Oviss framtid för lärare utan behörighet
För närvarande arbetar lärarutbildningsutredningen parallellt med lärarutredningen för att ta fram förslag till nya reformer som ska förbättra lärarutbildningen och höja kompetensen och statusen för landets lärare. Legitimation för behöriga lärare tycks vara ledordet.
Högskoleverket lämnade för ett par veckor sedan ett remissvar till förslaget om legitimation, där de säger att utredningen om en ny lärarutbildning borde ha avvaktats innan frågan om eventuell legitimation togs upp. De anser att kvaliteten i lärarutbildningen måste vara överordnad önskan om att höja lärarnas status. Vidare menar de att en legitimation inte per definition ger status och att utfärdandet skulle kunna ske i godtycke. Att forskarutbildade lärare ska kunna få en högre tjänst tror de bidrar till en positiv utveckling inom yrket och dessa skulle fungera som en länk mellan skolan och högskolan. Men provåret, som är nödvändigt för erhålla legitimation, ställer de sig tveksamma till, då dagens lärarstudenter ofta lyfter fram att kraven är för låga. Bättre vore då, enligt Högskoleverket, att förtäta stoffet inom utbildningen. En lösning som dessutom skulle spara pengar. Pengar de anser istället borde gå till att höja kvaliteten på utbildningen genom att satsa på forskning inom utbildningsvetenskap, knuten till utbildningarna.
På Lärarnas riksförbunds studerandeförening är man överlag positiva till de båda utredningarna. Men Anna Persson, ordförande i föreningen, är överens med Högskoleverket om att provåret måste ses över innan det kan tillåtas träda i kraft.
- För det första måste det finnas platser till alla. Precis som Högskoleverket säger, så är man olika attraktiv på arbetsmarknaden, beroende vilken ämneskombination man har och på vilken nivå man undervisar. Det kan bli svårt för vissa att hitta en arbetsgivare för att genomgå provåret. Sedan ska det inte vara en fråga om att godkänna eller inte godkänna. Har man tagit sig så långt som till en lärarexamen ska man klara provåret.
Med tanke på att lärarutbildningen idag inte har kontroll över vilka studenter som läser vad, är Anna Persson positiv till en strängare uppdelning i ämnen och stadier. Och hon håller inte med Högskoleverket om att lärarutredningen borde ha inväntat resultaten från lärarutbildningsutredningen.
- Jag ser det som en fördel att utredningarna kom ungefär samtidigt. Man måste vara ute i god tid om man vill få något gjort. Vi tror inte att en legitimation automatiskt höjer statusen, däremot tror vi att om man har möjlighet att avancera inom yrket skulle fler välja att göra det. Självklart kommer det att bli lärarbrist under omställningsperioden, men det finns idag många behöriga lärare som står arbetslösa. Det är inte rätt att obehöriga lärare ska ta jobben från dem som är behöriga.
Enligt lärarutredningen ska reformen om legitimation träda i kraft i två steg under 2010. Förslaget går ut på att examen från lärarutbildningen ska följas av ett obligatoriskt provår, där den nye läraren får handledning av en erfaren mentor. Syftet med provåret är dels att genom en yrkesintroduktion ge de nya lärarna en god start på yrkeslivet, dels att bedöma deras lämplighet för yrket. Efter genomförd utbildning och godkänt provår erhåller läraren sin legitimation. Utan legitimation ska läraren från och med 1 juli 2010, enligt förslaget inte få undervisa i skolan längre. De lärare som idag saknar behörighet för att undervisa måste därmed fortbilda sig. Det handlar om ett mycket stort antal lärare, dels sådana som undervisar i ämnen de inte är behöriga för, dels sådana med gedigen ämneskunskap men som saknar lärarexamen.
Utredningen En ny lärarutbildning tittar på hur dagens lärarutbildning ser ut, vad gäller mål, innehåll och struktur hos själva utbildningen, ämnesbredd respektive djup för de blivande lärarna och lärarutbildningens koppling till utbildningsvetenskap, ämnesteori och ämnesdidaktik bland annat. Man vill ha in fler forskarutbildade lärare i skolans värld, för att stimulera eleverna och för att höja nivån på undervisningen.
