Universitetet kräver mer pengar till grundutbildningen

Regeringen har tidigare meddelat att utbildningar inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi ska få mer pengar från 2012. För Uppsala universitets del handlar det om 19 miljoner kronor per år. Men enligt universitetet behövs det betydligt mer än så.
– Förstärkningarna är välkomna men inte tillräckliga, säger planeringsdirektör Kerstin Jacobsson.
Utöver de extra medel som regeringen har aviserat begär universitetet därför en generell höjning av anslagen med 7 procent från och med 2012.

För att möta den ökade ungdomsarbetslösheten gav regeringen medel för en tillfällig ökning av antalet studieplatser under 2010 och 2011. Universitetet vill ha 60 miljoner kronor extra per år för de extra platserna även under 2012 och 2013. Orsaken är att de till stor del finns inom programutbildningar som sträcker sig över längre tid än två år och troligen kommer att efterfrågas även framöver.
Efter kårobligatoriets fall har universitetet övertagit en stor del av kostnaderna för studentkårernas verksamhet. Pengarna tas från grundutbildningsbudgeten. Därför begär man 7 miljoner kronor per år från 2012.
Kommer regeringen att lyssna på era krav?
– Av erfarenhet vet jag att våra önskemål om extra resurser sällan ger resultat, men det vore fel att avstå från att framföra våra seriösa bedömningar av den orsaken, säger Kerstin Jacobsson.

Samtidigt som universitetet alltså begär mer pengar för de kommande åren visar årsredovisningen för 2010 ett överskott för grundutbildningen på nästan 100 miljoner kronor. Överskottet beror främst på att antalet studenter har ökat, vilket ger stordriftsfördelar: När studenterna blir fler sjunker den fasta kostnaden per student. Osäkerheten kring om universitetet kommer att få ersättning för de extra studieplatserna efter 2011 har nbsp;bidragit till att universitetet har hållit i pengarna. Men en del av förklaringen är också att det helt enkelt inte har funnits möjlighet att rekrytera all den personal som behövs för att klara hela det utökade utbildningsuppdraget, förklarar Anna Wennergrund, enhetschef på planeringsavdelningen.
– Inom vissa områden har vi inte kunnat anställa nya lärare i samma takt som studenterna har blivit fler. Konkurrensen om välutbildad personal är stor och det kan ta över ett år att rekrytera exempelvis en professor, säger hon.

nbsp;