Belyser nazismen i det akademiska Uppsala
Det första som möter besökaren som stiger in i rummet är orden: ”ÄR DET LÖGN att det existerar en Judefråga? Härpå svarar Nationalistiska Arbetarepartiets talare Nils Dahlrot á Studentkårens lokal”.
Med utställningen Skuggor och ljus vill författarna Ola Larsmo och Magnus Alkarp visa vad som skedde i Uppsala under andra världskriget, och hur Uppsalaborna ställde sig till nazismen. Utöver utställningen inkluderar satsningen även uppsättningen ”4 dagar i april”, som ges på Uppsala stadsteater. Skuggor och ljus ger en bakgrund till föreställningen och tanken är att de ska befrukta varandra och ge dagens Uppsalabor en bild av gårdagens.
Ola Larsmo berättar att det främst var bland stadens akademiker som nazismen frodades, men att det var långt ifrån alla som lockades av Hitlers idéer. Han menar att den gängse bilden av Uppsala som nazistvänlig universitetsort inte stämmer.
Studentrörelsen spelade en stor roll under den aktuella perioden och en rad studentföreningar tog tydlig ställning för eller emot nazismen. Sammanlagt fanns fyra studentföreningar med tydlig nazistisk och fascistisk prägel. 1937 genomförde två av dem en kupp och tog makten i föreningen Heimdal, vilket fick allvarliga konsekvenser i samband med det så kallade Bollhusmötet, som hölls den 17 februari 1939.
Bollhusmötet hölls i kårens tennishall, och utställningen beskriver i text och bild hur studenter på den extrema högerkanten kallade till en allmän studentsammankomst eftersom en grupp folkrörelsestudenter vädjat till statsministern för de judiska flyktingarna. De högerextrema ville undvika att ”främmande intellektuell arbetskraft” placerades på poster som kunde besättas med svenskar. Drygt 1 thinsp;500 studenter, en tredjedel av studenterna i Uppsala, deltog i mötet, och kåren hoppades kunna lösa konflikten mellan flyktingvännerna och -motståndarna. Men de högerextrema studenterna lyckades stryka den enda flyktingvänliga passagen i resolutionen som skulle röstas fram – 548 studenter vann mot de 349 som ville ha raden kvar. Under dagarna som följde rasade en hård debatt i pressen, där Uppsala framställdes som ett nazistfäste.
Förutom plakat, textutdrag och foton visas även film under utställningen, dels en film om tre av de män som bodde på Judiska pojkhemmet som barn, och dels en film som visar nazistkravallerna vid Uppsala högar. I ett angränsande rum har Upplandsmuseet låtit utställningen om det Rasbiologiska institutet i Uppsala vara kvar, eftersom den utgör bakgrund till Skuggor och ljus.
Utställningen Skuggor och ljus visas på Upplandsmuseet fram till och med årsskiftet. nbsp;