“Många testar och ser vad som händer”
Ergos kartläggning av fusket vid Uppsala universitet visar att det finns vissa institutioner som sticker ut när det kommer till studenternas benägenhet att ta till otillåtna metoder. Institutionen för farmaceutisk biovetenskap toppar listan våren 2021 och ligger på andra plats 2019 – det vill säga både under och innan pandemin.
Det är framförallt studenter som ska bli apotekare och receptarie som läser vid institutionen. Men stämmer det att de skulle fuska i högre utsträckning än andra? Anne-Lie Svensson som har handlagt en hel del av fuskärendena vid institutionen säger att hon inte är förvånad över att statistiken ser ut som den gör.
– Jag tänker att det inte är så konstigt i och med att det är så många lärare vid vår institution som anmäler när vi har misstanke. En förklaring till att vi kanske är mer benägna att anmäla är att vi vid vår fakultet sedan långt tillbaka varit mycket noga med hur vi arbetar med plagiat och vilseledande, säger Anne-Lie Svensson som är studierektor i farmakologi och vice ordförande i grundutbildningskommittén för farmaceutiska fakulteten.
Sedan länge har det funnits tydliga policydokument som berättar hur man ska gå till väga vid misstanke om att en student har fuskat. Vid institutionen finns alltså en tradition av att ta det här på allvar. Samtidigt är inte anmälningarna utan grund. En stor del av de studenter som skickas till disciplinnämnden blir också fällda.
"Det är inte längre skämmigt att fuska."
Anne-Lie Svensson som är studierektor i farmakologi och vice ordförande i grundutbildningskommittén för farmaceutiska fakulteten. Foto: Mikael Wallerstedt
Innan pandemin, år 2019, låg institutionens studenter på andra plats på fusklistan sett till hur många som varnats eller stängts av. Anne-Lie Svensson tror det kan ha att göra med att studenterna utför individuella skrivuppgifter. På många av fakultetens andra kurser skriver studenterna vanligtvis i par. Att ta till otillåtna metoder när arbetet ska skrivas individuellt är kanske lite lättare än när man skriver tillsammans med en annan eller flera studenter. Hon menar också att studenterna många gånger är dåligt rustade för att klara av de krav som ställs.
– När det blir individuella skrivuppgifter har de inte förmågan eller kunskapen att utföra uppgiften och då tar de till en annan utväg.
Att vissa studenter inte klarar av de krav som ställs är inget nytt. Anne-Lie Svensson berättar att det ibland bara är runt 50 procent som klarar en tenta. När undervisningen då går över till distans är det många av dem som troligtvis hade fått underkänt som passar på.
– Att fusket ökat bland våra studenter under pandemin beror på att vi normalt sett har en grupp som inte klarar våra tentor. De tänker: ‘nu har jag äntligen ett halmstrå’.
Detta avspeglas också i statistiken som visar att fuskandet vid institutionen har ökat markant till följd av distansundervisningen. Under 2021 fram till september har hela 2,8 procent (42 stycken) av studenterna vid institutionen blivit varnade eller avstängda i Uppsala universitets disciplinnämnd.
Att så pass många tagit otillåtna genvägar skulle kunna förklaras av det skett en attitydförändring. Anne-Lie Svensson som jobbat länge på institutionen tycker sig har märkt att studenternas inställning till fusk har ändrats de senaste åren.
– Det är inte längre skämmigt att fuska. Tyvärr upplever jag att många testar och ser vad som händer, vi har till och med studenter som åker fast flera gånger. Det verkar inte vara något de skäms över på samma sätt som de gjorde förr.
Här fuskar flest studenter
Tabellerna visar institutionerna där det fuskats mest sett till institutionens storlek (antalet fuskare är delat på antalet registreringar per termin). I tabellerna redovisas de som dömts för fusk, det vill säga varnats eller stängts av, i disciplinnämnden.
