Jämställdhetsministern besökte Nationellt centrum för kvinnofrid

Jämställdhetsminister Nina Larsson tillträdde i april i år, och besökte under onsdagen Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) för att höra om verksamheten och arbetet som bedrivs. NCK är ett centrum på Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset som har i uppdrag av regeringen att ge stöd till våldsutsatta. Detta görs idag genom fyra nationella stödtelefoner och chattar som riktar sig till olika målgrupper. Centrumet bedriver också en samtalsmottagning och forskning i anslutning till den kliniska verksamheten, samt analyserar behovet av forskning inom fältet.

En fokusfråga under jämställdhetsministerns besök var NCK:s arbete kring våld i unga relationer. Unga i åldern 16–24 år är den grupp i samhället som är mest utsatt för våld, men det saknas fortfarande forskning kring våld i unga relationer. Det man sett är att killar utsätts för fysiskt våld i högre utsträckning, medan flickor är mer utsatta för våld i nära relationer och sexuellt våld. 
– Det finns mycket forskning kring mäns våld mot kvinnor och kring barn som utsätts för eller ser våld i hemmet. Men det finns ett kunskapsglapp kring det här med att unga utsätter unga för våld i sina kärleksrelationer. Man har inte riktigt förstått tidigare hur utbrett det faktiskt är, säger Johanna Belachew, föreståndare på NCK. 

Ergo träffar jämställdhetsministern efter besöket. 
– Det var väldigt spännande och lärorikt att få djupdyka i ämnet våld i unga relationer. Detta har ju inte forskats på så länge, så forskningen som NCK bedriver är otroligt värdefull, säger Nina Larsson. 

Enligt ungKAB23, en stor nationell enkätundersökning, så har 24 procent av tjejerna mellan 16-29 år någon gång utatts för sexuella handlingar mot deras vilja som likställs med våldtäkt. 
– Att så många som var fjärde flicka utsätts för sexuellt våld, det är en otroligt hög siffra. Vi behöver fortsätta öka kunskapen till varför det ser ut så och få mer kunskap kring våld i ungas relationer, säger hon.  

Vad tar du med dig från besöket in i ditt arbete?
– Vi måste fortsätta förstå de här utmaningarna ännu mer och få mer kunskap genom forskningen. Det som framgår är att unga vill prata om de här frågorna och är sökande i vad som är rätt kring vad man förväntas göra eller ställa upp på i en relation. Om det finns en osäkerhet bland unga vad som gäller och hur man ska tolka samtyckeslagen så är det något jag tar med mig, att vi behöver vara tydligare i informationen till unga. 

För att fortsätta arbeta med frågorna menar hon att fortsatt höga anslag till forskning är viktigt, men även att utföra fler riktade uppdrag för att kunna studera de här specifika frågorna. 
– Även de här digitala dimensionerna av våld och hur beteenden och värderingar på nätet påverkar beteende i fysiska världen är sådant vi behöver fortsätta lära oss mer kring, säger hon. 

Sedan 2024 har NCK fått i uppdrag av regeringen att rikta in arbetet mer mot unga. Efter ett EU-beslut kring en gemensam stödlinje inom EU som ska rikta sig till kvinnor och flickor så kopplades i april stödlinjen kvinnofridslinjen till det gemensamma EU-numret. Linjen vände sig tidigare till vuxna, men nu även till flickor. Även stödlinjen som riktar sig till personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck vänder sig till alla åldersgrupper. Samtidigt startade NCK även chattfunktioner kopplade till stödlinjerna.
– Nu kan man välja om man hellre vill chatta än att ringa vilket gör att vi når fler unga. Bland den forskning som vi bedriver idag har vi ett projekt som handlar om att få stöd via Snapchat, säger Johanna Belachew.  

Något NCK stött på i sin forskning och i mötet med unga som oroar Johanna är att det ibland finns en skev uppfattning och förväntningar på hur en relation ska se ut, och att det finns mycket osunda förväntningar på vad man förväntas göra och ställa upp på en relation. 
– Föräldrar och kompisar har ju ett stort ansvar, men även skolan har en jätteviktig uppgift. Vi är ju oroliga för det nya förslaget kring att ansvaret för sexualundervisningen ska tas bort från rektor. Vi skulle snarare vilja se ett högre krav på just undervisning kring samlevnad och relationer. 

Vilka varningssignaler kan man vara uppmärksam på?
– Ett kontrollerande beteende är en varningssignal. Till exempel om man märker att partnern har väldig kontroll på var man befinner sig, vem man är med och så vidare. Att någon isolerar sig eller begränsas att träffa vänner och familj, eller att skolresultat sjunker kan också vara varningssignaler på att någon utsätts för våld. 

En ökad risk att utsättas eller utsätta någon annan finns om man har erfarenhet av våld i uppväxten eller i tidigare relationer. Men vem som helst kan vara utsatt, oavsett kön eller sexuell läggning. 

Om man själv är utsatt eller misstänker att någon i sin närhet är det kan finns det hjälp att få. 
Hos Nationellt centrum för kvinnofrid hittar du kvinnofridslinjen, stödlinjen för män, stödlinjen för transpersoner och stödlinjen Rätt att välja som vänder sig till de som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Mer information och kontaktvägar hittar du här. 
På Vårdguiden finns en lista över andra stödfunktioner där man kan prata genom mejl, telefon eller chatt.