Annons
Annons

Undersökning från CSN: Studiemedlet räcker inte


Två av tre studenter har svårt att få studiemedlet att räcka till. Det framkommer av en nypublicerad undersökning från CSN. Enkäterna, som har besvarats av knappt 4 000 studenter, visar också att kvinnliga studenter överlag mår sämre än manliga.

Undersökningen har gjorts för tredje gången, och svaren kan nu jämföras med motsvarande resultat från 2007 och 2009. Vad gäller studiemedlet konstateras att fler tycker att pengarna räcker idag än för tre år sedan, men att det fortfarande är två tredjedelar av studenterna som tycker att de inte gör det.
– 42 procent av studiemedelstagarna arbetar vid sidan av studierna under terminen, säger Carl-Johan Stolt, utredare på CSN.

Av samtliga studerande är det 46 procent som arbetar parallellt med sina studier. Siffran har sjunkit jämfört med tidigare år, delvis på grund av att medelåldern på dem som studerar är lägre idag, men under 2011 var det ändå en större andel av de studerande än tidigare som hade alternativa inkomstkällor. Totalt uppger 47 procent att de får en del av sina pengar från lön, medan 39 procent använder sparade medel, 27 procent får ekonomiskt stöd av föräldrarna och 16 procent får stöd av make, maka eller sambo.
– Vi tycker att det är viktigt att man slutar förutsätta att alla studenter har möjlighet att arbeta vid sidan av studierna. En generell uppmuntran till arbete är kanske inte det bästa, säger Sabine Petterson, vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer, SFS. nbsp;
Hon menar att det innebär ett erkännande att studiemedlet inte räcker till – regeringen tar inte sitt ansvar för att se till att det finns möjlighet för alla att studera. Dessutom finns det en risk att studenterna presterar sämre, då de kanske inte kan lägga så mycket tid som de skulle vilja på sina studier. nbsp;
Undersökningen omfattar både studenter med studiemedel och de som valt att studera utan, samt studenter på högskole- och på grundskolenivå (komvux och yrkeshögskolor). De som studerar utan studiemedel är ofta mer nöjda med sin ekonomiska situation än dem med studiemedel, något som delvis förklaras av att de som inte tar studiemedel oftare har inkomster från arbete.

CSN:s utredare konstaterar att 7 av 10 studerande upplever att de mår bra och att de flesta är nöjda med sin studiesituation. Tittar man närmare på siffrorna visar det sig dock att 71 procent av de svarande uppger att de lider av stress, och 50 procent har ont i rygg, nacke, axlar och/eller skuldror. nbsp;
– Siffrorna är ganska tvetydiga. På den generella frågan svarar de flesta att de mår bra, men vid mer specifika frågor framkommer det att många lider av psykiska och fysiska besvär. Det är skrämmande läsning, säger Sabine Pettersson. nbsp;
Båda symptomen är betydligt vanligare bland kvinnor: 80 procent upplever ofta stress och 61 procent har ryggbesvär. nbsp;
SFS är kritiska till att det saknas följdfrågor i rapporten. Majoriteten av de svarande uppger att det är deras studiesociala situation som gör att de mår dåligt, snarare än den ekonomiska, men kan man verkligen särskilja dem, undrar SFS. nbsp;
– Om man stressar över studierna så har man kanske svårt att hinna med att jobba extra, och då kan man få problem med ekonomin. Det är svårt att skilja dem åt eftersom de påverkar varandra, säger Sabine Pettersson. nbsp;

I studien har man även tittat på hur föräldrarnas utbildningsnivå påverkar studenternas situation, och kommit fram till att det är en faktor som är avgörande både för hur studenterna finansierar sina studier och hur de mår under studietiden. Ju högre utbildning föräldrarna har desto mer bidrar de ekonomiskt, vilket även betyder att studenter från studieovana hem i högre utsträckning arbetar vid sidan av studierna. Studenter vars föräldrar inte har läst på högskolan mår oftare dåligt, men tycker också att deras hälsa har förbättrats sedan de började studera. nbsp;
– Det är viktigt att se till att alla känner att utbildning är en möjlighet för dem, samt att alla får det stöd de behöver under studietiden, säger Sabine Pettersson.
Nytt för i år är att man i studien även lyfter fram distansstudenter. nbsp;
– Det är en grupp som ökar, men som ofta glöms bort, säger Sabine Petterson. nbsp;
I undersökningen konstateras att distansstudenter ofta är äldre, har en lägre studietakt eftersom de arbetar parallellt med studierna, och i högre grad studerar främst för att öka sin allmänbildning. nbsp;


Annons

Annons

Läs mer

2021-10-22 18:54
Residents at Klostergatan 16 are living next to a construction site with long hours of loud demolition work going on…
2021-10-22 11:37
Astrid Cleve, den första kvinnan som disputerade i naturvetenskap men också uttalad nazist, har haft en sal uppkallad…
2021-10-20 12:04
Köpenhamns universitet skär drastiskt i studieplatserna vid lärosätet. Värst drabbade av nedskärningen är Humanistiska…