Annons
Annons

Kvinnlig talman byter fokus till genus


F d talmannen och statsrådet Birgitta Dahl återvänder till det universitet där hon en gång studerade och även var mycket aktiv i kårpolitiken. Nu blir hon styrelseordförande för det nyinrättade Centrum för genusvetenskap.

Sannolikt är det ganska få inom Uppsala universitet som liksom i förbifarten kan slänga ur sig att de har diskuterat detta med generalsekreteraren många gånger och då syfta på Kofi Annan (mer om detta nedan). Det ser ut som något av en drömutnämning, både för Birgitta Dahl själv och för Uppsala universitet; som styrelseordförande för det nyinrättade Centrum för genusvetenskap hamnar en f d talman med mångårig statsrådserfarenhet, med ett svåröverträffat kontaktnät både nationellt och internationellt, som har gjort sig känd bl a som stridbar jämställdhetskämpe och dessutom har en fast förankring i Uppsala sedan 1950-talet.
Birgitta Dahls utnämning ter sig alltså logisk; däremot var hon inget självklart val som talman för Sveriges riksdag. Under ministertiden sågs hon av många som en provokativ konfrontationspolitiker och utmålades som något av borgerlighetens hatgumma. Talmanskapet kräver dock att man ställer sig utanför den dagliga debatten och intar en lågmäld profil, och efter tillträdet 1994 blev den offentliga bilden av Birgitta Dahl snabbt en annan. Förra året lämnade hon så uppdraget och man kan undra om hon har konserverat sin radikala glöd under åtta år av påtvingad neutralitet. Idag är det andra som tycks gå i jämställdhetskampens första led. Som Gudrun Schyman, som utan att tveka drar paralleller mellan Sverige och talibanernas Afghanistan vad gäller maktfördelningen mellan män och kvinnor.
- Det talet var en strategisk miss. Man kan inte starta krig mot alla de jämställda män som vi behöver som kompanjoner. I realiteten är de flesta män bra personer. Det slog mig att Gudrun Schyman faktiskt betedde sig mer som en gammaldags man än som en kvinna när hon höll talet. Hon liksom drog på sig full rustning och stormade ut i strid utan att ordentligt tänka igenom konsekvenserna först. Sverige och Norden är unikt på jämställdhetsområdet. På de flesta andra håll ser det i stort ut som det gjorde i Sverige på 1800-talet, säger Birgitta Dahl, när Ergo träffar henne i hennes lägenhet i Tunabackar.

Hennes engagemang för jämställdhet är i princip livslångt. Hon föddes 1937 och fick snabbt veta att många saker hon ville göra inte passade sig för flickor. Man skulle t ex inte klättra i träd eller läsa för svåra böcker.
- Det fanns ett enormt kulturellt förakt mot kvinnor. Jag såg hur min mammas generation förtrycktes av samhället. Kvinnor som gifte sig förlorade sina jobb för att de skulle ta hand om hemmet i stället. Det fanns ett enormt sexuellt hyckleri: inga preventivmedel, ingen rätt till abort, och ända in på 1960-talet tog man oäkta barn och adopterade bort dem mot mammornas vilja. Samhället var genompyrt av orättvisa, men det har skett enorma förändringar till det bättre. Inte minst i och med att många pappor idag på ett helt annat sätt deltar i barnens uppfostran. Många brister i samhället beror på att män inte har upplevt föräldraskapet, säger hon.
Samtidigt betonar hon flera gånger att det finns mycket kvar att göra. Man måste hela tiden hålla emot , säger hon och nämner H M:s annonstavlor och kabel-tv-porren som varnande exempel.

