Har inte spelat det politiska spelet

Med en dryg månad kvar till överlämning är Fredrik Pettersson och Alexandra Abde från kårpartiet UUS fortfarande mitt uppe i arbetet. På en del av de mer tillbakablickande och utvärderande frågorna blir det tankepaus för de båda presidialerna.
– Det är svårt att zooma ut när man är mitt i, säger Alexandra Abde, och får medhåll av Fredrik Pettersson:
– Någon distans till det här går ju inte att tala om ännu.

UUS har under året nätt och jämt kunnat bilda majoritet kring många frågor i fullmäktige – själva ordförandevalet skedde till exempel med en rösts övervikt till Fredrik Petterssons fördel. Men något samarbete mellan dem och Moderata studenter, vars röster ofta behövts för majoritet, har det ändå inte rört sig om, menar presidiet.
Däremot har oppositionen valt att vara just opposition.
– Vi har hamnat i en situation där man har ett block i fullmäktige, säger Fredrik Pettersson, och syftar på de röd-grön-rosa kårpartierna.

Dessa har inte varit så samarbetsvilliga, att döma av hur presidiet pratar om dem.
– Vi har inte haft så mycket kommunikation med dem, den har varit ganska envägs. Intresset har varit svagt när vi bjudit in.
Han fortsätter:
– Man valde från deras sida att inte sitta i kårstyrelsen.
Vad beror det på, tror ni?
– Det politiska spelet.

Detta har presidialerna inte velat delta i eller bidra till, menar de. Styrelsen har man valt att blanda – drygt hälften är från UUS men resten är från andra partier eller utan partibeteckning. Det är alltså där krutet har lagts, istället för att som Fredrik Pettersson säger ”räkna röster i fullmäktige”.
– Vi har varit fokuserade på att styrelsen ska lägga fram bra förslag till fullmäktige. Vi har inte spelat det politiska spelet. Det har straffat sig också, men det är för att vi mer har synen på att detta är en medlemsorganisation där styrelsen arbetar för fullmäktige snarare än att det är en partipolitiskt styrd organisation.
Och det har fungerat?
– Ibland, säger Fredrik Pettersson.
Men ni har ju ständigt riskerat hamna i minoritet och inte få igenom styrelsens förslag i fullmäktige. Borde ni ha arbetat annorlunda gentemot oppositionen och förankrat mer?
– Jag vet inte om man kan ta båda vägarna. Man får välja, säger Alexandra Abde, som tror deras val varit ”sunt för organisationen”.

Under 2000-talet har kåren haft tre presidialer – en ordförande och två vice. Så hur har det varit att gå tillbaka till en duo? Svårt att veta, menar presidiet, eftersom de själva inte upplevt någonting annat. Men om de ändå ska göra en utvärdering:
– Det blir lättare att hitta en dynamik med två, säger Alexandra Abde.
– Det går snabbt. Man har nästan alltid koll på vad den andra gör, med tre blir det genast mer tid som går till att aktivt dela upp arbetet och strukturera, säger Fredrik Pettersson.

Oavsett för- eller nackdelarna är det en ekonomisk fråga, fortsätter han.
– Vi har ju inte pengarna. Jag har svårt att se vad man skulle prioritera ner för att prioritera upp detta. Det har fungerat såhär och det finns ingenting som tyder på att man skulle behöva gå tillbaka.

Detta verksamhetsår har UTN, Uppsala teknolog- och naturvetarkår, som sedan många år velat bryta sig ur Uppsala studentkår, slutligen fått formell kårstatus. I april kom ett samarbetsavtal mellan Uppsalastudenternas olika kårer till stånd. På frågan om vad presidiet är mest nöjda med under året svarar Fredrik Pettersson just hur man löst relationerna till de andra:
– Samverkan, säger han snabbt, och nämner även den med aktörer som Studentbokhandeln och Folkuniversitetet, som han menar fungerat bra.

För Alexandra Abde är nya kåraktiva det hon är mest stolt över.
– Vi har lyckats engagera många. Jag sitter ofta i rekryteringssammanhang och många som sökt sig hit har aldrig haft kontakt med kåren tidigare. Det är en positiv förändring jag hoppas ska fortlöpa, säger hon.

När kårobligatoriet avskaffades år 2010 gav universitetet extra medel under en övergångsfas för att kårerna skulle överleva omställningen. Tillsammans med en nationellt sett hög anslutningsgrad till kåren gjorde det att ekonomin klarade sig. Men sedan, med minskade anslag, sjunkande medlemsantal – och fortfarande ensamt ekonomiskt ansvar för till exempel tidningen Ergo trots att denna går ut till alla studenter – har man gått back. Under verksamhetsåret har man minskat underskottet genom nedskärningar: till exempel har arvoderade poster som internationellt ansvarig och jämlikhetsansvarig försvunnit. Men ett miljonunderskott kvarstår.
I nuvarande takt är alltså kåren ändå på väg mot konkurs?
– Det beror på vad du menar med takt. Om styrelsen fortsätter att ta den här frågan på allvar så löser de det. Jag är helt övertygad om att man till nästa verksamhetsår kommer att kunna lägga en balanserad budget om man gör ett aktivt arbete för det, säger Fredrik Pettersson.

Det aktiva arbetet, fortsätter han, handlar framför allt om utgiftssidan – alltså mer nedskärningar.
Men ni tycker att ni har gjort vad ni kunnat för att lösa den ekonomiska situationen?
– Man måste hitta en balans i hur fort man gör förändringarna. Jag tror att vi har gjort vad som är sunt och rimligt, och hållit ett bra tempo. Kan man hålla uppe det nu till en balanserad nivå kommer man se att det varit helt okej. Då kommer vi klara oss och ha en helt acceptabel buffert kvar, säger Fredrik Pettersson.

Sittande presidium kommer att sammanställa ett dokument med sina tankar om vad som kan göras för att trygga framtiden ekonomiskt, men hur den nya styrelsen och presidiet tar itu med det kommer att vara upp till dem. Fredrik Pettersson beskriver frågan som en av de största utmaningarna för personerna som går på i sommar.
– Det är någonting man inte kan undvika eller skjuta på.