Brist på VFU-platser – studenter föreslogs åka till Gotland
– Det här med sena placeringar ett återkommande problem. Senaste åren har man menat att det beror på corona men universitetet måste ha en plan, säger Sektion Läras ordförande Marcus Persson.
Några dagar innan den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) för ämneslärarstudenterna skulle börja hade många av dem fortfarande inte fått veta var de skulle placeras. Då fick vissa studenter frågan om de kunde tänka sig att göra sin VFU 3, alltså den sista praktikperioden under utbildningen, på Gotland. Den som nappat hade då fått flytta till Gotland med bara några dagars varsel för att sedan vara där i åtta veckor.
– Det som händer nu är extremt, att de till och med vill skicka studenter till Gotland. Men det här med sena placeringar är ett återkommande problem. Senaste åren har man menat att det beror på corona men universitetet måste ha en plan, säger Marcus Persson som ordförande i Sektion Lära och ämneslärarstudent.
Han känner inte till att någon nappade på Gotland. Men många av de han pratat med fick reda på var de skulle placeras bara några dagar innan de skulle börja. Något som Marcus Persson menar inte är hållbart eftersom studenterna inte kan förbereda sig. De hinner knappt ta kontakt med sin handledare för att veta vilka moment de ska undervisa i. Studenterna vet heller inte vad det är för gymnasieprogram de hamnar på – är det ett yrkesförberedande eller ett högskoleförberedande? Har skolan några utmaningar? Hur tar de sig ens dit?
Han nämner också den psykosociala stressen – känslan av att sväva i ovisshet inför en period som får stor inverkan på ens liv. Vissa hamnar i centrala Uppsala, andra i Järfälla, Gävle eller Västerås.
– När det blir så här extremt kan du inte planera ditt liv de kommande åtta veckorna. Du vet inte om du kommer komma hem klockan fem eller halv åtta på kvällen, om du kommer behöva lägga ut pengar på kollektivtrafik eller om du kan cykla. Du får en otroligt liten planeringsmöjlighet.
"Relationer är viktiga inom läraryrket. På tre och en halv vecka hinner man inte bygga upp bra relationer."
För att lösa situationen har vissa studenter på ämneslärarprogrammet fått uppdelad VFU. En student som ska bli lärare i historia och samhällskunskap får då träna på att undervisa i de två olika ämnena på olika skolor. Att VFU:n blir uppdelad på det här sättet är inte bra anser Marcus Persson. Det blir då ungefär en månad på varje skola. Ofta sammanfaller ena perioden med påsklov vilket tar bort värdefull tid. Det är heller inte säkert man får börja undervisa direkt, utan i många fall får man auskultera – det vill säga gå bredvid den ordinarie läraren för att observera – innan man börjar. Kvar blir då väldigt lite tid till att faktiskt få träna på att undervisa i sitt ämne.
– Relationer är viktiga inom läraryrket. På tre och en halv vecka hinner man inte bygga upp bra relationer.
Det är framförallt ämneslärarstudenter som läser historia och samhällskunskap som drabbats. Marcus Persson är medveten om att det är stora kullar just inom de här ämnena som är populära bland studenterna. Han tycker dock ändå att det hade gått att planera bättre, speciellt eftersom sena placeringar varit ett problem i flera år.
– Ibland när vi träffar de ansvariga för VFU:n frågar de vad vi tycker att de ska göra. Tyvärr kan vi ju inte lösa problemen utan endast påpeka att det brister och vad det innebär för oss studenter.
Att situationen blir så här stressig för studenterna försämrar inte bara deras utbildning. Marcus Persson tror även det kan vara en faktor som spelar in då lärarstudenter väljer att byta bana.
– Ämneslärarprogrammet har stora avhopp. Får man inte möjlighet till förberedelse, får en dålig upplevelse av sin VFU och inte får det stöd man behöver så förstår jag att det är många som hoppar av där och då.
"Det är över tusen studenter som har placerats på VFU. Det faktum att alla har fått en plats är en jättestor prestation."
Under en Zoomintervju med Ergo berättar utbildningsledare Anna Hagborg, programansvarig Åsa af Geijerstam och dekan Esbjörn Larsson att det är på grund av att man tagit in stora kullar som det blivit svårt att placera studenterna denna termin.
– Det är över tusen studenter som har placerats på VFU. Det faktum att alla har fått en plats är en jättestor prestation. Både av de som arbetar med det på universitetet och av våra samarbetskommuner, säger Anna Hagborg.
