Annons
Universitetshuset
Hur är det egentligen att studera vid Uppsala universitet med en funktionsvariation? Ergo har under hösten pratat med studenter, besökt tentalokaler och för dialog med universitetets enhet för riktat pedagogiskt stöd. Allt för att få en så nyanserad bild av situationen som möjligt.
Foto: Tommy Westberg

Ergo granskar: Att plugga på Uppsala universitet med funktionsnedsättning


Hur är det egentligen att studera vid Uppsala universitet med funktionsnedsättning? Vad fungerar, vad fungerar inte? Ergo har under hösten besökt campus och tentasalar, samtalat med universitetet och pratat med studenter som har egna erfarenheter av detta.

— Ofta används förklaringen om rättssäkerhet när det gäller anpassad tentamen som inte går att lösa. Men rättssäkert för vem eller vad?

Rättssäkerhet innebär att enskilda ska kunna lita på lagstiftningen, myndigheterna och domstolarna. Frågan är inte den enda som uppkommit när Ergo suttit ner med studenter vid Uppsala universitet i behov av pedagogiskt stöd. Antalet studenter som söker pedagogiskt stöd i Uppsala har fyrdubblats det senaste decenniet, menar Catrin​ Schulze, samordnare och mentor för studenter med behov av riktat pedagogiskt stöd vid Uppsala universitet. Antalet förväntas öka ytterligare de kommande åren. Ergo har grävt närmare i hur det är att plugga i Uppsala med funktionsnedsättning.

Innebörd och löften

Surfar du in på Uppsala universitets hemsida och klickar dig fram till rubriken “Studera med funktionsnedsättning” så står i skrivande stund följande:

“Om du har en varaktig funktionsnedsättning som blir ett hinder i studierna kan du få riktat pedagogiskt stöd under din studietid på universitetet.”

Vad, mer exakt, som räknas som en funktionsnedsättning finns beskrivet i lagboken. Där definieras i diskrimineringslagen (2008:567) att  funktionsnedsättning räknas som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Även dokumenterade läs- och skrivsvårigheter/dyslexi räknas som en funktionsnedsättning.

För att få stöd vid studier på UU behöver man ansöka om detta. Det är enligt Catrin ​Schulze inte alla ansökningar som blir beviljade riktat pedagogiskt stöd. Det kan bero på att man helt enkelt inte har dokumentation som styrker en varaktig funktionsnedsättning, eller att svårigheterna inte motsvarar definitionen för en funktionsnedsättning.
— Det var smidigt att ansöka om, och godkännas för, riktat stöd, säger en student till Ergo.

Studenten får ett möte med en samordnare och efter det får man ett skriftligt besked som kan skickas till den institution de tillhör. I beskedet  står vilka anpassningar i studierna som vore lämpliga för studenten att få tillgång till. Sen är det upp till institutionerna och respektive kursansvarig samt examinator att bedöma vad som är möjligt att erbjuda.

Realiteten och känslorna

De flesta studenter som Ergo pratat med upplever att den inledande kontakten med universitetet för att få riktat pedagogiskt stöd går bra. Det är när ansvaret läggs över på respektive institution som det kan uppstå svårigheter, enligt vissa.
— Beträffande undervisningen så känns det som att verktygen finns, men jag har också upplevt att det finns en motvillighet från föreläsarnas håll att utnyttja dem konsekvent, säger en student.  

Flera av de stora salarna på Uppsalas campusområden tillhandahåller hörslingor. Trots det beskriver en student att hen upplevt att flera föreläsare väljer att inte använda mikrofon i dessa salar. Som student behöver du aktivt be om att detta ska användas för att det ska nyttjas. Alternativt ställs frågan i början av föreläsningen: “Är det någon som vill att jag använder mikrofon?”. Dels skapar detta ett tvång att i helgrupp be om ett stöd som kan kännas privat och jobbigt, dels kan frågan upplevas kontraproduktiv i och med att den som är i behov av hörslinga inte nödvändigtvis uppfattar frågan om den ställs utan mikrofon.
— Det blir ojämlikt. Vi ska inte behöva synas eller höras mer än andra studenter, konstaterar en student i samtal med Ergo.

Andra verktyg som erbjuds för studenter med behov av riktat pedagogiskt stöd är exempelvis anteckningsstöd, syn-, tecken- eller skrivtolk och anpassad tentamen.

Rättning och rättssäkerhet

Det är examinator på respektive kurs som beslutar om vilken typ av anpassning som är rimlig för en tenta.
— Anledningen till detta är att det är examinatorn som sitter på ämneskunskapen och vet vad studenten måste visa för att säkerställa att hen har tillgodosett sig kursens innehåll och når målen, säger Cecilia Edin, enhetschef vid Studentavdelningen, Enheten för studie- och karriärvägledning.  

Studenterna som Ergo mött menar att detta förstås till en viss gräns är en rimlig förklaring, men att det samtidigt kan kännas orättvist och konstigt. I praktiken blir deras funktionsnedsättning och behov av stöd bedömt av någon som inte alls har incitament för att fatta beslut om vilka behov som finns hos den enskilda studenten.

