Studiebevakare inte rädda för toppstyrning

Vid årsskiftet ska de nya bestämmelserna om ökad frihet för universitet och högskolor träda i kraft och remissinstanserna arbetar för närvarande med att se till att den ökade självständigheten inte ger oönskade konsekvenser vid Uppsala universitet.
Den stora skillnaden jämfört med tidigare är att beslutsansvaret kommer att flyttas från fakultetsnivå till vetenskapsområdesnivå, vilket i praktiken endast förändrar delegationsordningen för det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. För de teknisk-naturvetenskapliga och medicinsk-farmaceutiska vetenskapsområdena blir det ingen direkt skillnad, eftersom de endast har en respektive två fakulteter. Det humanistisk-samhällsvetenskapliga området samlar idag fem olika fakulteter, och en sjätte är föreslagen. Bekymrade röster har höjts om att förändringarna skulle kunna leda till minskat kollegialt inflytande och maktfullkomliga ledare.
– Den struktur som förordas är i praktiken densamma som idag. Vi studiebevakare delar inte de farhågor som lyfts av det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdets dekan och fakulteterna, säger Edvin Ullman, studiebevakare på språkvetenskapliga fakulteten.

Studiebevakarna på Uppsala studentkår har tillsammans skrivit ett svar på den remiss universitetet skickat ut, även om de en och en företräder studenterna på sina respektive sektioner.
– Det finns farhågor om att beslutsprocessen kommer att bli för personberoende, men vi ser inte att det skulle kunna bli som man fruktar; att de beslut som bör fattas i fakultetsnämnderna skulle tas i områdesnämnden. Ledamöterna i områdesnämnden är ju kollegialt valda av respektive fakultetsnämnd och kommer att delegera de frågor som hör hemma på fakultetsnivå. Däremot vill vi att det ska finnas tydliga riktlinjer för hur och vilka ärenden som ska delegeras, säger Edvin Ullman.
Han menar att vissa ärenden med fördel kan klubbas direkt i områdesnämnden.
– Det är en smidighetsfråga. Idag hamnar medlen på områdesnivå medan besluten tas på fakultetsnivå, vilket är inkonsekvent. Dessutom är ärendehanteringen i fakultetsnämnderna ganska trögjobbad.

Vad gäller studentrepresentationen på det humanistisk- samhällsvetenskapliga området ingår idag tre studentrepresentanter i var och en av de fem fakultetsnämnderna, att jämföra med tre representanter i områdesnämnden.
– Det här är en risk som vi har försökt bemöta i vårt remissyttrande. För att garantera en god studentrepresentation måste antalet studentrepresentanter ökas, och därmed sammansättningen i områdesnämnden förändras, eftersom den endast består av 12 ledamöter. Vi behöver minst sex representanter för att få full täckning, en från varje föreslagen fakultet. Dessa ska ha ständig närvarande- och yttranderätt, även om inte samtliga har rösträtt. Då finns det inget fog för farhågorna om maktmissbruk.