Annons
Annons
Allar Piirsoo på Mångfaldsbyrån Esmeralda är besviken men inte förvånad över att Sverige inte lyckas bättre med breddad rekrytering till högskolan.
Foto: Sigrid Asker

Sverige långt ifrån bäst i klassen


Trots lagstiftning och generösa bidragssystem ligger Sverige efter internationellt när det gäller att motverka social snedrekrytering. Allar Piirsoo på mångfaldsbyrån Esmeralda menar att en förklaring är bristande akademiskt självförtroende i underrepresenterade grupper.

Den sociala snedrekryteringen till högre studier är större i Sverige än i många andra länder. Det framgår av en rapport som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) släppte i veckan. För Allar Piirsoo, projektledare på Mångfaldsbyrån Esmeralda, kommer det inte som någon överraskning.

– 2001 lagstiftade man om att högskolor ska verka aktivt för breddad rekrytering, men det har inte blivit bättre sedan dess, säger han.

Det enda positiva exemplet han kan se är att studenter med utländsk bakgrund i högre utsträckning har börjat söka sig till högre studier, men det gäller bara på vissa utbildningar.

– Jag skulle hellre läsa en rapport som tittar på lösningar än en som bara konstaterar hur det ser ut, säger Allar Piirsoo.

Som en av flera förklaringar till att färre personer med föräldrar utan akademisk bakgrund söker högre studier i Sverige nämner Allar Piirsoo vårt välfärdssystem, som innebär att högskoleutbildning inte behöver innebära ett mer välbetalt jobb.

– Utbildning är inte det självklara sättet att göra en klassresa i Sverige.

Även elever med höga betyg väljer i större utsträckning bort högre studier om deras föräldrar inte har akademisk bakgrund. Allar Piirsoo menar att många inte vet så mycket om högskolan.

– När jag föreläser i skolor brukar jag fråga eleverna vad vet om universitetet. Många tror att det kostar mycket pengar att plugga. Alla borde veta att det är gratis, och att vi har ett generöst bidragssystem, säger han.

Det är också vanligt att elever tänker sig att det bara är blivande läkare och jurister som läser på universitetet. Om de kände till bredden av utbildningar skulle kanske fler bli intresserade. Ofta märks också ett kollektivt dåligt självförtroende i skolor med hög andel elever som har föräldrar utan högre utbildning..

– ”Vi är den sämsta klassen, ingen här kommer att läsa vidare”, får jag höra ibland. Jag försöker förklara att man inte måste vara Einstein för att läsa på universitetet, säger Allar Piirsoo.

Vad behöver då göras för att Sverige inte ska vara sämst i klassen? Avskaffa välfärdssystemet? Nej, Allar Piirsoo tror att man behöver jobba med information och attityder.

– Det finns ett stort informationsglapp.

Sedan anser han att arbetet med breddad rekrytering behöver mer resurser. Studenter från underrepresenterade grupper skulle kunna erbjudas mer hjälp.

– Vi har ju till exempel Språkverkstaden, men det ligger lite skam i att gå dit. I Kanada, som har lyckats mycket bättre med breddad rekrytering, finns det organisationer som fångar upp studenter så fort de kommer genom dörren, och visar vilka möjligheter som finns, säger Allar Piirsoo.


Annons

Annons

nbsp;

Esmeralda

Mångfaldsbyrån Esmeralda är en icke-vinstdrivande organisation med målgruppen högstadieungdomar, och till viss del gymnasieungdomar, som kommer från icke-akademiska hem och/eller har en annan etnisk bakgrund än svensk. Anledningen till nbsp;målgruppens avgränsning är att dessa grupper är underrepresenterade i högskolan.

Esmeralda driver i dagsläget tre nbsp;parallella projekt i syfte att motverka den sociala och etniska snedrekryteringen till högskolan: läxläsningen, studentambassadörerna och mentorskapsprojektet Hayat.

Läs mer

2019-11-19 14:39
Carl Johan Casten Carlberg engagerar sig för nyanlända ingenjörer. Det är bland annat för sin roll i föreningen…
2019-11-18 15:21
I ett år har Flogsta vårdcentral stått tom. Nu planerar fastighetsägaren att göra om lokalerna till studentbostäder och…
2019-11-18 14:31
Sedan oktober har alla campus stängt nattetid. Skälet ska vara att lokalerna används som sovplats men studenter är…