Nu vill Krantz se resultat
Tidigare system för utvärderingar av högre utbildningar har till stor del handlat om hur lärosätena arbetar. Nu vill regeringen att utvärderingarna istället ska rikta in sig på resultaten. Med resultat menas hur väl studenterna når examensmålen.
Bedömningen ska bygga på tre delar. För det första ska studenternas examensarbeten utvärderas. För det andra ska lärosätena själva ange faktorer som påverkar utbildningens resultat, såsom tillgång på lärare och lärarnas kompetens. Bedömarna ska genom platsbesök få fördjupad information om utbildningen. För det tredje ska tidigare studenter få ge besked om utbildningens användbarhet på arbetsmarknaden.
Utvärderingen ska göras av utomstående, oberoende sakkunniga vart fjärde år och resultera i ett samlat omdöme på en tregradig skala. Om en utbildning har allvarliga brister ska lärosätets examensrätt kunna dras in.
De lärosäten som får det högsta betyget ska få mer pengar än andra. Tanken är att det ska få lärosätena att sträva efter att höja sin kvalitet. Liksom tidigare kommer dock den största delen av resurserna att fördelas utifrån antalet helårsstudenter och helårsprestationer.
Flera studentorganisationer är kritiska, däribland Uppsala studentkår. En invändning är att det föreslagna systemet är för snävt inriktat mot studenternas prestationer.
– Detta är utvärdering av studenter, inte utvärdering av utbildningar, säger Uppsala studentkårs vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar Hanna Mörck.
Förslaget får även kritik för att vara dåligt förankrat i utbildningssektorn och inom studentrörelsen, för att allt för stor vikt läggs vid studenternas examensarbeten och för det har en svag internationell koppling.
Regeringen har även lämnat en proposition om förändringar i studiestödssystemet. Studerande som behåller sina studiemedel vid vård av sjukt barn eller svårt sjuk närstående ska kunna skriva av sitt studielån från och med trettioförsta vårddagen, vilket motsvarar vad som gäller om man inte kan studera på grund av egen sjukdom.
Cirka 30 000 personer bosatta i utlandet missköter enligt regeringen återbetalningen av sina studielån. Nu föreslås CSN kunna säga upp studielån och kräva omedelbar betalning av låntagare som trots påminnelser och krav inte betalar årsbelopp eller avgifter.
För att öka genomströmningen i högskolan vill regeringen införa ett tydligare krav på studieprestation för fortsatt rätt till studiemedel. Man måste alltså ha bedrivit sina tidigare studier i normal takt för att kunna få några pengar av CSN.
Propositionen bygger på Studiesociala kommitténs betänkande från förra året, men de flesta av förslagen därifrån lyser med sin frånvaro.
– Propositionen innehåller nästan ingenting av det vi tyckte var bra med kommitténs betänkande, till exempel förslaget om deltidssjukskrivning för studenter. Det här är ett stort svek mot studenterna, säger Stella Papasotiriou, viceordförande med studiesocialt ansvar vid Uppsala studentkår.
Regeringen vill till skillnad från Autonomiutredningen att lärosätena även i fortsättningen ska vara myndigheter men att de ska ges större frihet inom en rad områden. För utbildningens del betyder det minskad detaljreglering av bland annat studieplaner, disputation och betygsnämnder. Vissa grundläggande bestämmelser ska dock behållas, exempelvis bestämmelserna om gemensam examen, examination, rätt till kurs- och examensbevis och tillgodoräknande av utbildning.
Uppsala studentkårs vice ordförande Hanna Mörck tror dock att det kan bli svårt att tillgodoräkna sig utbildningar samtidigt som regleringen av studieplanerna tas bort.
– Utan planer kan det bli svårt att byta lärosäte mitt under en utbildning.
Kåren befarar också att de föreslagna förändringarna leder till att rektor, universitetsstyrelsen och universitetsbyråkratin får mer makt på bekostnad av studenter, doktorander och lärare.
