Oskar Stenmalm Wolke, Hannes Runeby, och Ziggy Lindholm från konstnärskollektivet Obskyr Röd.
Oskar Stenmalm Wolke, Hannes Runeby, och Ziggy Lindholm från konstnärskollektivet Obskyr Röd.
Foto: Filippa Kindblom

Obskyr Röd - stora idéer i ett litet gult skjul


Längs med Östra Ågatan ligger ett litet gult hus på en innergård. Utanför dörren hänger en lampa som lyser upp en träskylt där det står “Obskyr Röd” och “Pisskasso”. Det är nämligen inte vilket litet gult förråd eller skjul som helst, utan en ateljé som också fungerar som utställningslokal i helgen. Här håller Obskyr Röd till – ett konstnärskollektiv bestående av konstvetenskapsstudenterna Hannes Runeby, Ziggy Lindholm och Oskar Stenmalm Wolke. De tar emot mig i lokalen som de har städat dagen till ära, men avslöjar att bakom skynket i hörnet döljer sig en massa skit.

Vad är Obskyr Röd? Och vad betyder det?

– Vad det betyder? Det är vi, vi tre. Vi kallar oss för ett konstnärskollektiv. Och själva namnet är bara något som kom till mig, det lät bra, säger Hannes.

När jag säger att det låter lite som ett bandnamn håller de med - i början fick Hannes frågor om han hade startat band. Ziggys pappa trodde att han hade blivit kommunist. Men det är enklare än så: Hannes satt och parade ihop ord två och två, och till slut kände han att det klingade rätt. Ziggy och Oskar höll med, och Obskyr Röd föddes under våren 2022. 

– Vi tre blev polare när vi började plugga konstvetenskap tillsammans, berättar Oskar. Alla ägnade sig åt sitt hantverk, och vi hade jävligt kul ihop. Och så började vi väl spåna på idén om att göra något tillsammans.

– Vi alla gillar ju konst, och vi ville göra något med det praktiska och aktiva i det, fyller Ziggy i. Så vi tänkte att vi börjar vi tre, och så ställer vi ut grejer.

– En dag satt vi på Fågelsången och skapade allt, säger Hannes. Namnet och vår facebooksida.

Ateljé Röd. Foto: Filippa Kindblom

Och sedan hittade Hannes den lilla gula ateljén för 4000 i månaden. Här har Obskyr Röd utställningar, men här sitter de också och skapar. Ziggy är där nästan varje dag.

– Jag bor precis intill, förklarar han. Och jag målar ju, jag fotar ingenting. Ni målar också, men det är fotona ni ställer ut. 

Oskar och Hannes fotar både analogt och digitalt, men det är analogt foto som ställs ut idag. Jag frågar dem vad de fotar.

– Jag letar ensamhet, i världen, säger Oskar. Jag formulerar mig som så att i ensamhet finner man de mest rimliga reflektionerna om ens existens… eller nåt sånt.

– Jag vet inte om jag letar efter så mycket när jag fotar, säger Hannes. Det är mer att jag går runt och så får jag syn på något ur en viss vinkel och tänker: “Det här skulle vara ett sjukt bra foto.”

Det är inte billigt att hålla på med konst. Förutom ateljéhyran ska man köpa färger, filmrullar, kameror, framkalla bilder, köpa ramar… Listan är lång. Och killarna är ju studenter alla tre. Hur är det egentligen att balansera ett konstnärskap med studentbudget, studentliv och studerande?

–  Budgeten håller ju inte riktigt, säger Hannes och skrattar.

–  Jag och Hannes ägnar otroligt mycket tid åt att sitta och buttra oss över hur mycket pengar det här kostar oss och hur jävla meningslöst det är egentligen, säger Oskar. Vi går definitivt minus, men plus på life.


Annons

Annons

"Det mänskliga mötet ger ju en lika mycket som själva skapandet i sig."

