Karolina Schützer: ”Alla stängda dörrar vill jag öppna”

I Uppsalas innersta hjärta arbetar Karolina på sina romaner. Vi möts på hennes arbetsplats i Rådhuset över varsin varm dryck. Ute ligger höstsolen och får de gula trädkronorna att lysa i guld. Karolina är igenkänd på stället, hon samtalar vänligt med de anställda och jag förstår snart att hon kan få vem som helst att känna sig sedd.

Vi sjunker ned i en soffgrupp, och över de ångande kopparna berättar Karolina om vem hon är.
– Jag blev författare på heltid för ungefär ett och ett halvt år sedan, säger Karolina, som tidigare har arbetat som journalist, programledare och kommunikatör på Uppsala universitet.

Hennes ögon lyser upp när hon fortsätter:
– Men så fort jag kunde ta en penna i handen började jag skriva.
 

”Jag visste inte vem som låg bakom mordet i början. Mördaren hade inte berättat det för mig än.”

Karolina förklarar att hon jämt ritat, klippt och klistrat böcker. Som barn skrev hon spännande historier, och under tonåren övergick hon till hjärtesorgsberättelser och poesi. Nu skriver hon främst inom genrerna feel-good och cozy-crime.

Det är uppenbart att skrivandet är Karolinas stora passion. 
– Jag älskar att skriva. Det har alltid varit den plats jag går till om jag blir arg eller ledsen över någonting. Eller om jag inte vet vad jag ska göra.

Hon talar entusiastiskt om hur vissa idéer bara kommer till henne, och att hon inte kan låta bli att skriva ned dem. På frågan om hur hon skulle beskriva sig som författare, svarar hon:
– Jag hoppas att jag är en lättillgänglig författare, och att man har kul när man läser mina böcker!
Karolina skrattar och får sedan en allvarligare ton. Hon lyfter vikten av att det finns en tydlighet i vad läsaren ska förvänta sig av hennes böcker. Hon vill att läsaren ska få fly in i någonting härligt, och tar man med sig någonting från boken är det en bonus.

Jag ber henne berätta vad den nya bokserien Mord för Filosofiska klubben handlar om.
– Den handlar om människan – om vad som driver människan, och att vem som helst kan hamna i en position där man inte vet hur man ska agera. Mellan raderna behandlas olika filosofiska dilemman. Men den handlar ju också om härliga saker som mat och vin.
 

”Jag försöker inte hitta på karaktärerna – jag försöker umgås med dem och så får de själva berätta vilka de är.”   
 

Samtalet glider in på staden, där hennes bokserie utspelar sig. Hon kallar bokserien för hennes kärleksförklaring till Uppsala. 
– Jag är inte uppvuxen här och ser stan lite utifrån kanske. Jag kan gå förbi Gustavianum och känna: Gud, alltså de här husen! Det är så mäktigt.

Karolina fantiserar om vilka som har sprungit i gränderna och vad som kan ha försiggått där. Samtidigt fascineras hon av myllret av alla studenter som rör och har rört sig i staden, genom alla århundraden. 
– Och den akademiska världen är ju som en skatt att gräva ur. För det finns ju massor av hemliga sällskap och ordnar, och allt som är slutet lockar mig.

När Karolina berättar om hur gärna hon utforskar olika samhällsgåtor, synliggörs hennes inre journalist. Hon avslöjar att det Filosofiska sällskapet funnits på riktigt vilket fick fantasin att ta fart.
– Då började jag fantisera om ett nutida sällskap, säger hon med ett leende.  
 
”Alla stängda dörrar vill jag gärna öppna. Alla knappar man inte får trycka på vill jag trycka på.”
 
Inför hennes böcker görs alltid åtskillig research. Hon förklarar att hon tagit en distanskurs i filosofi för att fördjupa sig i de moraliska och filosofiska dilemman som genomsyrar berättelsen och göra den ännu mer trovärdig.

Likaså kontaktar Karolina alla möjliga personer för att lära sig mer. Det var i mötet med en professor i toxikologi som hon lärde sig att det är möjligt att injicera cyanid i chokladpraliner, vilket förstås kunde användas i bokserien.
– Han var så engagerad att han åkte och köpte praliner, injicerade sockerlösning och testade hur pralinen skulle spricka.

När vi till slut reser oss möts vi av den friska höstbrisen och de stora byggnaderna runt Stora torget. Människor passerar varandra i alla möjliga ärenden. Karolina har under hela intervjun utstrålat inspiration, skrivarglädje och en smittande nyfikenhet. Uppsala känns plötsligt lite mer magiskt.