Gustavianum
Från och med måndag den 24 juni kan man återigen besöka Uppsala universitets museum Gustavianum.
Foto: Emma Tapper

Nya Gustavianum slår upp dörrarna


Måndagen den 24 juni välkomnas besökare på nytt till Uppsala Universitets museum Gustavianum, som renoverats sedan 2019. Ergo var på plats några dagar innan öppningen och fick en tjuvtitt på det nya Gustavianum.

Ergo besöker byggnaden några dagar innan nyöppningen och välkomnas av doften av nymålat. De nyslipade golven är fina och jämna, men det olidliga knarrandet för tankarna tillbaka till de tusentals fötter som genom historien rört sig genom rummen. 

Gustavianum är Uppsala universitets äldsta bevarade byggnad och uppfördes under början av 1600-talet. Nu har byggnaden renoverats för att bevara det gamla, men också för att bli modernt med ett nytt kontrollerbart inomhusklimat som gör att man kan ställa in ljus, luftfuktighet och temperatur. På så vis kan man nu ställa ut även de mer känsliga föremålen som finns i Uppsala universitets samlingar, vissa som aldrig tidigare kunnat visas offentligt i museet. 

Åsa Sundelin och Mikael Ahlund i rummet där utställningen för vetenskapshistoria finns. Rummet som har gradänger längs med ena väggen rymmer en liten publik för olika programpunkter. 


Föremålen i centrum
– Den övergripande visionen med alla utställningarna i Gustavianum har varit att låta besökarna kunna uppleva föremålen på nära håll, bli intresserade och nyfikna och förstå att föremålen bär på många intressanta berättelser, säger biträdande museichef Åsa Sundelin. 

Därmed har man valt att vara sparsmakade med antalet föremål och byggt utställningarna ganska luftigt. Bland de hundratusentals föremål som Uppsala universitet har i sina samlingar har det varit en lång urvalsprocess med många avvägningar. Man har både försökt visa på en bredd, men också prioriterat sådana saker som tidigare inte kunnat visats.

– Sen har vi valt föremål som har en viss lyskraft eller laddning, som är speciella, gamla eller representativa för en epok till exempel, säger museichef Mikael Ahlund. 

Renoveringen har även skett med stor omsorg till Gustavianum som byggnad. 

– Vi försöker inte konkurrera ut huset eller bygga bort byggnaden. Att uppleva Gustavianum är en del av besöket så renoveringen har skett med stor omsorg om de historiska kvaliteterna och vi har försökt hitta balansen mellan de moderna delarna och det gamla huset, säger Mikael Ahlund. 

Kameran är en av de allra första i världen som köptes in av universitetet, och har inte kunnat visas upp tidigare.

Något som ska komma på plats är en audioguide där många forskare fått i uppgift att med utgångspunkt i ett föremål skriva och tala in en berättelse, som besökare kan lyssna på. Totalt har långt över hundra forskare på olika sätt bidragit till utställningarna. 

Mikael Ahlund lyfter att Gustavianum som universitetsmuseum har det viktiga uppdraget att vara en mötesplats mellan universitetet och det större samhället.

– Det är en viktig del av vår roll att den kunskap som hela tiden levereras i ett universitet; allt som skrivs, som tänks och upptäcks får speglas via museet. 

Studenterna och Gustavianum

Som Uppsala universitets äldsta byggnad så har Gustavianum alltid varit en viktig plats för utbildning och lärande. Idag fortsätter Gustavianum att vara en viktig undervisningsresurs för studenterna på Uppsala universitet. Bland annat finns det möjlighet för studentgrupper att komma till museet för att studera olika föremål som en del i sin utbildning. Det finns också möjlighet att ha sin praktik i de olika samlingarna, eller använda samlingarna som resurs i sitt uppsatsskrivande.

Cecilia Ödman som är antikvarie vid Gustavianum lyfter utbytet med studenter vid universitetet som en viktig tillgång för verksamheten, samtidigt som praktikplats och amuensjobb är en viktig möjlighet till arbetslivserfarenhet.