Receptarie- och apotekarstudenterna läser också på institutionen för läkemedelskemi som hamnar på andra plats på listan över hur hur många studenter, sett till institutionens storlek, som fuskat under pandemin. År 2019 dömdes inga studenter vid institutionen i disciplinnämnden, 2020 dömdes 12 studenter och i år fram till september 2021 hela 24 stycken.
Studierektor Jakob Haglöf säger att den stora ökningen nästan uteslutande skett bland de som läser grundkurser.
– Det handlar om tentor där grundläggande kunskaper behöver examineras, till exempel att man ska kunna vissa medicinska termer och klara av beräkningar. På en sådan tenta är det lättare att ta en genväg och söka upp information eller att samarbeta, än vad det är på en kurs på avancerad nivå där man behöver kunna analysera och resonera.
"De vill bli betryggade i att vi vet att vi ska hålla ögonen öppna"
Vid tentor på grundnivå har man ofta använt sig av slumpade tentor med frågebanker där studenter får olika ingångsvärden att räkna på. När det sedan visar sig att vissa studenter räknat på siffror från en kursares tenta – inte sin egen – har det varit lätt för både institution och disciplinnämnd att se att det rör sig om otillåtet samarbete.
Jakob Haglöf, studierektor vid institutionen för läkemedelskemi. Foto: privat
"Många av våra studenter har stor press på sig själva, både för att de själva har höga krav och för att de känner krav från omgivande familj."
Jakob Haglöf erfar precis som Anne-Lie Svensson att det finns en grupp bland studenterna som har svårt att klara tentorna. Han tror dock framförallt att många väljer att fuska för att de känner sig stressade.
– Många av våra studenter har stor press på sig själva, både för att de själva har höga krav och för att de känner krav från omgivande familj. Flera jag pratat med känner sig ångerfulla, de hade aldrig tänkt fuska, men fick panik under tentan.
Även vid institutionen för läkemedelskemi finns dock studenter som förekommit i flera disciplinärenden – något som Jakob Haglöf inte alls stött på innan pandemin. Han tror det beror på att pressen ökat ytterligare.
– Våra studenter har tidigare stuckit ut i undersökningar och visat högre nivåer av utbildningsrelaterad stress. Eftersom det fanns sådana tendenser innan pandemin är det inte konstigt att de haft ännu högre nivåer av stress nu med ökad isolering och oro över smitta och anhörigas hälsa.
Jakob Haglöf tycker det är svårt att uttala sig om det skett någon attitydförändring i studenternas inställning till fusk – det är inget som han märkt av i samtal med de som varit under utredning. Däremot har det börjat hända lite då och då att studenter mailar, ringer eller stannar kvar efter lektion för att varna om att det förekommer fusk i klassen.
– De vill bli betryggade i att vi vet att vi ska hålla ögonen öppna. Det skulle kunna bero på att de här frågorna diskuteras mer öppet bland studenterna och att det rent hypotetiskt skett en attitydförändring.
Både Anne-Lie Svensson och Jakob Haglöf berättar att man vid respektive institution – men också på fakultetsnivå – jobbat hårt för att minska fuskandet bland studenterna. Det handlar framförallt om att ge tydlig information om vad som är tillåtet. Detta försöker man nu kommunicera ut vid kursstart, inlämningsuppgifter och tenta. Jakob Haglöf berättar att man haft workshops och seminarier för att tydliggöra vad som förväntas av studenterna. Anne-Lie Svensson säger att man håller på att ta fram ett “intro till högre utbildning” där studenterna ska få lära sig mer om vad som gäller genom aktivt deltagande.
Anne-Lie Svensson berättar att hon också alltid brukar försöka förekomma studenterna, få dem att söka hjälp i ställer för att ta till otillåtna metoder.
– Vid kursstart försöker vi verkligen informera om vad vilseledande innebär. Jag brukar säga ‘jag vill inte träffa er i disciplinnämnden – tycker ni det är svårt med en uppgift är det bättre ni kommer till oss och frågar om hjälp’.
Pandemifusket under lupp
Här kan du läsa fler artiklar i Ergos fuskgranskning:
Pandemifusket under lupp – statistik över fuskandet 2019, 2020 och vt 2021
