Studentkårerna kritiska till regeringens proposition
I regeringens nya budgetproposition för 2026 går drygt 35 miljoner kronor till studentinflytande. Detta innebär en sänkning med en tredjedel jämfört med perioden 2022 till 2024, då bidraget har legat på 55 miljoner kronor. Det motsvarar ungefär en ersättning på 170 kronor per student, men det nya budgetförslaget skulle innebära en ersättning på bara 100 kronor per student. Sänkningen går i linje med den prognos för kommande sänkningar som presenterades redan i regeringens budgetproposition 2024. Medlen för studentinflytande betalas ut till lärosätena, som sedan får fördela pengarna till studentkårerna.
2010 avskaffades kårobligatoriet, med löftet från dåvarande regeringen att fortsätta stötta studentkårerna. Sveriges förenade studentkårer (SFS) har tidigare vädjat till regeringen om att tänka om, och kallat det minskade statsbidraget för ett svek mot studentkårerna. Även nu i samband med att budgetpropositionen för 2026 har lagts fram så har SFS riktat kritik mot regeringens förslag.
– Det här är ett förödande slag mot den högre utbildningen, säger Rasmus Lindstedt, ordförande i SFS i ett pressmeddelande på SSF:s webbplats.
SFS skriver också att studentkårerna har en lagstadgad roll i att säkerställa att utbildningarna håller hög kvalitet, men ändå går regeringen vidare med att försämra förutsättningarna för deras viktiga arbete.
Ergo har frågat studentkårerna knutna till Uppsala universitet vad de tycker om regeringens nedskärningar.
Uppsala studentkår menar att det minskade statsbidraget för studentinflytande i slutändan kommer att innebära att utbildningens kvalité i slutändan sänks.
– Den här sänkningen påverkar all väsentlig verksamhet vi bedriver och kommer att visa sig på i stort sett alla fronter eftersom resurser behöver allokeras om för att mäkta med det viktiga uppdraget vi har. Det är mer eller mindre ett direkt angrepp mot utbildningskvalitén och studentlivet, säger Calle Per Hendor Jonsson, ordförande på Uppsala studentkår.
En oro från Uppsala studentkår är att de inte längre ska kunna fortsätta göra medlemsnytta som tidigare. Det blir svårare att bedriva studentpolitiskt påverkansarbete, synas i media och anordna event för medlemmar. Maria Sorelius, vice ordförande på uppsala studentkår poängterar att flera konsekvenser redan märkts av i Uppsala, som nedskärningar på campusbiblioteken, vilket Ergo tidigare rapporterat om.
–Utan kraftigt studentinflytande kan vi inte påverka detta. Tyvärr är det så att pengar behövs för att kunna driva sådant arbete. Studenterna kan inte göra gratisarbete för universiteten, och regeringen kan inte förvänta sig det från oss, säger hon.
Även Juridiska föreningen i Uppsala håller med i SFS:s kritik av det sänkta statsbidraget. Precis som hos andra kårer möjliggör kårbidraget att de som har studieuppehåll och arbetar heltid på kåren kan arvoderas för sitt arbete.
– Framförallt kommer detta drabba vårt huvudsyfte negativt, vilket är att bedriva studiebevakning. Kårerna kommer behöva förlita sig mer på sina medlemmar och sponsorer för att finansiera sin verksamhet och det kommer bli dyrare för våra medlemmar att ta del av vår studiesociala verksamhet, vilket är en mycket tråkig utveckling, säger Kalle Eryd, ordförande i Juridiska föreningen.
Han menar att Juridiska föreningen absolut kommer att känna av sänkningen, men exakt hur mycket det kommer drabba dem är fortfarande oklart.
Inte bara studentkårerna påverkas
I somras beslutade Uppsala universitet att fortsätta finansiera Ergo genom medel öronmärkta för studentinflytande.
Då firades detta med förhoppning om att en oberoende studentjournalistik i Uppsala skulle få finnas kvar, efter en osäker tid då flera andra studenttidningar gått i graven. Med ett kraftigt minskat bidrag att fördela till studentinflytande finns en risk att även Ergos fortsatta finansiering kommer att riskeras.