– Utan studenterna hade vi inte haft det Gustavianum som det är idag, säger Cecilia Ödman, och fortsätter:

– Studenter har örat mot marken och är bryggan mellan nutid och dåtid. De vet vad som intresserar besökare och besökare får ta del av deras olika ingångar och perspektiv. 

På plats finns studenterna Josef Elmogy och Molly Clinton Svensson. De är två av totalt ett tiotal studentamanuenser och ska i sommar guida besökarna på museet. 

Josef Elmogy och Molly Clinton Svensson, studentamuenser på Gustavianum. 

Josef Elmogy pluggar egyptologi och har även haft praktik på museet där han varit delaktig i den nya utställningen om Egypten och Medelhavet. Där har han bland annat skrivit föremålstexter som berättar om de olika föremålen. 

Ett av Josefs favoritföremål är ett fragment från en gravtext som funnits i en kungapyramid för ungefär 4400 år sedan. Josef berättar engagerat att ingraveringarna är instruktioner till till kungen för att kunna återupplivas från de döda, ledas ut ur pyramiden och vinna ett evigt liv. 

Ett fragment pyramidtext från Sakkara. Denna från kung Pepy den förstas gravtext. 

– Symbolerna berättar hur kungen ska gå till väga, bland annat om hur man ska ta sig igenom olika faror och rustas med krafter, berättar Josef. 

Inför nyöppningen har han behövt lära sig om föremålen i alla utställningar för att kunna leda guidningar i museet. Han ser fram emot att få tillbringa sommaren på Gustavianum och att möta och engagera besökare.

Denna barnsarkofag i keramik är 3200 år gammal och är ett av föremålen som för första gången visas upp i Gustavianum. 

Molly Clinton Svensson ser mycket fram emot Gustavianums öppnande och att få möta besökare på Gustavianum. Hon pluggar digital konstvetenskap och skriver just nu sin masteruppsats. För henne var det självklart att söka sommarjobbet och hon hoppas kunna fortsätta även i höst. 

– Jag ser mest fram emot de guidade turerna och att möta besökarna. Jag känner väldigt starkt för att göra kunskap tillgängligt för alla och speciellt konst, då det är ett ämne som många tycker är lite läskigt. 

Molly går fram till en av målningarna föreställande en mängd människor i feststämning. 

Målningen “Bondbröllop” av Pieter Brueghel d.y. Från början av 1600-talet. 

– Här ser vi en fest och när man tittar närmare så är det inte så olikt hur det skulle kunna se ut idag. Tänk att en riktigt bra låt spelas, kanske “hips don't lie” med Shakira, skrattar Molly. 

Hon menar att många har en idé om att konst är svårt att förstå som hon inte delar. Hon hoppas kunna bidra till att göra konsten mer tillgänglig och relaterbar genom att prata med både barn och vuxna om vad vi ser i målningarna. 

Förutom de spännande utställningarna har Gustavianum den anatomiska teatern, den del av byggnaden som ger museet sitt säregna utseende med ett numera guldskimrande kupoltak.

Rummets runda utformning med de många fönstren som ljuskälla möjliggjorde dissektioner av både människor och djurkroppar. Även en mulen februaridag var ljusinsläppet tillräckligt bra.

Den anatomiska teatern användes till dissektioner i undervisningssyfte. Rummet tar in 200 personer och under dissektionerna, som kunde vara i flera dagar, var publiken medicinstuderande, professorer och en betalande allmänhet. Dessa utbildningstillfällen ska ha varit värdefulla för dåtidens studenter. Nu är rummet kvar som en del av den vetenskapliga historien. 


I sommar håller Gustavianum öppet alla dagar 11-17 och inträde är gratis för studenter och personal på Uppsala universitet. 
Se mer info på Uppsala Universitets webbplats.


Annons

Annons

Läs mer

2024-12-04 08:25
Flera studentkorridorer i Flogsta har larmat om problem med råttor och möss i sina studentkorridorer, varav UNT skrivit…
2024-12-03 12:33
Onsdagen den 27 november gick höstterminens sista fullmäktigemöte av stapeln. Ergo var på plats och bevittnade val efter…
2024-11-25 16:40
131 anställda, samt 133 doktorander vid Uppsala universitet skriver under en debattartikel som publicerats i Aftonbladet…