Kårvalsdebatt 2024: Mild, (havre)mjölkig stämning och vänliga ord

Stämningen är god när Ergo kommer till Gunnar Johansson-salen på Blåsenhus. Anton Sánchez Sulejmani, sittande kårordförande tillika ordförande i valutskottet, lägger upp lunchsmörgåsar utanför salen och flera av debattörerna är redan på plats för att förbereda sig.  

Joselyn Zepp modererar årets kårvalsdebatt, och dagens debattörer är Elsa Ewert (Gröna studenter), Holger Patriksson (S-studenter), Arad Javanmardi (Vänsterstudenter) och Kasper Johansson (UUS). Högerpartiet uteblir från debatten. Hur exakt de tänker sig få röster om de inte är aktiva i kårvalet kan Ergo tyvärr inte svara på. 

Det första som händer, efter tio minuters väntan på Högerpartiet, är att alla närvarande partier får presentera sig själva och sina huvudfrågor. Detta kommer inte att kommenteras i detalj i detta referat. Vill man veta mer kring varje partis grundläggande frågor kan man på Ergo läsa intervjuer med kårpartierna som finns publicerade på Ergos hemsida. 

Efter att partierna fått presentera sig går man över till den mer konkreta debatten. 

Första frågan rör medlemsantal. Kåren representerar 30 000 studenter men har bara runt 6000 medlemmar. Hur ser man på det? UUS får ordet först, och menar på att detta är ett av kårens största problem just nu. Även Vänsterstudenter håller med om att kåren som studentfacklig verksamhet behöver jobba för ett ökat medlemsantal. 

- Hur ska vi kunna representera alla studenter om vi inte kan nå ut till alla studenter? frågar sig  Gröna studenters Elsa Ewert, som även hon är inne på samma bana. 

I anslutning till detta diskuteras det hur man kan jobba för att öka intresset för medlemskap. S-studenters Holger Patriksson menar på att det är viktigt att trycka på medlemsvärde är både konkreta saker som gratis kaffe eller utskrifter, lokaler där man kan sitta och umgås eller studera, men att det även handlar om det studentfackliga arbetet och det som kårens påverkansarbete mynnar ut i. 

- Kåren behöver dock inte vara politisk för att driva politiska frågor, flikar UUS Kasper Johansson in.  

Efter detta diskuteras reformen kring en slopad medlemsavgift för kåren, något som man klubbade igenom på ett fullmäktigesammanträde tidigare i år och som ämnas börja gälla 2025. Hur ser partierna på det här, och på den minskade inkomst som det kommer medföra för kåren? 

Gröna studenter menar på att detta är en bra förändring, då det inte ska vara en ekonomisk fråga huruvida man kan vara medlem i Uppsala studentkår eller inte. 
- Sen får vi såklart se över andra möjligheter till en bibehållen finansiering av kåren, som exempelvis sponsorer och liknande. Det finns andra lösningar än att man som studentmedlem ska behöva betala. 

Vänsterstudenter håller med. 
- Slopandet av medlemsavgift  kommer såklart innebära en minskad inkomst för kåren kortsiktigt, men det är ett effektivt sätt att jobba för ett ökat medlemsantal och ett ökat intresse långsiktigt, säger Arad  Javanmardi. 

Efter detta frågar sig Holger Patriksson (S-studenter) om UUS verkligen står bakom en slopad avgift. 
- UUS är ett parti som inte har en gemensam linje i partiet, säger Kasper Johansson som svar på frågan. Ett parti utan gemensamma linjer? Intressant, tycker Ergo. 

Senare är det dags för partierna att tillkännage vilka andra kårpartier de kan tänka sig att samarbeta med.

S-studenter har ett kort och koncist svar. 
- S-studenter kan tänka sig att samarbeta med de övriga partier som är närvarande idag, säger Holger Patriksson och nickar mot de andra debattörerna. 

Vänsterstudenter instämmer med föregående talare. 
- Alla närvarande partier är progressiva, bra partier med värderingar som går i linje med våra värderingar. 

UUS beskriver att de kan tänka sig att samarbeta med alla partier som sätter studenters behov först. 
 
-  Vi ser kompetens framför allt, säger Elsa Ewert (Gröna studenter). Det är viktigare att vi har rätt person på rätt förtroendepost än att vi som parti exempelvis ska ha majoritet i styrelsen. Det är viktigare att de som sitter på posterna är intresserade och drivna i det arbete som görs. 

Nästa fråga går i samma linje och gäller hur man ser att kåren ser ut om ett år, ifall ens parti får förtroende att styra.

- Om ett år kan studenter då förvänta sig gratis mensskydd på campus, sänkt taxa i kollektivtrafiken och mindre strul kring anpassad examination. Det är sådant som verkligen skapar medlemsvärde, säger S-studenters Holger Patriksson. 

- Jag vill att frågan om vad Uppsala studentkår är ska ha eliminerats om ett år, säger Gröna studenters Elsa Ewert. Ingen ska vara osäker på eller undra vad Uppsala studentkår gör och är till för. 

Elsa Ewert påpekar även att hon upplever att det har varit lite mycket fokus på makt i kåren de senaste åren. De som sitter i styrelse och presidium ska ha kompetens och intresse för de frågor de driver.
- Det är det som skapar en bra, konstruktiv kår. Det handlar inte om partimakt och majoriteter, säger hon. 

Sista frågan som panelen får gäller medlemsnytta och förmåner. Hur ser partierna på detta och hur kan det utvecklas? 

- Kåren ska inte kännas som en rabattklubb, säger Arad Javanmardi (Vänsterstudenter). Det är inte det vi är till för. Vi är ett studentfackligt förbund. 

- Vi tror inte på att kasta prylar på studenter, håller Elsa Ewert (Gröna studenter) med. Medlemsförmåner ska skapa en identitet, som ett bra pris på en kårtröja exempelvis. I övrigt måste vi fråga studenter vad de faktiskt vill ha. 

Holger Patriksson (S-studenter) är inne på ett liknande spår. 
- Förmåner kan vara väldigt olika saker. Kanske behöver kårföreningarna lokaler för att bedriva sin verksamhet? Kan vi bidra med det? Kanske behöver de stöd kring var och hur man kan ha en enklare sexa eller hur man är kassör i en förening? Det är den typen av stöd som också gör kåren relevant och intressant, så det får inte glömmas bort när det kommer till medlemsnytta. 

- Självklart behöver vi börja med att se över vad studenter faktiskt skulle uppskatta när det kommer till förmåner, inte bara anta, säger UUS Kasper Johansson. 

Kaffekampanjen är exempel på den typen av engagemang som också faktiskt lockar till medlemskap, menar S-studenters Holger Patriksson som tillägg till detta.
- Den typen av påverkansarbete i sig är ju en medlemsförmån. 

Efter några korta frågor från publiken, som i huvudsak gäller förtydliganden av tidigare diskuterade frågor, är debatten över. Kan det kallas för en debatt när tonen är så mild och partierna är mer samstämmiga än oeniga? Oavsett gav det insyn i vad vi har att vänta under årets kårvalsperiod, som börjar nu på söndag den 7 april.