foto scen
"Alla karaktärer måste till slut komma till insikt om vad de egentligen vill och vad de borde göra för att förbli sanna mot sig själva."
Foto: Klara Ingemarsson

Färgstarkt och charmigt när 70-talet äntrar V-Dala


Efter flera år återvänder Västmanlands-Dala nations spexförening till scenen med föreställningen "Upp till dans, eller ett spex av sin tid, eller vem drog ut proggen?" som tar avstamp i proggmusik, färgstarka 70-talskläder och drömmen om att få stå på scen. Humor, rim och musik utlovas, men möjligheten till “omstart” har lagts på is. Klara Ingemarsson besökte premiären.

Året är 1971 och bandet Sven Jerring spelar musik som går i bräschen för den svenska musikrörelsen “progg”, men har svårt att bli signade och få ett skivkontrakt, vilket skulle göra att de kan spela sin musik för den stora massan. Själva ordet “progg” är något de tar upp tidigt under spexet när en av bandmedlemmarna får frågan vad progg är för något, varpå han svarar: “Jag har ingen aning, men jag vet vad det inte är!”. Det beskrivs även som “en smal sidogata längs kapitalismens breda aveny”.

I samklang med tidens melodi möter vi även skivbolagsdirektören för Caramel Record, Stig-Göran Rossner, som enligt regissören ska föreställa en blandning av Stikkan Andersson och Bert Karlsson, vilket blir väldigt tydligt i Rasmus Kreku Hofvander rolltolkning av karaktären med sina färgglada slipsar, hästskomustasch och breda Skara-dialekt – en rent utav utsökt framställning. Vad som krävs för att Sven Jerrings ska få skriva på skivkontrakt hos Caramel Record är att de ska börja spela dansbandsmusik istället, då Stig-Göran Rossner anser att det tjejer vill ha från artister inte är slitna proggkläder, utan breda paljettprydda kavajer. Spänningar ökar inom gruppen när de måste försöka anpassa sig till dansbandsidealet samtidigt som bandmedlemmen Tomas försöker imponera på Stig-Göran Rossners dotter Anita (som i sin tur gör sådant hon tror ska imponera på Tomas). Alla karaktärer måste till slut komma till insikt om vad de egentligen vill och vad de borde göra för att förbli sanna mot sig själva.

"Karaktärerna är färgstarka och förstärks än mer med hjälp av sina överdrivna gestikuleringar."


Annons

Annons

Att V-dala nu efter nästan ett decennium väljer att producera en ny spexföreställning är sprunget ur en idé som regissören Fredrik Barnå fick “en mörk och ruskig kväll i november 2020”. Han och ÖG:s spexmästare Axel Rosenberg satt i ÖG:s bibliotek och försökte bolla idéer till storspex och efter “många skeptiska blickar” från Axel så väcktes till slut engagemang kring Fredriks minst utvecklade idé: ett 70-talsspex där idén ursprungligen gick ut på att ett proggband och ett dansband tävlar om ett skivkontrakt. Två år senare är idén förverkligad, och går nu att se på V-dala nation, och med en publik som inte längre behöver hålla avstånd. Dock så börjar de försiktigt, då engagemang från publiken inte är tillåtet för denna gång.

Och resultatet? Det blir kort och gott en rätt så charmig debut som lyckas fånga tidsandan i såväl kläder som musik och scenografi. Karaktärerna är färgstarka och förstärks än mer med hjälp av sina överdrivna gestikuleringar. De komiska inslagen tar inte allt för stor plats, fokus ligger snarare på att föra handlingen framåt, och på rimmen som dyker upp lite sporadiskt under meningsutbytena: “Jag blir inte klok på dessa grejer och snoddar - vill du har lite groddar?” och“Jag struntar i ditt jämmer - här är det jag som bestämmer!” (det senare följs dessutom upp med sång). Uppsala-referenser hade det gärna fått vara mer av då detta tycktes gå hem hos publiken. Innehållet är även milt, lite som en parodi på ett barnprogram från 70-talet, och hade på så vis lika gärna kunnat framföras för en barnpublik.

Spexets fina musikaliska inslag var dessvärre lite svåra att tyda då texten överröstades något av musiken, en petitess som dock vägdes upp av väl utvalda karaktärer och en tydlig porträttering av det svenska 70-talets zeitgeist.

Spexets slutpoäng är dock inte helt självklar, men kan kanske sammanfattas i slutnumret där alla karaktärer sjunger med i en nytolkning av Lill-Babs “Leva Livet”, fast där de har bytt ut texten till: “Våga lite, upp till dans och ta klivet (…) I dur och moll, alla spelar nån roll!”

 

"Upp till dans, eller ett spex av sin tid, eller vem drog ut proggen?" visas för sista gången ikväll, klockan 19.00, på V-Dala nation.

Upp till dans, eller ett spex av sin tid, eller vem drog ut proggen?

 

Av: Spexföreningen Ridårarna
Manus: Fredrik Barnå, Erik Edström
Regi: Fredrik Barnå
Kuliss och rekvisita: Vanja Odenlid, Lisa Teglbjærg, Terese Törn
Kostym: Vilma Kumpulainen
Smink: Julia Sundmark
Ljus och ljud: Mikael Jansson, Fahad Jamil
Koreografi: Gabriella Hammarin, Albertina Wiksten
Kapellmästare: Jack Hancock
Medverkande: Julia Karlsson, Rasmus Sjödin, Tim Abrahamsson, Elise Pousette, Albertina Wiksten, Albin Larsson, Rasmus Kreku Hofvander, Rebecka Johansson, Idun Olars och Gabriella Hammarin.

Läs mer

2023-09-11 12:41
Ergos nya skribent Nils Czernich har varit på nypremiären av föreställningen "Vansinnets historia", på Uppsala…
2023-04-19 09:38
V-Dalas storspex "Den Sista Neandertalaren" är lättsmält och musikaliskt starkt - men kom dit mätt, tycker Ergos Ellen…
2023-01-30 17:04
I regissören Jonas Österberg Nilssons bearbetning av "Julius Caesar" består scenrummet av ett antal moduler som liknar…