Annons
Annons
Från vänster: Tobias Smedberg (V), kommunalråd och andranamn på riksdagslistan, Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande, Jacob Risberg (MP), förstanamn på riksdagslistan, Nora Karlsson (C), andranamn till kommunfullmäktige och ledamot Centerstudenter, Lina Nordquist (L), riksdagsledamot, Evelina Solem (KD), tredjenamn till kommunfullmäktige och ordförande för KD-kvinnor i Uppsala län, Stefan Olsson (M), valbar plats på riksdagslistan, och David Perez (SD), riksdagsledamot
Från vänster: Tobias Smedberg (V), kommunalråd och andranamn på riksdagslistan, Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande, Jacob Risberg (MP), förstanamn på riksdagslistan, Nora Karlsson (C), andranamn till kommunfullmäktige och ledamot Centerstudenter, Lina Nordquist (L), riksdagsledamot, Evelina Solem (KD), tredjenamn till kommunfullmäktige och ordförande för KD-kvinnor i Uppsala län, Stefan Olsson (M), valbar plats på riksdagslistan, och David Perez (SD), riksdagsledamot.
Foto: Therese Lager

Vad säger riksdagspartierna om studentpolitiken inför valet 2022?


Bostadskrisen, plånbokskrisen och klimatkrisen - det är de tre frågor som står i fokus när Uppsala studentkår bjuder in till stor valdebatt i Universitetshuset. Ergo är på plats när politiker från samtliga riksdagspartier diskuterar några av de viktigaste frågorna för Sveriges studenter.

Förväntansfulla studenter väller in när man till slut slår upp dörrarna till Universitetsaulan. Över tusen personer har klickat i “intresserad” på Facebook-eventet och när moderator Alexander Wilson van Deurs, vice ordförande för Uppsala studentkår, kickar igång debatten har över 800 personer samlats för att lyssna när politikerna ger svar på flera brännande frågor. Fokus ligger på studenternas intressen och debatten är uppbyggd kring tre centrala teman: bostadskrisen, plånbokskrisen och klimatkrisen.

Debatten inleds med bostadskrisen. SFS bostadsrapport, som publicerades tidigare i augusti, visar att bostadsbristen för studenter återigen ökat. Hela tio av 34 studieorter markeras som röda i rapporten - en röd markering innebär att nya studenter kan räkna med att behöva vänta på att få bostad i mer än en termin på studieorten. Man beräknar att 61,5% av studenter bor i en rödmarkerad stad.

En av de största skiljelinjerna partierna emellan är som bekant balansen mellan marknaden och statens roll i byggnationen av nya bostäder. Partierna i det högra blocket betonar främst avregleringar på fastighets- och bostadsmarknaden, samt marknadsincitament som ett av de viktigaste verktygen för att bekämpa bostadsbristen. Vänsterblocket fokuserar istället på införandet av ett investeringsstöd som en grundläggande del i att möjliggöra mer bostadsbyggande. Investeringsstödet innebär att man kan få ekonomiskt stöd i byggnationen av bostäder om de uppfyller vissa krav.

- De senaste studentbostadsprojekten i Uppsala är byggda tack vare investeringsstöd, som också har gett en lägre hyra, säger Erik Pelling (S).

Högerpartierna har däremot inte varit intresserade av att införa något investeringsstöd.

- Ett investeringsstöd är en statlig subvention till byggföretagarna. Det kommer att göra företagen lata när staten helt enkelt ger dem pengar för att de ska bygga. Om man ger dem schyssta villkor så kommer de att hitta affärsmöjligheter och de kommer att anstränga sig, säger Stefan Olsson (M).

Representanterna tycks stå enade om att det måste byggas mer bostäder, men debatten hettar till när man går djupare in på just marknadsaktörer.

- Jag tycker att det är kul att vi alla är överens om att vi ska bygga blandat. Det står inte mellan hyresrätter, bostadsrätter eller villor. Allt behövs, säger Nora Karlsson (C), och betonar vikten av att skapa marknadsincitament för att bygga mer.

Tobias Smedberg (V) kritiserar marknadens hantering av bostadsbyggandet i en snabb replik:

- Om vi ska åstadkomma den här blandningen som ni efterfrågar så måste vi titta på vad vi saknar idag, och det är bostäder som folk har råd att bo i. Det är det som inte byggs, just för att vi låter marknaden sköta hela biffen, och de fixar det inte. Då måste vi i den demokratiska delen av samhället ta kontrollen och se till att det kommer fram fler prispressade hyresrätter.


Annons

Annons

Tobias Smedberg (V), Erik Pelling (S), Jacob Risberg (MP), Nora Karlsson (C), Lina Nordquist (L), Evelina Solem (KD), Stefan Olsson (M), och David Perez (SD).

Näst på tur är debatten om plånbokskrisen. Det svåra ekonomiska läget slår också mot studenters privata ekonomi när höjda priser på matvaror och hushållsartiklar anstränger den egna budgeten. Samtidigt återinfördes nyligen fribeloppet - ett tak som reglerar hur mycket studenter får tjäna från arbete utan att riskera att tappa studiestödet från CSN. Fribeloppet slopades under pandemin för att studenter inte skulle behöva oroa sig för att tappa sitt studiestöd om de valde att arbeta inom vård och andra samhällsbärande verksamheter.

Flera av högerpartierna, samt Centerpartiet, vill att fribeloppet antingen höjs eller slopas permanent:

- Vi måste se till att den som vill jobba inte ska bestraffas för det, säger Lina Nordquist (L).

Ett annat område som får mycket fokus i diskussionen är skattepolitiken. Här argumenterar högerpartierna för sänkta skatter och mer kontroll över den egna ekonomin.