För att fylla ut budgeten jobbar Hannes extra, Oskar frilansfotar och Ziggy gör illustrationsjobb. De är alla överens om att det är en uppoffring som är värt det, framförallt när man får se sina verk i ramar upphängda på väggarna. Den här helgen är inte första gången de får se sina verk i ramar heller - det är deras tredje utställning, och den andra i serien “Pisskasso”. Den första Pisskasso-utställningen gick över förväntan. Det kom mycket folk, och även om det mest var studenter dök det också upp folk från Uppsala konstmuseum och från kommunen. 

– De som jobbar inom kommunen tyckte att det var en frisk fläkt, säger Hannes. 

– Vi fick ett väldigt bra bemötande och lovord, säger Oskar. De sa att vi ska fortsätta med det vi gör och göra det på vårt sätt, för då kommer det bli skitkul och bra för alla. 

Angående namnet Pisskasso förklarar killarna det som en självdistanserad, satirisk ordlek.

– Tanken var väl att folk pissar på Picassos konst, säger Oskar. Vi försöker bara ha kul. Vi skrattar fett mycket tillsammans, och vi skrattar mycket åt våra idéer. 

– Det är ett spel på en väldigt känd konstnär, fyller Hannes i. Och vi drar in att det är piss och att det är kasst. Det tycker jag bara är roligt. Vi har inte så hög ribba då liksom.

– Men det finns en möjlighet att ta det på allvar, poängterar Ziggy. För vi vill ju inte skämta bort det vi gör. Vi gör grejer för att det är kul men vi har också ett allvar i det vi gör. 

Ateljén på Östra Ågatan är full av folk under vernissagen för utställningen "Pisskasso 2". Foto: Filippa Kindblom. 

Och skämta bort det ska vi inte. Piskasso 2 är en utställning som Obskyr Röd själva beskriver som “stickig”, i och med att de inte har ett gemensamt tema som de jobbar efter. Ändå håller jag inte med om att utställningen skulle sakna en röd tråd. Kanske är det tack vare Mollie Rönnbergs kurerande som känslan av produktiv enhetlighet uppstår - det där att man upplever att helheten är större än summan av de enskilda komponenterna. Ziggys stora målningar i färg blandas med Hannes bilder på olika miljöer i svartvitt och Oskars sökande efter ensamhet. Även om de alla talar sitt enskilda tydliga bildspråk, talar verken också med varandra. Det förvånar mig inte att det väller in folk under kvällen, så pass att det blir alldeles trångt och svettigt där inne. Vid kvällens “paradnummer”, då poeterna Ali Alonzo och Albin Duvkär läser dikter, är rummet fullt till bristningsgränsen. Obskyr Röd kan inte vara annat än nöjda med öppningskvällen. Men vad ser de i sin framtid?

– Vi har snackat om andra platser att ställa ut på och andra människor som skulle kunna vara med, säger Ziggy. Men än så länge har det varit vi tre, och det har varit kul.

– Det kan man ju ändå säga är typ ett mål, säger Hannes, att det inte bara är vi utan fler.

– Det mänskliga mötet ger ju en lika mycket som själva skapandet i sig, säger Oskar. Vi ska vara en liten samlingspunkt för unga människor som gillar att skapa.

Jag lämnar Obskyr Röd och det lilla gula huset för kvällen. Där inne möts en massa människor kring ung konst. Och vem vet, kanske uppstår något helt nytt av det.

Pisskasso 2 - Obskyr Röd

Ateljé Röd, Östra Ågatan 67

Fredag 27 jan. Vernissage kl.16-sent
Lördag 28 jan. kl. 12–18
Söndag 29 jan. kl. 12–18

Läs mer

2023-08-31 10:18
Efter en sommar då Uppsalas nationer och studentkorridorer nästintill ekat tomma har gamla och nya studenter vallfärdat…
2023-06-16 14:07
Nationslivet brukar nämnas som en stor anledning till att många lockas att studera i Uppsala. Men trots rik historia och…
2023-05-31 09:30
De ser fram emot ett år med fokus på bland annat breddad rekrytering, en arbetsmarknadsmässa och arbete för att bli en…