Kvinnor sjukare än män vid Uppsala universitet

Bland de anställda vid Uppsala universitet var sjukfrånvaron förra året 2,6 procent av den arbetade tiden för kvinnor och 1,1 procent för män. Kvinnorna var alltså frånvarande på grund av sjukdom i 2,4 gånger så hög utsträckning som männen.

Tendensen är inte unik för Uppsala universitet, men den är tydligare här än i riket i stort. Förra året var sjukfrånvaron i hela landet 4,5 procent för kvinnor och 2,4 procent för män, enligt Statistiska centralbyrån. Det betyder att kvinnor hade 1,9 gånger så höga sjuktal som män. Personalen vid Uppsala universitet har alltså lägre sjukfrånvaro än riksgenomsnittet, samtidigt som könsskillnaderna är större än genomsnittet.
Enligt Annika Lindé, chef för enheten för lika villkor vid Uppsala universitet, är en del av förklaringen att de som har en flexibel arbetssituation som gör att de kan vara sjuka utan att sjukskriva sig oftare är män.
– De yrkesgrupper som har relativt fria arbetstider är sjukskrivna i liten utsträckning. I de grupperna är män överrepresenterade. De grupper som har mer fasta arbetstider är sjukskrivna i högre utsträckning, och där är kvinnorna i majoritet, säger hon.

Men de stora skillnaderna mellan kvinnor och män återfinns även inom flera av yrkesgrupperna vid universitetet. Den enda grupp där män har något högre sjukfrånvaro än kvinnor är professorerna, som totalt sett har den allra lägsta sjukfrånvaron. I alla andra grupper är kvinnorna sjukare än männen.

Vad beror skillnaderna på? Annika Lindé konstaterar att sjukfrånvaro påverkas av en rad faktorer både i och utanför arbetslivet.
– Ofta möter män och kvinnor olika förväntningar utanför jobbet. Men universitetets fokus måste vara om det finns olikheter i mäns och kvinnors arbetsmiljö. Vem förväntas göra det mysigt på arbetsplatsen? Vem får ta de tunga passen? Har vi könsstereotypa förväntningar på män och kvinnor?
nbsp;

Vad är ditt eget svar på den frågan?
– Siffrorna tyder på att de finns, i samhället i stort. Uppsala universitet är inte bättre eller sämre än någon annan.

I den stora gruppen doktorander har kvinnorna 2,6 gånger så hög sjukfrånvaro som männen. Vetenskapsområdet för samhällsvetenskap och humaniora har den högsta sjukfrånvaron både bland manliga och kvinnliga doktorander. Där var kvinnorna sjukfrånvarande 5,2 procent av sin arbetade tid, medan siffran för männen var 1,7 procent. Kvinnorna där var alltså sjukfrånvarande i mer än tre gånger så hög utsträckning som männen.
– Flera studier av doktorander visar att kvinnor upplever sin arbetsmiljö som sämre än vad män gör, säger Annika Lindé.

Hon hänvisar bland annat till Högskoleverkets undersökning ”Doktorandspegeln” och den lokala intervjustudien ”Arbetsförhållanden för kvinnor som är doktorander”. Båda tyder på att kvinnliga doktorander är mer stressade än manliga doktorander, och att de oftare upplever handledningssituationen som problematisk.
nbsp;

Vilken är kopplingen mellan upplevd arbetsmiljö och sjukfrånvaro?
– Det är svårt att säga. Men egentligen är det inte så intressant hur stor andel av de sjukfrånvarande som har blivit sjuka på grund av arbetsmiljön – en person är en för mycket.

nbsp;