Annons
Annons
Carolina Rediviva
Humanistiska och samhällsvetenskapliga områden får mindre resurser än andra fält, enligt ny rapport.
Foto: Magnus Hjalmarsson

HumSam bortprioriteras


Enligt en ny rapport gynnar staten annan forskning än den humanistiska och samhällsvetenskapliga. Detta är något som Elsa Ewert, ordförande Humanistiska sektionen och Lies Youcefi, ordförande Samhällsvetenskapliga sektionen på Uppsala studentkår, menar märks av i undervisningskvalitén.

– Statsmakterna har sitt fokus mot andra områden, säger Johan Lundborg, kanslichef på kansliet för humaniora och samhällsvetenskap på Uppsala universitet.
I rapporten som gjorts av fackförbundet DIK konstateras att 59 procent av studenterna finns inom humaniora, konst och samhällsvetenskap. Ändå går 20 procent av forskningsmedlen dit, medan 72 procent av forskningsmedlen går till medicin, naturvetenskap och teknik.


Rapporten tar för olika ämnesområden upp siffror över statens forskningsanslag för 2021 samt vetenskapsrådets forskningsstöd under 2022. Där kan ett stort glapp konstateras. Med siffrorna som grund vill DIK visa på att de stora skillnaderna i finansiering till olika forskningsämnen. De menar att resursbristerna inom ämnesområdena påverkar utbildningen och forskningens kvalitet negativt, samt att det går ut över arbetsmiljön för lektorer och forskare.

Statsmakterna har sitt fokus mot andra områden
Johan Lundborg, kanslichef på kansliet för humaniora och samhällsvetenskap, kan till stora delar bekräfta bilden som ges i DIK:s rapport.

– Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning är bortprioriterad i den meningen att statsmakterna uppenbarligen har sitt fokus mot andra områden. Det handlar om nedskärningar som drabbar universitetet i stort snarare än riktade nedskärningar men detta märks ändå av. Mindre resurser ställer krav på prioriteringar vilket naturligtvis påverkar arbetsmiljön, skriver Johan Lundborg.

Rapporten från DIK har titeln: Att förstå och förklara samhället – en rapport om resurskrisen inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Johan Lundborg delar inte helt bilden av att det råder en resurskris. Däremot konstaterar han att ersättningen per student är mycket låg. Han skriver att ersättningen urholkas år efter år eftersom pris- och löneuppräkningen är mindre än kostnadsökningen främst i form av ökningen av löner. Detta innebär att det blir förre undervisningspass för studenterna och för lärarna blir det att undervisa fler studenter och rätta fler tentor.

– Att studenterna får mindre undervisningstid är belagt i ett flertal undersökningar både av UKÄ och lokalt på universitetet. Som en konsekvens blir det mindre tid över för forskning. Nu har statsmakterna beslutat att göra en satsning på teknik/naturvetenskap och det hela ska finansieras genom nedskärningar vid de andra vetenskapsområdena. Hur detta kommer att slå mer exakt vet vi inte, men att humaniora och samhällsvetenskap kommer att drabbas är mer än troligt, skriver Johan Lundborg.
 
Gällande forskning skriver Johan Lundborg att skillnaderna är stora i tillgång till forskningsmedel. Inom naturkunskap och teknik finns det mer medel att söka och från fler finansiärer.
– Det är oerhört mycket lättare för medicinare och naturvetare/tekniker än för oss att få externa anslag. Vårt fasta anslag för forskning har inte minskat utöver förhållandet att pris-och löneuppräkningen inte matchar kostnadsökningarna, skriver han.

Bristande balans mellan ämnesområden
Elsa Ewert, ordförande Humanistiska sektionen och Lies Youcefi, ordförande Samhällsvetenskapliga sektionen på Uppsala studentkår, skriver i ett mejl till Ergo sina gemensamma tankar om DIK:s rapport.

En konsekvens av minskade resurser menar de, precis som DIK:s rapport, påverkar utbildningens kvalitet negativt.
– Det vi ser i Uppsala är att nedskärningarna inom samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning påverkar utbildningskvalitén. Vi humanister och samhällsvetare är de studenter med minst lärarledda timmar i hela universitetsvärlden, skriver Elsa Ewert och Lies Youcefi.

De lyfter även att frågan om teknik och naturvetenskap kontra humaniora och samhällsvetenskap är en större fråga än vad som bara gäller forskning och utbildning. Det är snarare en utveckling som sker i hela världen, än något som är begränsat till Uppsala och Sverige.
– Både humaniora och medicin är otroligt viktiga för samhällsutvecklingen. Utan medicinsk kunskap klarar vi oss inte som biologiska varelser. Men utan humanistisk kunskap klarar vi oss inte som kulturella varelser.

DIK lämnar i rapporten en kravlista till regeringen där de tar upp fyra riktade strategier som satsar på humaniora och samhällsvetenskap. Elsa Ewert och Lies Youcefi tycker att de krav som rapporten tar upp är viktiga att beakta, och lyfter specifikt kravet som handlar om att stärka estetiska och humanistiska ämnen i grundskolan och gymnasiet. De menar att statusen för estetiska och humanistiska ämnen och kunskap behöver höjas överlag för att den inte ska behandlas som ett andrahandsalternativ.

– Vi studenter har inte alla svar. Men samhällskunskap och humaniora kommer kännas som allra viktigast den dagen det inte längre undervisas inom den högre utbildningen. Om vi inte börjar prata om det så kanske vi om tjugo år inte forskar fram någon mer kunskap och förståelse för samhället och för människan, och att vi kanske därigenom reduceras till instrument för industri och tillväxt, skriver Elsa Ewert och Lies Youcefi.

 


Annons

Annons

Läs hela rapporten här

Läs mer

2024-05-24 09:45
I onsdags sprangs det årliga studentloppet som anordnas av Studentidrott Campus 1477. Upp mot 200 glada löpare deltog i…
2024-05-21 10:13
Framtagandet av beslutsunderlag för en eventuell omlokalisering av Gamla torget har dragit ut på tiden och inget besked…
2024-05-16 08:34
Under tisdagen har studenter slagit läger utanför flera svenska och europeiska universitet med anledning av Israel…