Kemi som nyckel till en bättre värld

Med mottot ”när kemin stämmer är allt möjligt” invigdes i fredags det internationella kemiåret även i Uppsala. Invigningsgprogrammet på Ångströmslaboratoriet sträckte sig över två hela dagar – i fredags den officiella invigningen med föredrag av tre internationella kemister och på lördag öppet hus med mycket kemi att prova på för både stora och små.

Återkommande teman bland talarna i fredags var hur kemin kan bidra till ett hållbart samhälle, vikten av utbildning och den fria grundforskningens betydelse för vetenskaplig framgång. Richard Zare från Stanford University var först ut med att prata om hållbarhet.
– Kemin är en viktig nyckel i utvecklingen av ett hållbart samhälle, menade han.
Även om det finns delar av världen som blir kallare är den globala uppvärmningen ett faktum. För att verkligen understryka hur desperat läget är nämnde han bland annat idéer om att reducera mängden av solljuset som värmer upp jorden – antingen genom att kontrollera solens ljuskraft eller genom att öka jordens förmåga att reflektera solljuset. Ett mer allvarligt och förhoppningsvis mer genomförbart förslag var att reducera växthusgaserna i atmosfären genom att både spara energi och att förbättra användningen av alternativa energikällor. I nuläget står fossila bränslen för 85 procent av all energiförbrukning medan bara 2 procent av energin kommer ifrån så kallade alternativa källor som sol- och vindenergi.
– Det finns ingen enkel lösning på energiproblemet men att inte göra någonting åt problemet är helt enkelt inte acceptabelt, sade Richard Zare.
Dessutom betonade han och de två andra talarna, Michael Grätzel från Ecole Polytechnique de Lauseanne och Martin Chalfie från Colombia University, betydelsen av undervisning.
– Vi måste utbilda den kommande generationen för att kunna lämna över fackeln, sade Michael Grätzel som forskar kring utvecklingen av solceller.

Nobelpristagaren Martin Chalfie, som egentligen är biolog men har vunnit nobelpriset i kemi 2008, började sitt eget föredrag med att visa en artikel ifrån New York Times där journalisten Nicholas Wade ifrågesätter det statliga stödet till grundforskningen. Ett exempel är kartläggningen av den humana arvsmassan som skulle resultera i nya mediciner och diagnoser men hittills inte hade levt upp till de utlovade miraklen enligt Nicholas Wade.
– Den som lovade mirakel var den kände molekylärbiologen Bill Clinton, sade Martin Chalfie och fick genast publiken med sig.
Chalfie var en av dem som upptäckte GFP, green fluorescent protein, som numera används i många biologiska och kemiska studier. Men GFP kan utnyttjas till mycket mer än experiment på laboratoriet – det finns försök att upptäcka minor i krigsdrabbade områden med hjälp av denna molekyl. Detta tillämpningsområde förstärker betydelsen av grundforskningen och dess oväntade användningsområden.

Praktisk användning av kemin var sedan också tema när det var dags för öppet hus i lördags. Eva Unger, doktorand i fysikalisk kemi, visade hur man kan bygga en egen solcell med hjälp av blåbär och hallon.
– På så sätt blir det kul för barnen och vi kan visa hur det fungerar. Det här experimentet är egentligen lite komplicerat med många steg men de flesta stannar kvar och tycker att det är roligt, sade Eva Unger.
Andra aktiviteter inkluderade jättesåpbubblor, tillverkning av slime och godis, och kriminalteknik. Doktoranderna bjöd på en kemishow som var så populär att extraföreställningar fick ges.
– Den här showen är resultatet av en del experiment som vi demonstrerade för första årets studenter i höstas. Vi hoppas att kunna inspirera och synliggöra kemin, sade doktoranden Rickard Eriksson.

nbsp;