Annons
Annons
Litteraturstudenterna Saskia Rubensson, Alexandar Bobic, Yael Seligsohn, William Bogren, Amanda Haker och Beatrice Brettmar är på det stora hela nöjda med sina studier men skulle vilja ha mer undervisningstid.
Foto: Sigrid Asker

För lätt att plugga?


Är kraven för låga på studenter i litteraturvetenskap i Uppsala? Det anser två universitetslärare som jämfört med brittiska toppuniversitet. Studenter och lärare på litteraturvetenskapliga institutionen är dock skeptiska till kritiken.

Sedan lundaprofessorn Dick Harrison i januari skrev en debattartikel i SvD där han hävdade att lärosätena av ekonomiska skäl sänker kraven på studenternas prestationer och att högskolan har drabbats av en betygsinflation, har debatten gått varm.

11 november skrev Christopher Lagerqvist, associerad forskare vid University of Oxford, och Josefin Holmström, doktorand vid engelska fakulteten på University of Cambridge, i SvD om en jämförelse de gjort mellan sina brittiska lärosäten och universiteten i Uppsala och Lund. Medan tentamensfrågor på grundnivå i ”Oxbridge” vittnar om att studenterna erhåller fördjupad ämnesvetenskaplig förtrogenhet och träning i att artikulera och bygga under analytiska argument, handlar examinationerna i Sverige mest om att definiera begrepp, fylla i uppgifter och rabbla kunskap, menar de, och anför att examinationsformen förknippas med grundskolan. Josefin Holmström säger att undersökningen gjordes för att undersöka hur svensk utbildning står sig i internationella jämförelser. Den föranleddes alltså inte av Dick Harrisons inlägg, även om slutsatserna som dragits rimmar med hans.

– Vi valde att studera tentamensfrågor eftersom de signalerar vilken typ av kunskap studenterna förväntas tillgodogöra sig.

I jämförelsen mellan svenska och brittiska universitet har man inte studerat orsakerna till varför tentamensfrågorna ser ut som de gör, men Josefin Holmström tror att det finns flera förklaringar.

– Det svenska systemet för genomströmning av studenter – där fakulteterna tjänar på att så många som möjligt blir godkända – kan vara en. Lärarnas och institutionernas ambitionsnivåer två andra, säger hon.

Ytterst handlar debatten enligt Josefin Holmström om hur väl svenska studenter ska klara sig i den internationella konkurrensen. Om kunskapskraven skiljer sig väsentligt mellan svenska utbildningar och motsvarande i andra länder påverkar det Sveriges konkurrenskraft, menar hon.

– Tillståndet inom matematiken har debatterats av lärarna på KTH. Självklart måste vi kunna jämföra framstående universitet i olika länder med varandra.

På Engelska parken träffar jag studenterna Saskia Rubensson, Beatrice Brettmar, Alexandar Bobic, Yael Seligsohn, William Bogren och Amanda Haker. De har precis avslutat ett seminarium i litteraturvetenskap B och står och pratar om sin kommande tenta. I viss mån har de förståelse för kritiken i debattartikeln.

– På A– kursen hade vi ibland kryssfrågor. Det känns som ett sätt att spara tid för lärarna, och passar kanske inte på universitetet, säger Saskia Rubensson.

Yael Seligsohn tror att mycket handlar om brist på resurser. Något som även märks på att kurserna i litteraturvetenskap har ganska lite undervisningstid. Vilket är problematiskt eftersom seminarierna är examinerande.

– Nu har vi väldigt stor del självstudier. Det känns lite slappt.

– På naturvetenskapliga och tekniska utbildningar har man ofta undervisning hela dagarna. Vi står och snackar nu eftersom vi inte hann ta upp allt vi ville på seminariet, säger Beatrice Bettmar.

Studenterna är överens om att det om något är resursbrist som är ett problem för litteraturvetenskapen. William Bogren kan tänka sig att det i viss mån påverkar kravnivån.

– Utan mer resurser skulle nog för många bli underkända om de ställde högre krav.

På det stora hela är de ändå nöjda med sina studier – annars skulle de ju inte ha läst vidare efter A – kursen.

– Det där med att frågorna skulle vara på grundskolenivå tar jag faktiskt illa upp av. Så är det verkligen inte, säger Alexandar Bobic.

Patrik Mehrens, universitetslektor vid litteraturvetenskapliga institutionen, säger att han och kollegorna ställer sig mycket frågande till Holmströms och Lagerquists debattartikel.

– Vi är väldigt nyfikna på vilket material de har använt i sin undersökning. Att våra tentamensfrågor skulle sakna analys och bara handla om att memorera fakta stämmer helt enkelt inte. Bilden de sprider är felaktig.

En doktorand vid institutionen har gjort en grundlig utredning där hen har gått igenom alla examensfrågor från 2014 och kommit fram till att examinationerna ligger bra till vad gäller analys, problematisering och diskussion. Även UKÄ: s utvärderingar visar att undervisningen håller hög kvalitet, säger Patrik Mehrens.

– Våra examinationer är dessutom inte enbart skriftliga, det tar de inte upp. Vi lägger stor vikt vid seminarierna. Där är kreativiteten stor. Det slår gnistor.

Liksom studenterna tycker han att undervisningen behöver mer resurser. Han tillbakavisar dock helt att institutionen skulle ha drabbats av betygsinflation. Systemet med genomströmning kan visserligen innebära potential för att vilja göra det lättare för studenter att klara sig, men det är ingenting Patrik Mehrens har sett på sin egen fakultet.

– På individnivå sätter alla lärarna sitt akademiska uppdrag i första rummet. Det finns tydliga mål i kursplanen som man vill uppnå. Det finns en stor pedagogisk medvetenhet.

Prefekten vid litteraturvetenskapliga institutionen kommer att skriva en replik på debattartikeln.

nbsp;

nbsp;

nbsp;


Annons

Annons

Läs mer

2024-06-13 08:28
EU-valet är genomfört - men hur röstades det i Uppsalas studentområden? Miljöpartiet och Socialdemokraterna verkar vara…
2024-06-11 09:28
En ny aktivitetsbox har dykt upp i ekonomikumparken. Boxen, som innehåller sport- och träningsutrustning, är en del av…
2024-06-07 10:55
Under måndagsförmiddagen greps 13 demonstranter i samband med en demonstration i Universitetsaulan. Det rapporterar UNT…