Hon berättar att kullen kommer vara ungefär lika stor i höst, men att det därefter kommer plana ut. Den stora utbyggnaden av lärarprogrammet är färdig och man kommer därför dra ner på antalet platser – speciellt inom de ämnen där det är svårt att placera studenter så som historia och samhällskunskap.
Med facit i hand, skulle ni ha tagit in färre studenter i historia och samhällskunskap?
– Vid Uppsala universitet väljer man ett ingångsämne och sen kan man välja fritt vilket andra ämne man vill läsa utifrån de kombinationer som finns i högskoleförordningen. När vi tog in de stora kullarna i historia så tog vi in kanske 40 studenter. Och sen helt plötsligt kommer det ytterligare 40 personer som söker det här som andraämne – då är man uppe i 80 studenter, säger Anna Hagborg och fortsätter:
Anna Hagborg, utbildningsledare och enhetschef för lärarutbildningens studievägledare och VFU-koordinatorer vid Uppsala universitet. Foto: UU.se
– Det skapar maximal frihet för studenterna men det är inte idealt utifrån ett planeringsperspektiv.
Den valfrihet som studenterna har här i Uppsala menar de är en konkurrensfördel gentemot andra lärosäten där ämnesvalen görs från början. Men när studenterna väljer själva en bit in i utbildningen blir det svårt att planera och hitta en VFU-plats till alla i god tid.
– Naturligtvis tycker vi inte att det är bra att det har blivit så att studenterna fick reda på sina placeringar med så kort varsel. Vi försöker nu förstärka organisationen så gott vi kan och fundera över med hur lång framförhållning som studenter behöver meddela vad de ska läsa, säger programansvarig Åsa af Geijerstam.
Åsa af Geijerstam är programansvarig för lärarprogrammen vid Uppsala universitet. Foto: UU.se
Ni frågade om Gotland. Var det någon som nappade?
– Det vet jag inte men jag kan inte förstå varför man tycker det är så hemskt? Att vara där under våren, det är ju ett fint erbjudande, säger Anna Hagborg.
Jo jag kan också tycka det, men jag tänker att man kanske vill veta om det längre än en vecka innan man ska dit. Det kanske finns studenter som vill vara där, skulle man inte kunna fråga dem mycket tidigare?
– Jo, jag kan hålla med om att det är kort framförhållning. Det finns gymnasium där vi skulle behöva knyta kontakt med. Det kan vi ta med oss och titta på till nästa termin och gå ut med det erbjudandet i god tid, säger Anna Hagborg.
Att få uppdelad VFU är inte riktigt likvärdigt med att vara på samma skola i och med att man inte kan bygga relationer med eleverna. Det finns ju massa faktorer kring det som gör att VFU:n blir sämre. Vad tänker ni kring det?
– Jag vet inte om jag håller med om det. I den uppdelade VFU:n är det olika ämnen – så stor skillnad är det ju inte. Det är klart att det inte är helt optimalt, men kvaliteten på VFU:n beror ju på vilken skola man hamnar på och vilken handledare man får och det är det som är det viktiga, säger Anna Hagborg.
Esbjörn Larsson inflikar att det finns ytterligare en faktor som gör det svårt att hitta VFU-platser och det är att man inte riktigt kan ta vilken skola som helst. Det måste vara en skola man har ett samarbete med.
– Numera vill utbildningsdepartementet att vi ska placera studenterna på särskilda övningsskolor, eller partnerskolor som vi kallar det här i Uppsala. Det är en reform som gör VFU:n bättre, det blir högre kvalitet i och med att man bedrivit handledarutbildning och har återkommande träffar för handledare. Men det blir också lite knepigare att hitta platser. Hade man ett system där man bara behövde hitta en skola där studenten kan gå bredvid skulle det vara jättelätt att hitta platser.
Dekan vid fakulteten för utbildningsvetenskaper vid Uppsala universitet. Foto: UU.se
Esbjörn Larsson tror inte att det är eventuella brister i VFU:n som gör att lärarstudenterna väljer att hoppa av. Vid fakulteten har de precis beställt en rapport för att undersöka varför så många lärarstudenter avslutar sina studier innan examen. Resultaten från rapporten stödjer tesen att det är andra faktorer som ligger bakom avhoppen.
– Den är inte klar än, men vi har fått se diagram och det är inte så att de här terminerna då det är VFU som verkar sticka ut utan det är snarare så att det är under de två första terminerna studenterna hoppar av. Vi misstänker att personer söker lärarprogrammet och börjar där fast de egentligen vill komma in på någon annan utbildning, säger Esbjörn Larsson.
