Annons
Annons
Pyramid
Foto: Pixabay

Det akademiska universumets traditionsbundna hierarki


Eric Axner-Norrman ponerar med sedvanlig humor och precision de olika vetenskapsdisciplinernas inbördes ordning i den akademiska världen. Vilka tillhör bottenskrapet och vilka tillhör toppskiktet?

Att studenten som läser sin första termin och professorn som närmar sig pensionsåldern är varandras antiteser i det akademiska universumet, det förstår nog alla. Den ena är en gröngöling medan den andra är en blåmögelost av yppersta kvalitet och lagring. Men hur ser förhållandet ut mellan de vetenskapliga disciplinerna? Vilken vetenskap ger störst social prestige och chans till fina priser? Att alla akademiker är högdjur i informationssamhället är ju enbart en sak som lektorer i folkloristik säger till sina studenter i hopp om att kunna förleda fler från sanningen. För även bland disciplinerna råder en strikt och traditionstyngd hierarki, vars grundvalar icke kan ruckas. Redan de atenska akademierna under antiken och medeltidens klosterväsende rangordnade det mänskliga kunnandet i överblickbara kategorier; från det helt onödiga vetandet till den kunskap ingen människa värd namnet kan klara sig utan. Sedan dess har människor blivit ännu kunnigare och i takt med att kunnigheten har ökat så är det nu nödvändigt att här presentera på ett lättillgängligt och okomplicerat sätt den moderna akademiska hierarkin, så att även den ringaste filmvetaren kan förstå den. Indelade i tre större grupper finner vi de vanligaste vetenskaperna och vi börjar på den djupaste botten (dock inte så djupt att psykologi finns med) och arbetar oss upp till den absoluta toppen. Inte helt olikt en ambitiös student som efter ett halvt sekel äntligen får sin doktorsgrad.

Bottenskrapet (scrapi in bottia):
Disciplinerna inom humaniora, i uppstigande ordning:
● Film-, TV-, dans- och teatervetenskap – nyttan med dessa discipliner kan närmast jämföras med nyttan av mjäll.
● Musikvetenskap – lite viktigare än ovanstående vetenskaper, men det säger ju inte särskilt mycket.
● Konstvetenskap – viss nytta, men verkligen inte stor.
● Litteraturvetenskap – lite nytta, men till 95 procent onytta.

Mellanskiktet (sictetius melanius):
De sociala vetenskaperna, vars företrädare gärna tror att de är mycket viktigare än de egentligen är.
● Religionsvetenskap – alltså en vetenskap om påhittade saker.
● Kriminologi – hatad av ordningsmakten men inte alls lika mycket av de kriminella.
● Etnologi och folkloristik – möjligen av intresse för en hembygdsförening.
● Antropologi – möjligen av intresse för ett länsmuseum.
● Arkeologi – möjligen av intresse för ett nationalmuseum.
● Filologi och lingvistik – kan man redan ett språk är dessa tämligen onödiga.
● Statskunskap – politiker och andra beslutsfattare verkar ju inte bry sig nämnvärt om denna disciplin.
● Sociologi – samhället är svårdefinierat, liksom denna vetenskap. Men särskilt fin är den inte för det!
● Historia – bra för att förstå dåtiden, lite om nutiden men framtiden är ju oförklarligt helt utelämnad.
● Filosofi – tänk så mycket tankar det finns ändå… De flesta rätt dåliga.
● Juridik – lagar är relativt viktiga så därför är denna disciplin relativt viktig.
● Ekonomi – pengar är viktigt så det är också denna disciplin.

Top of the heap (toppus heepus):
Modern läkarvetenskap och naturvetenskaperna, alltså de riktiga vetenskaperna.
● Geologi – stenar, mineraler och lava. Roligare än så blir det inte här.
● Biologi – livet är viktigt, men inte allt liv.
● Kemi – hälften oerhört viktigt, hälften kuriosa, därav placeringen i mitten.
● Matematik – användbart i både det akademiska och det vanliga livet!
● Medicin och läkarvetenskap – mycket användbart i det vanliga livet!
● Astronomi och andra rymdstudier – oerhört avancerat och svårt att förstå, därför mycket fint.
● Fysik – är du professor i teoretisk fysik är du jämförbar med en levande gud.

Efter en noggrann inspektion av denna hierarki ska (teoretiskt) en blivande akademiker kunna göra ett gott och välinformerat val inför framtida studier och forskning. Sedan återstår endast val av universitet, av vilka endast ett fåtal är goda nog för att alls ens få räknas som universitet. Sådana hierarkiska listor finns det gott om på Internet och de flesta informerar också om att pengar är viktigare än intelligens i den akademiska världen – en sanning alltför många tar alltför lätt på. Nog om! Ut i världen och skryt om att ni nu vet att filologi är finare än etnologi! Antagligen kommer personerna ni möter inte att veta vad någondera av det är och därför bli mäkta imponerade av den intellektuella gigant som står framför de med högt huvud och en blick full av såväl högmod som förakt.
 


Annons

Annons

Läs mer

2024-05-13 16:39
Fackspråk - behövs det egentligen? Vad får vi ut av det? Ergos kåsör Eric Axner-Norrman ponerar.
2024-04-11 11:22
Det här med akademiska överliggare? Eric Axner-Norrman ponerar förändringen i överliggarkulturen i månadens student(i…
2024-01-31 08:38
Eric Axner-Norrman skriver om tidsmaskiner och katter gömda i Engelska parken i månadens kåseri.