom ligger hos mig och att det är något som jag själv måste jobba på, att jag kanske har trust issues från hur vår relation inleddes. Men samtidigt vill jag också få hans stöd i att klara av att lita på honom. Jag tänker att vi kan mötas halvvägs men han menar att jag bara måste sluta vara svartsjuk. Vad tror ni? Kan jag jobba själv med att sluta vara kontrollerande, eller behöver han hjälpa mig kunna lita på honom? Jag vill verkligen inte att det här ska fortsätta vara ett problem i vår relation!

Tack!

Psykologstudenten svarar:

Hej! Tack för denna frågan! Den är ofantligt relevant eftersom många hamnar i denna sits någon gång under ett förhållande. Jag hör att det finns mycket oro och ångest från din sida som du inte vet hur du ska hantera (förståeligt!). Men vet också att du är långt ifrån ensam! Därmed tänker jag att det kan vara bra med lite tips. 

Först och främst är det superbra att du uppmärksammat att detta är ett problem (första steget är taget). För det andra är det utmärkt att du söker svar, det visar på att du vill att saker ska förändras! Nu kommer vi till den tredje och lite svårare biten, hur vi faktiskt löser problemet. 

Er relation är relativt ny (några månader gammal), så ni vet kanske inte riktigt vart ni har varandra ännu. Därmed kan det vara bra att ha en öppen och ärlig konversation där du berättar vad du har svårt för, varför du tror att du har svårt för det och att du vill att ni löser detta tillsammans. Glöm inte att lyssna på honom och hans behov, det gäller att ni möter varandra halvvägs för att relationen ska funka (it takes two to tango). På detta sättet kommer ni att lära känna varandra bättre. Kort och gott är första steget att kommunicera, då kommunikation är A och O i en relation – så var öppen, ärlig och mottaglig. 

Under tiden behöver du också jobba med dig själv, med din oro och ångest. Detta kan göras på flera olika sätt, ett sätt är att ta hjälp av en psykolog eller kurator (via vårdcentral eller privat). Ansvaret du har är att förstå dina känslor och inte agera okontrollerat på dem, vilket bland annat kan innebära att stå ut med osäkerhet utan att söka bekräftelse från honom (förslagsvis skriva av dig i en dagbok). Därefter att du jobbar med att bli din egen bästa vän; lyssna på dina egna bekymmer, ge dig själv kärlek på diverse sätt och kritisera inte dig själv på ett icke-konstruktivt sätt. Se det som såhär: svartsjuka och kontrollbehov är inte ett tecken på att du är tokig, utan att du har obearbetat behov av ständig trygghet. Känslor är inte alltid logiska, därav behöver de förstås på djupet – inte ignoreras.

Jag skulle också vilja uppmuntra dig till att återuppta dina vanor och hobbys du hade innan du träffade din partner. Om det är så att du inte har en hobby så kanske du kan hitta något nytt som du skulle vilja lära dig eller göra. På så sätt har du också något att falla tillbaka på när din partner inte är tillgänglig. 

Sist men inte minst: se inte dina tankar som sanna. Det är lätt att fastna i sina tankar i ångestfyllda situationer. Det kan vara bra att påminna sig själv om att tankar inte är sanningar, utan är bara en av många möjliga tolkningar. 

Panelen önskar dig all lycka till! 

Vill du också ställa en fråga till studentpanelen? Skicka din fråga till journalist@uskar.se i ett mejl märkt med “Fråga till psykologstudenten svarar”. När du mejlar oss gäller källskyddet, det betyder att du har rätt att vara helt anonym.