I hjärnan efter ett trauma

Bilolyckor, sexuella övergrepp, dödsfall i familjen, krig, naturkatastrofer, en svår förlossning nbsp; – alla dessa händelser är exempel på trauman.
– Det är något du upplever dig stå handfallen inför. Du känner vanmakt och hjälplöshet. Antingen är det du själv som upplever hot mot din fysiska person, ditt liv, eller så bevittnar du en närstående som upplever detta, säger Ulrika Wallenquist, post doc på psykologiska institutionen vid Uppsala universitet.

Tillsammans med forskarkollegor och ett team på Akademiska sjukhuset studerar hon hjärnans funktion efter ett trauma. Posttraumatiskt stresssyndrom, PTSD, är den medicinska benämningen. nbsp; nbsp; nbsp;
– Diagnosen innebär att du återupplever traumat på olika sätt – antingen genom mardrömmar eller genom flashbacks, förklarar hon.

Personer i uniform kan vara traumatiskt för den som befunnit sig i krigssammanhang. Men även en viss doft, en plats eller ett specifikt föremål som en grön kaffekopp, kan trigga igång traumaupplevelsen, berättar Ulrika Wallenquist.
– Man har bildat en form av minnen och associationer till traumat som väcker stress- och ångestreaktioner.

Hur kommer det sig att vissa drabbas medan andra inte gör det?
– Den frågan jobbar vi med. Man tror att det finns en genetisk komponent – att vissa har gener som gör en mer sårbar. När du väl ställs inför något traumatiskt kan det vara svårare att komma över, eftersom du var mer sårbar från början.
Även ålder, kön och tidigare psykisk sjukdom kan utgöra riskfaktorer, berättar hon vidare.

Ångestsymptom är generellt vanligare hos kvinnor än män. nbsp; PTSD är betydligt mer förekommande hos kvinnor, förklarar Ulrika Wallenquist.
– Det kan bero på biologiska faktorer. Men man talar även om att sociala komponenter spelar roll, att man har socialiserats in ett visst sätt.

Har det alltså med könsroller att göra, att män till exempel förväntas vara fysiskt starkare?
– Jag tänker lite så. Kanske kan det vara så att män inte upplever sig lika hjälplösa i vissa situationer, eller att de efteråt bearbetar traumat annorlunda.

Men det finns också likheter mellan kvinnor och män när det gäller PTSD. Studier har visat att ett par komponenter i hjärnan påverkas på samma sätt, oavsett kön.
– Hippocampus är en del i hjärnan som är involverad i minnesbildning och när du tar fram minnen igen. Den är mindre hos personer som har PTSD.

Huruvida hippocampus var liten redan innan traumat och att detta skulle utgöra den extra sårbarheten, eller om den krympte i samband med traumaupplevelsen, är forskningen dock inte överens om, berättar Ulrika Wallenquist. nbsp; nbsp;

Ytterligare en struktur i hjärnan som är påverkad vid PTSD är den lilla mandelformade amygdalan – som tar in känslomässiga intryck och bildar känslominnen.
– Amygdalan läser av omgivningen och bedömer om något är hotfullt eller inte. Hos personer med PTSD, både kvinnor och män, är denna mycket mer reaktiv, igång.

Ulrika Wallenquists traumastudie har två syften. Dels ska teamet undersöka om det går att upptäcka skillnader mellan personer med PTSD och friska personer, dels om det finns skillnader mellan kvinnor och män. nbsp; Konkret går studien till så att ett antal personer – som anmält intresse att delta – får ligga i en så kallad PET-kamera, medan ett radioaktivt spårämne injiceras. Mängden radioaktivitet motsvarar ungefär en vanlig röntgenundersökning. Poängen är att se var i hjärnan ämnet tas upp, förklarar Ulrika Wallenquist.
nbsp;– Det vi vill se är om de olika systemen i hjärnan, som är kopplade till substanserna som injiceras, skiljer sig åt när personer ligger i vila.

Vad hoppas du att studien ska ge?
– I förlängningen hoppas vi att resultatet kan leda fram till någon form av terapi som fungerar bra för personer med posttraumatiskt stressyndrom. nbsp;