Forskarassistent vid UU anklagad för forskningsetiskt tjänstefel

Anmälan har gått genom både Uppsala universitet och ett annat lärosäte där forskarassistenten i huvudsak är anställd.
– I och med att två lärosäten är involverade så blir ärendet mer komplicerat, säger Fredrik Andersson som är handläggare i ärendet.
Anmälan, som inkom till Uppsala universitet i slutet av februari, är adresserad till rektor Eva Åkesson och rektorn för det andra involverade lärosätet. Avsändaren är en representant för en grupp personer som för några år sedan blev intervjuade angående sin kultur och livssituation och vars svar sedan har använts av den anklagade forskarassistenten i några av hennes publikationer. I anmälan skriver representanten för gruppen att de upptäckte att forskarassistenten hade citerat dem efter en internetsökning där namnet på deras grupp hade dykt upp i några uppsatser.
Gruppen uppger att de aldrig har träffat forskarassistenten i fråga och att hon, när de kontaktade henne, svarade att intervjuerna hade samlats in tillsammans med en student. Gruppen medger att de hade blivit intervjuade av studenten vid ett antal tillfällen, men att denne aldrig informerade dem om att intervjuerna skulle användas i vidare forskningssyften utan endast sa att de skulle användas till en kursuppgift.
Nu anklagar gruppen forskarassistenten för att ha publicerat oseriös och bedräglig forskning, att hon inte gett studenten som samlade in intervjuerna erkännande och att de slutsatser forskarassistenten hade dragit om gruppen dessutom var felaktiga och förhastade. De frågar också hur de båda lärosätena ställer sig till att man som forskare “outsourcar” intervjuer till en student.
– Det gäller att försöka bena ut exakt vilka anklagelserna är, kontakta personerna bakom anklagelserna, läsa de artiklar som personerna hänvisar till i brevet och ta ställning till om det finns fog för anklagelserna. Kommer vi fram till att forskarassistenten har gjort något fel så kommer en anmälan göras till Centrala etikprövningsnämnden som är det gemensamma organet för svenska lärosäten i den här typen av frågor, säger Fredrik Andersson.

Stefan Eriksson är redaktör för Vetenskapsrådets webbplats Codex och är sakkunning i regler och riktlinjer för forskning. Han kan inte uttala sig om det specifika fallet i och med att ärendet fortfarande bereds på de båda berörda lärosätena, men berättar att det inte finns några egentliga hinder för att “outsourca” insamling av intervjuer till en student så som forskarassistenten gjort i det anmälda fallet.
– Det är till och med vanligt att forskare använder till exempel masterstudenter för att samla in data och intervjuer till sitt eget arbete. Många ser det som en win-win-situation där de får data till sin forskning och studenten får underlag till sin examensuppsats. Sedan kan det så klart skötas på ett mer eller mindre bra sätt, säger han.
Han menar dock att det är viktigt att man erkänner studentens bidrag om man använder data som den samlat in.
– Det är viktigt med transparens i forskningssammanhang. Till exempel kan de omnämnas i acknowledgement eller så kan de erbjudas att bli medförfattare. Risken är annars att en forskare använder ett examensarbete på så sätt att det nya arbetet blir till ett plagiat av studentens arbete.
Måste personerna man intervjuar i forskningssyfte vara medvetna om vad intervjuerna ska användas till?
– Man bör ha informerat samtycke – det är en grundregel i forskning. Det och konfidentialitetskravet är väldigt starkt när man använder sig av intervjuer i sin forskning. Ska man göra avsteg från principen om informerat samtycke bör man lämna in ett förslag på hur det ska göras till en regional etikprövningsnämnd som då kan ge ett rådgivande yttrande om det alls är lämpligt att frångå denna princip.

Vad gäller frågan om de slutsatser man kommit fram till baserat på de intervjuer man samlat in, säger Stefan Eriksson att så länge de inte innehåller några direkta sakfel så är det faktum att en person inte håller med om tolkningen inte fog nog för att återkalla en artikel eller uppsats.
– Däremot bör du – om du har blivit intervjuad – ha möjlighet att gå i svaromål och berätta varför du tycker att en viss publikation är problematisk. En del forskare väljer då kanske att korrigera publikationen eller dra tillbaka den, medan andra kanske tänker att de intervjuade inte är skickade att förstå den tolkning de har gjort, säger han, och fortsätter:
– Men man kan inte helt ta bort resultat bara för att någon inte håller med forskaren eller tycker att slutsatsen är tendentiös. I synnerhet inom ämnen som samhällsvetenskap där resultaten bygger så oerhört mycket på forskarens egna tolkningar.

Ergo kommer att följa upp det aktuella fallet när handläggarna vid de båda lärosätena fattat beslut om huruvida de ska anmäla forskarassistenten till Centrala etikprövningsnämnden.