Studielön inget för kåren

Intensiv debatt uppstod kring Vänsterns studentförbunds motion om studielön. Moderata studenters Michael Holtorf öppnade upp för debatt när han förklarade att hans parti inte ställde sig bakom den. Att få fler att utbilda sig är bra, men hur ska man finansiera lönen, frågade han sig.
– Har någon beräknat vad det kommer att kosta och vad det här innebär? Hur många högskolor och dagisplatser måste försvinna?

Michael Holtorf nbsp; såg hellre att man behåller dagens tvådelade studiemedel, med lån och bidrag.
– Utbildning är inte arbete utan något som kan leda till det. Vi ska inte lura oss att tro att staten ska betala allt. En del kan man gott göra själv då man faktiskt fått chansen till att utbilda sig.

Ganska snart ställde sig S-studenter och Gröna studenter bakom VSF:s förslag.
– I ärlighetens namn var till en början studielöner något av det flummigaste jag hört. Men det handlar om att uppvärdera studierna, säger Sabina Carvo, Gröna studenter.

Viss oenighet i frågan rådde inom partiet Uppsala universitets studenter.
Martin Falk Johansson undrade var gränsen går för “mycket snack och liten verkstad”, och att kårens åsikter riskerar att urholkas om man tycker och tänker om det mesta utan att faktiskt göra något konkret åt det.

Karin Nordlund, UUS, höll inte alls med i det här fallet; för var om någonstans kan man ha åsikter om inte i kårens åsiktsprogram?

Ella Brodin, UUS, menade att man genom motionen riskerar att alienera studenter. VSF:s Rikard Engblom var inte sen med svar på tal och passade samtidigt på att ge en känga åt UUS.
– Det är precis sådana här frågor som lockar studenter till kåren. Att bara diskutera tråkiga organisationsfrågor som UUS är snarare det som alienerar människor, säger han.

Somliga i UUS uttryckte sitt stöd för motionen. När det senare skulle röstas uppstod viss röstningscirkus: En brödtext om att kåren ska ställa sig för studielöner i åsiktsprogrammet röstades igenom, samtidigt som en att-sats att lånedelen avskaffas helt och bidragsdelen ersätts med studielön fick avslag. Motstridigheter mellan brödtext och att-sats gjorde att fullmäktige valde att riva upp beslutet för att därför rösta ner motionen helt. Ja, eller så gott som – VSF fick ändå igenom att kåren ska vara för att studiemedlet höjs kraftigt .

VSF motionerade även om tilläggsyrkanden i jämlikhetsprogrammet. De ville bland annat lägga till en mening om att universitetet borde arbeta för att tillhandahålla verktyg som behövs för kritisk analys – till exempel genusperspektiv och marxism. Frågan huruvida marxism verkligen borde stå med väckte diskussion. I slutändan valde kåren att ge bifall till VSF:s yrkanden, men detta efter att ha röstat bort begreppet marxism från texten.

Förra läsåret motionerade UUS och Fredrik Pettersson om att ledamöter i kårstyrelsen ska väljas på två år och sitta omlott. Till måndagens möte lade han fram en proposition med samma syfte.
– Som det ser ut nu där hela styrelser sitter i ett år blir styrelsens minne dåligt, och man kan inte upprätthålla strategiskt ansvar. Det här är ett bra sätt för kåren att hålla kursen tydligare.

De flesta välkomnade förslaget. Men många tyckte samtidigt att två år är för mycket och att studenter kanske inte är beredda att ta på sig ansvar som sträcker över så lång tid. Vad händer till exempel med masterstudenter som tänkt sig att endast vara i Uppsala ett par år?

Martin Falk Johansson, UUS, menade att vem som helst kanske inte ska kunna sitta i styrelsen utan bara de som är villiga att ta det ansvaret.
Yasmin Hussein, S-studenter, gillade inte vad hon hörde.
– Jag vill inte att man riskerar att vissa studentgrupper inte kommer fram alls. Mångfald är något jag inte är villig att ta bort.

Propositionen fick senare avslag. Men fullmäktige var ändå så pass positiva att de gav styrelsen i uppdrag att ta fram ett nytt förslag där styrelseledamöter väljs för ett år i stället för två. Ett stort steg mot ny styrelseordning togs således under måndagskvällen.