- Ungefär 30-40 procent av drivmedelspriset idag är ren skatt. Sänker man den här skatten så kommer vi att få billigare kollektivtrafik, vi kommer att få billigare mat, och dessutom kommer bönderna att kunna fortsätta att odla de där viktiga grödorna som vi alla är så beroende av, säger David Perez (SD).

I vänsterblocket ställer sig många av partierna kritiska till sänkta skatter. Erik Pelling (S) menar att vi behöver öka Sveriges självförsörjningsgrad, både inom mat- och elproduktion, med hjälp av gemensamma investeringar som finansieras av skatten:

- Att med krigsekonomi gå fram med stora skattesänkningar - vilket Moderaterna gör både lokalt och nationellt - kommer inte att hjälpa Sverige i den här situationen.

Många studenter i Sverige förlitar sig på studiemedel från CSN under sina studier. Huruvida studiemedlet ska höjas, antingen genom bidrag eller lån, är politikerna inte överens om. Även innanför de två blocken råder det delade meningar. Vänsterpartiet är ett av de partier som vill se en höjning av CSN-bidraget.

- Vi behöver fler som tar del av högskoleutbildning och som kan utgöra en del av den allt mer avancerade arbetskraften som vi behöver. Då måste vi skapa möjligheter för alla att studera. Det kan inte bara vara en möjlighet för de som har rika föräldrar. Det är så klassamhället föds, säger Tobias Smedberg (V).

Kristdemokraterna är ett av de partier som inte vill höja bidragsdelen av studiemedlet, men som däremot vill se en höjning av CSN-lånet. I en replik till Vänsterpartiet menar Evelina Solem (KD) att vi inte kan ha ett samhälle som är beroende av bidrag:  

- Jag vet inte vilka studenter Tobias Smedberg pratar om. Jag kom till Uppsala från norra Sverige. Jag hade inte rika föräldrar. Jag klarade av min studietid. Jag klarade till och med av att inte behöva ta studielån under en termin för att jag arbetade, men jag klarade fortfarande mina studier.

Stort fokus på elproduktion och kärnkraft i debatten om klimatkrisen.

Till sist var det dags för partierna att ta ställning i klimatfrågan. Energiförsörjning stod högt upp på agendan under diskussionen om studentekonomin och kom sedan att återaktualiseras i debatten om klimatet. Trots att flera partirepresentanter tycks ovilliga att hamna i ett längre samtal om kärnkraft blir frågan ändå högst central. Högerblocket vill utveckla kärnkraften i olika former. Inom vänsterblocket ser det annorlunda ut. Miljöpartiet och Vänsterpartiet ser inte kärnkraften som en del av Sveriges framtida energiförsörjning.

- Att satsa på kärnkraft som tar kanske 15 år att bygga ut hjälper inte mot våra utsläpp här och nu, säger Jacob Risberg (MP).

Till skillnad från Miljöpartiet och Vänsterpartiet menar Högerpartierna att kärnkraften har en viktig roll att spela i framtidens energiutveckling. Kristdemokraterna ifrågasätter Miljöpartiet gällande tidsrymden för utbyggnaden av kärnkraft.

- Det kommer inte att ta 15 år att bygga ut kärnkraften. Det kommer knappt att ta åtta år, och det kommer ta minst lika lång tid att bygga vindkraft, säger Evelina Solem (KD).

Erik Pelling (S) vill inte att fokus ska fastna vid kärnkraften i diskussioner om klimatkrisen, men öppnar upp för att även ny kärnkraft kan behövas i framtiden:  

- Det är ingen hemlighet att vi kommer att behöva mycket el när vi ska ställa om, och vi kommer att behöva kärnkraften också - den vi redan har och sannolikt också ny kärnkraft. Men det är bara en liten del av lösningen, säger Erik Pelling (S).

Många politiker i högerblocket reagerar på Erik Pellings kommentarer om kärnkraften som en vändning från socialdemokratiskt håll. Utöver kärnkraften tycks partierna överens om att forskning och innovation ska stå i centrum när Sveriges utvecklar sin klimatstrategi.

- Vi måste satsa massor. Vi behöver högre forskningsanslag och vi behöver se till att vi får fram kunskap för nästa generations kärnkraft. Då menar jag både kärnkraft generation fyra men också nästa generation människors motsvarighet till kärnkraften, säger Lina Nordquist (L).

Moderator Alexander Wilson van Deurs avslutar debatten med att fråga om partierna anser att vi gör tillräckligt idag för att klara klimatkrisen. På den frågan ger partierna ett enhälligt svar:

- Nej.

Valdebatten hölls i Universitetshuset, måndagen den 5:e september 2022.

Samtliga deltagare i debatten:

Tobias Smedberg (V), kommunalråd och andranamn på riksdagslistan

Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande

Jacob Risberg (MP), förstanamn på riksdagslistan

Nora Karlsson (C), andranamn till kommunfullmäktige och ledamot Centerstudenter

Lina Nordquist (L), riksdagsledamot

Evelina Solem (KD), tredjenamn till kommunfullmäktige och ordförande för KD-kvinnor i Uppsala län

Stefan Olsson (M), valbar plats på riksdagslistan

David Perez (SD), riksdagsledamot

Arrangör: Uppsala studentkår

Moderator: Alexander Wilson van Deurs, vice ordförande Uppsala studentkår

Läs mer

2024-05-24 09:45
I onsdags sprangs det årliga studentloppet som anordnas av Studentidrott Campus 1477. Upp mot 200 glada löpare deltog i…
2024-05-21 10:13
Framtagandet av beslutsunderlag för en eventuell omlokalisering av Gamla torget har dragit ut på tiden och inget besked…
2024-05-16 08:34
Under tisdagen har studenter slagit läger utanför flera svenska och europeiska universitet med anledning av Israel…