En pusselbit för att förstå adhd
Sambandet mellan adhd och låga kortisolnivåer är till viss del utforskat sedan tidigare, men resultaten har inte varit entydiga.
– Några har kommit fram till liknande resultat, men ofta har det varit ganska få personer som undersökts. Detta är den största studien i sitt slag som gjorts, säger Johan Isaksson.
Över 200 barn och unga med adhd från Uppsala, Gävle, Enköping och Falun har deltagit. Genom salivprov fyra gånger om dagen har nivåerna av kortisol mätts. Urvalet har i tidigare undersökningar ibland baserats på vad föräldrar fyllt i på blanketter. Här har forskarna valt att enbart undersöka personer med konstaterad adhd.
– Alla deltagare har tidigare fått diagnosen. Det gör resultaten säkrare, säger Johan Isaksson.
Stresshormonet kortisol styrs av den såkallade HPA-axeln som i sin tur består av hypotalamus, hypofysen och binjurebarken.
– Det är ett av våra viktigaste system för att reglera inkommande stress och krav. Kortisolet följer en dygnsrytm och med hjälp av det mobiliserar vi energi för att möta upp stressen, förklarar Johan Isaksson.
Stressregleringen är intressant att titta på, menar han, eftersom det är just stress många med diagnosen upplever.
Mindre stresshormon men mer stress – det låter motsägelsefullt?
– Våra resultat passar bra in i teorin om att personer med adhd har en lägre vakenhetsgrad än andra. Kortisol främjar uppmärksamheten och har man för låg produktion av det kan man inte mobilisera energi för att koncentrera sig, säger Johan Isaksson.
Detta, förklarar han vidare, gör att personer med adhd måste kompensera för den lägre vakenhetsgraden genom att aktivera sig.
– Det kan handla om att göra ljud, röra sig, dagdrömma sig bort …
Hur de låga kortisolnivåerna påverkar barnens förmåga att möta utmaningar de ställs inför är viktigt att fundera över, menar Johan Isaksson.
– Framför allt i skolan, som ju ofta är mer utmanande för barn med koncentrationssvårigheter, säger han.
Nästa steg i forskningen blir att närmare utreda varför sambandet mellan hormonet och diagnosen finns. Mycket tyder på att det finns genetiska orsaker.
– Vi ska gå vidare och undersöka om det finns förändringar i gener som är kopplade till HPA-axeln.
Adhd är en så kallad symptomdiagnos, vilket innebär att den ställs utifrån att en rad sympom kan bockas av.
Det går att prata om en skala – från lättare till svårare adhd. Detta gör ämnet svårforskat, och det finns flera teorier om vad adhd egentligen beror på. Någon förhoppning om att hitta en specifik ”adhd-gen” har Johan Isaksson däremot inte.
– Det är en väldigt komplex funktionsnedsättning där flera faktorer spelar in, säger han.
Att unga med adhd generellt har låga kortisolnivåer betyder inte att det går att använda för att diagnosticera någon.
– Det är ett alltför grovt mått för det, tyvärr. Kortisolnivåerna är snarare en del i ett pussel för att förstå adhd bättre än man gör idag
Cortisol levels in children with Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder heter artikeln som nyligen publicerats i Journal of Psychiatric Research.