Förklaringen från universitetets håll är rättssäkerhet, något som vissa studenter ter sig skeptiska till. En student uttrycker det såhär:  
— Hur är det rättssäkert att jag bedöms på samma villkor som mina kursare, trots att jag har annorlunda förutsättningar?

Personalen som arbetar med pedagogiskt stöd på Studentavdelningen menar att en universitetsexamen ändå ska vara ett kvitto på att du förvärvat vissa kunskaper och förmågor och att de som är bäst rustade att bedöma detta är de sakkunniga inom respektive ämne.


"Hur är det rättssäkert att jag bedöms på samma villkor som mina kursare, trots att jag har annorlunda förutsättningar?"

I praktiken kan det också strula till sig, vittnar studenter om. Det är inte alltid som de utlovade anpassningarna fungerar eller erbjuds när det väl kommer till kritan.  Ibland får man höra att det inte funkar med examinatorns schema, berättar en student.

På Campus Gamla Torget finns en tentamenslokal specifikt anpassad för studenter med rätt till anpassad examination. Den står ekande tom när Ergo kommer dit för studiebesök. Inga examinationer pågår. Men vissa perioder är det stor brist på plats, bekräftar Uppsala universitets tentamenssamordnare Christian Åkerlund. När vi träffas i slutet på januari har det precis varit tentaperiod.
— De senaste veckorna har vi haft över 950 studenter som skrivit tenta här, varav drygt 700 skrev under vecka 2.  

I de anpassade lokalerna finns totalt 42 platser. Bland annat finns 14 enskilda rum, med plats att ställa sig upp och gå runt och en fåtölj eller viloplats för den som behöver det. Rummen är ventilerade för två personer, för att även möjliggöra för ledsagare, tolkbehov och liknande.
— Vi kan tillgodose de flesta av studenternas behov, men med det ökade antalet studenter behöver vi fler eller större lokaler. Om några år kommer vi inte kunna få det att fungera med de platser vi har nu, särskilt inte om institutionerna fortsätter schemalägga tentorna som de gör i dagsläget, konstaterar Christian.

Förbättringspotentialen 

Studenterna som Ergo pratat med verkar ense om att det finns både positiva aspekter och förbättringspotential i det stöd som Uppsala universitet erbjuder. Men vad, mer specifikt, skulle man kunna göra för att förbättra förutsättningarna för studenter med funktionsnedsättning?

Studenterna själva menar att en stor aspekt är att utbilda föreläsare, examinatorer och övrig personal i inkluderande undervisning och användningen av de hjälpmedel som finns att tillgå inom ramen för universitetets verksamhet. Mycket av den kritik som uttryckts rör just okunskap och oförståelse kring studenternas situation.
— Det är lätt att få känslan av att du är ett undantag och ett problem, beskriver en student. Och medan Uppsala universitet fortsätter med sitt lika villkors-arbete krävs att även detta ses över och utvecklas.

Ansökningarna om riktat pedagogiskt stöd har ökat kraftigt under de senaste åren, bekräftar Cecilia Edin, något som kräver vidareutveckling av redan existerande verktyg och tillämpningssätt. Catrin Schulze beskriver att man för en tid sedan gjorde en omorganisering av verksamheten på Enheten för studie- och yrkesvägledning.
— Vi har några tillsvidareanställda mentorer nu. Det har effektiviserat arbetet avsevärt.

 Men att allt fler med funktionsnedsättning börjar plugga ser man enbart som positivt.
— Det är ett tecken på att man fått hjälp tidigare under skolgången och således fått de anpassningar de behövt för att kunna plugga vidare, konstaterar Catrin Schulze.


Annons

Annons

Hur går det till att söka om pedagogiskt stöd?

Steg 1: Du gör en ansökan om pedagogiskt stöd i den externa portalen Nais, som återfinns här.

Steg 2: När din ansökan mottagits kommer du få ett mejl från en samordnare som bjuder in dig att boka  ett första möte.  Du bokar då en tillgänglig tid via deras hemsida.

Steg 3: Efter ditt möte med samordnare får du ett besked om stöd som innehåller beslut och/eller rekommendationer om anpassningar. Om din ansökan inte stärks med ett godkänt intyg som visar på varaktig funktionsnedsättning eller om du inte registrerar dig på utbildningen så kommer den att avslås.

Steg 4: Du får kontakt med den som är ansvarig för samordningen av riktat pedagogiskt stöd på just din utbildning. Ofta är det din studie- och karriärvägledare, men på vissa institutioner kan det se annorlunda ut.

Läs mer

2024-02-27 09:10
Inför det kommande segmentet i Ergo, “Psykologstudenten svarar”, får vi följa med studentpanelen på ett besök på deras…
2024-01-02 09:17
Uppsala är en av de största studentstäderna i landet, men rödlistas år efter år på bostadsmarknaden. Laila Abdi på…
2023-10-18 09:19
En tid har gått sedan Ergo besökte MFK-mottagningen på Polacksbacken. Då bamannades den av sex hjältefigurer som påstod…