Vad gäller uppdraget inom Centrum för genusvetenskap vill hon ogärna gå in på detaljfrågor. Verksamheten ska planeras under våren och ämnet är något känsligt med tanke på den kontrovers som uppstod när det stod klart att det nya centret (som har ersatt det tidigare Centrum för kvinnoforskning) skulle komma att arbeta med ett nytt genusbegrepp, den s k Uppsalaprofilen (se Ergo 10/2002), som inte enbart ska utgå från den sociala och kulturella konstruktionen av kön, utan även ska omfatta biologiska aspekter.
- Jag vill inte ge mig in i den striden, jag ska först lyssna på vad parterna har att säga, säger Birgitta Dahl.
Mona Eliasson, f d föreståndare för Centrum för kvinnoforskning, kommenterar Dahls utnämning som ett strategiskt val .
- Tidigare har inriktningen på verksamheten helt styrts från enheten. Nu tar universitetet över, och då gäller det att gå rätt i ledet. Utnämningen av Birgitta Dahl är ett led i en process där enheten blir en del av etablissemanget, inte nödvändigtvis i negativ betydelse, säger Mona Eliasson, som sätter vissa frågetecken för Birgitta Dahls kvalifikationer.
- Hon har säkert hjärtat på rätta stället, men hon behöver lära sig mer om vad enhetens arbete egentligen går ut på. Hennes kommentarer i UNT om att det skulle bli roligt bland annat för att hon har jobbat så mycket med jämställdhetsfrågor antyder detta. Genusvetenskap och jämställdhetsarbete är inte synonymt. Det senare handlar om konkreta insatser i samhället, man omsätter kunskap i praktik, genom lagstiftning eller på andra sätt. Det sköts av en särskild enhet för jämställdhet på universitetet och är något helt annat än att bedriva genusforskning i t ex litteraturvetenskap, teologi eller tvärvetenskapligt, säger Mona Eliasson.

Margaretha Fahlgren, nybliven chef för Centrum för genusvetenskap, är mer optimistisk.
- Birgitta Dahl är en person med väldigt bred och lång erfarenhet av frågor som är intressanta för centret, hon har varit engagerad i jämställdhetsfrågor under lång tid. Det är ju inte i första hand forskningskompetens som behövs och jag tycker att det var glädjande att hon accepterade. Jag hoppas att hon kan bidra till att centret får en starkare ställning; det bör få en mer uttalat koordinerande funktion och jobba för att stärka tvärvetenskapliga projekt. Birgitta Dahl kan bidra till att ge en tydligare bild utåt, säger Margaretha Fahlgren.
Hur det än blir med den saken kan pensionären Birgitta Dahl se fram emot en hektisk vår, inte bara som styrelseordförande för Centrum för genusvetenskap. Hon är även styrelseordförande för Nordiska museet, för Riksförbundet Svensk körsång, för Biskops-Arnös folkhögskola, för hemslöjdscentret Sätergläntan samt för Stiftelsen Skapande Människa, som uppmuntrar unga konstnärer och forskare att arbeta nyskapande och gränsöverskridande. Hon tackade även nyligen ja till en förfrågan från FN:s generalsekreterare Kofi Annan om att ingå i en högnivåpanel , en grupp på tolv personer som ska bistå generalsekreteraren med råd om hur FN kan reformeras. Dessutom håller hon med jämna mellanrum föredrag samt ägnar sig åt skrivande.

FAKTA

* Född 1937. Pappan var folkhögskolerektor, mamman lanthushållslärare.
* Studerade nordiska språk, historia och statskunskap i Uppsala under sent 1950- och tidigt 1960-tal.
* Satt under studietiden med i styrelsen både för Uppsala studentkår och Sveriges Förenade Studentkårer, i båda fallen som ansvarig för sociala frågor. Numera hedersledamot i Uppsala studentkår.
* Invald i riksdagen vid valet 1968.
* Ordförande i Svenska kommittén för Vietnam, Laos och Kambodja 1971-77.
* Miljö- och energiminister 1982-91.
* Ledamot av socialdemokratiska partistyrelsen 1975-96, ledamot av verkställande utskottet 1990-96.
* Riksdagens talman 1994-2002.
* Aktuell: Nyligen utsedd till ordförande för styrelsen för Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.


Annons

Annons

Läs mer

2020-04-06 11:03
– Den handlar om allt det där man inte får göra just nu, men kanske längtar efter – gå på sits, hångla med någon eller…
2019-12-18 13:34
Musiken har etsat sig in i läkarstudenten Solmaz Mizanaghasi, både bildligt och bokstavligt talat, sedan vi senast…
2019-12-18 11:40
Efter tre och ett halvt år på sin utbildning tar Susanna Wärmegård uppehåll, samtidigt som sambon flyttar till…